Bröstförstoring sep 2016 - Citadellkliniken - Landskrona Tuve Mårtensson - tuttkalas
(En något längre text med bilder finns på min blogg.)
Klockan elva var det dags att infinna sig på kliniken. Kom dit ungefär en kvart innan, anmälde mig i receptionen och sen fick jag vänta en kort stund i väntrummet på andra våningen innan en sköterska kom och hämtade mig. Vi gick upp ytterligare en våning till mitt rum som hade flott utsikt över havet. Jag frågade hur dags jag kunde räkna med att vara färdigopererad och vaken nog för besök och fick veta att jag var sist ut för dagen och nog skulle få sövas ungefär vid klockan två och vara vaken vid fyra-tiden. Sköterskan visade mig dusch, handduk, morgonrock och strumpor och lämnade mig sedan i fred en stund så att jag fick duscha med Hibiscrub, som är en antibakteriell tvål. Behövde inte tvätta håret, vilket jag var glad för då Hibiscrub ska var rena döden för håret - det blir som Svinto. När jag var duschad, torkad och klätt på mig trosor, morgonrock och strumpor satte jag mig på sängen och efter en stund kom sköterskan tillbaka och vi gick vi igenom min hälsodeklaration. Hon berättade att eftersom jag fyllt i att jag lätt blir åksjuk skulle jag få extra medicin mot illamående under operationen. Det kändes bra. Jag fick även prova ut en bh att ha efter operationen.
Sköterskan gick iväg en stund igen och jag satt och tittade på havet och funderade på hur hungrig jag skulle hinna bli under dagen, haha. Efter ett tag kom hon tillbaka, la kanyl i mitt högra armveck och kopplade på mig på dropp. Sen satt jag och surfade på mobilen varvat med att blunda eller titta på utsikten. Var ju ganska trött efter att knappt sovit nåt de senaste två nätterna. Efter ett tag kom sköterskan igen och gav mig lugnande och smärtstillande. Tre tabletter och en flytande shot. Fick dricka ett glas vatten efter det vilket jag var jätteglad för då jag började bli törstig. Tyckte inte att jag kände av medicinen så mycket, kände mig mest lite extra avslappnad och nöjd. Satt och log för mig själv. Tiden måste ha gått väldigt fort utan att jag förstod det, för plötsligt kom min kirurg Tuve in i rummet och sa att det var dags att följa med honom och börja förberedas för operation. Han rekommenderade mig att gå på toa först och väntade på mig utanför rummet när jag var klar. Sen gick vi tillsammans ner till hans kontor. Jag hasplade ur mig att jag lovat påminna honom om att jag ville ta bort ett födelsemärke också, var jätterädd att jag skulle glömma bort det i mitt onyktra tillstånd. Sen fick jag ta av mig morgonrocken och han ritade lite på mig. Jag kunde inte hålla mig för skratt. "Haha jag är så kittlig!" fnissade jag. "Mm, nu är ett bra tillfälle att inte tänka på det." sa Tuve lite sammanbitet och försökte rita vidare. ;D Till slut lyckades han få till sina streck trots mitt skrattande i alla fall, sen följde han mig bort till narkosavdelningen. Tuve kollade en extra gång att vi var överrens om vilka implantat jag skulle ha, sen gav han mig en klapp på axeln och sa att jag fick sova så gott. Två jättegulliga sköterskor tog hand om mig efter det. Jag fick lägga mig på en brits med armarna rakt ut. De småpratade och skojade hela tiden med mig om allt möjligt, samtidigt som den ena klappade mig på armen medans de förberedde all övervakningsutrustning. Sen var det dags för själva sövningen. "Känner du något av medicinen?" frågade ena sköterskan. "Nä" svarade jag, "det bara svider lite. Eller jo, nu snurrar det lite..." Sen blev det svart.
Jag vaknade med ett leende på läpparna och möttes av samma trevliga sköterska som berättade att nu var jag opererad och klar och allt hade gått bra. Jag tittade ner och såg att jag hade tortyrbh med uppklippta kupor och bröstband på. Hade inte alls ont, kände mig bara glad och imponerad av hur smidigt allt hade gått. "Ni är så himla duktiga allihopa!" sluddrade jag minst fem gånger och de tackade och skrattade. Efter en stund sa sköterskan att det var dags att köra upp mig på rummet. Jag tyckte hon puttade sängen jättefort, blev nästan lite åksjuk. Plötsligt tänkte jag på en vän som är sjuk och det kändes som att jag skulle gråta. Sköterskan såg direkt att nåt ändrats och frågade vad det var. Sen höll hon mig i handen en stund och sa att jag inte skulle tänka mer på det, för "idag är det din dag". Efter det kände jag mig glad och lugn igen.
På rummet hade de dragit för persiennerna och sköterskan från i förmiddags sa att jag borde försöka sova lite eftersom jag fortfarande var så hög efter sövningen. Jag var dock inte alls sömnig, bara jätteglad. Ringde mannen och mamma och sluddrade att jag var vaken och allt hade gått bra. Låg och blundade men kunde inte sova. Sköterskan kom in med jämna mellanrum och tittade till mig och sa "Sover du inte än?!". :) Sen kom hon in och sa hej då innan hon slutade för dagen och lämnade över till nattsköterskan som gav mig smörgås och yoghurt och kom med smärtstillande med jämna mellanrum. Jag började få lite ont nu, kändes som en rejäl träningsvärk och bröstet stramade. Men ändå helt ok. Slökollade på TV och vilade. Fick hjälp av sköterskan att gå på toaletten. Det gick bra och jag kunde redan göra i princip allting själv, men kändes tryggt att ha någon där ifall jag skulle ramla eller så. Tuve tittade inom innan han slutade för dagen. På kvällen kom mannen på besök och nu kände jag mig helt nykter. Vi pratade en lång stund sen åkte han hem och jag fick välja mat från en meny av olika soppor, pajer och mackor. Man fick beställa när som helst på dygnet, väldigt lyxigt! På kvällen kunde jag gå på toaletten själv och borsta tänderna.
På natten sov jag korta stunder i taget. Sköterskorna tittade till mig ofta och kom med smärtstillande. Om jag fick ont eller behövde hjälp var det bara att trycka på knappen så kom det någon. Fick be om smärtstillande ett par gånger när det började trycka för mycket över bröstet men värken lugnade sig alltid ganska snabbt när man fått en ny dos.
På morgonen när sköterskan kom med frukost hade jag redan varit uppe och sköljt ansiktet och tittat lite i spegeln. Gick dock hela tiden med ryggen böjd för det gjorde för ont att räta på sig. Efter frukost gick jag upp igen och borstade tänderna, Senare på morgonen kom Tuve in och tog av mig bhn framför spegeln så att jag kunde se hur allt såg ut. Brösten var väldigt svullna och strutiga och det ena var större än det andra och pekade rätt ut. Men jag tog det med ro eftersom jag läst och kollat så mycket bilder innan och vet att det tar tid innan allt kommer på plats. Sen visade Tuve hur bhn och bröstbandet ska sitta och efter det var jag klar att åka hem! Klädde på mig allt själv utom skorna som mannen fick hjälpa mig med när han kom för att hämta mig.
Var kan man hitta din blogg med bilderna? hade varit kul att se resultatet. står själv och överrväger storlek nu då jag har planerad operationstid hos Tuve i fabruari.