Jag behövde inte berätta för chefen, hon gissade direkt vad jag skulle göra när jag bad om ledighet.

"Ska du och din kille resa bort?"
"Nää, jag ska göra en grej..."
"JAHA, ska du göra tuttarna?"

Hahahah. Hon är i övre medelåldern och är sådär typiskt medelålders-kvinna-fördomsfull men hon tog det bra ändå. Hon sa att hon inte förstår varför jag gör det eftersom jag redan är så snygg, men annars respekterar hon ju att det är mitt val. Hon är redan van vid att jag och en kollega ränner och gör fillers, fransförlängningar, ögonbrynstatuering och diverse så hon är nog lite avtrubbad haha ;D

Men allra först berättade jag för en kollega som även blivit till en av mina bästa vänner för hon är så bra och klok och hon sa "okej, men har du läst om BII? Har sett videos på folk som blivit jättesjuka" jag sa "ja, jag har läst på mycket" och sen har hon bara varit stöttande och skämtat på ett avslappnat sätt. På mitt jobb är vi som en familj, vi är 12 anställda och väldigt tighta. Skämtar och skrattar mycket men kan även bli bråk XD

Min andra (manliga) kollega som jag behövde berätta för pga ledigheten svarade "Jaha, då ställer vi dig i kassan så säljer vi bättre" haha XD

Min kollega som också gör skönhetsbehandlingar/ingrepp kommer börja härja om att göra samma sak, resten kommer nog inte bry sig speciellt mycket, kanske tycka att det är lite spännande/vara nyfikna. Vi har dock två extrapersonal och ca 5 volontärer, två gamla gubbar kommer nog bli lyckliga och gläfsa extra mycket när dom är nära, en gammal tant kommer nog lägga nån nedlåtande kommentar.

Väntar mig lite blandade reaktioner så att säga. Bestämde igår att jag 100% kommer göra det (efter konsultation) och OP är om 23 dagar så kommer vänta lite, kanske säga det nån vecka/några dagar innan bara. Vill inte att det ska bli nån fokus på det lång tid innan, räcker med uppmärksamheten det blir efteråt känner jag...

Jag är en av cheferna på mitt jobb och känner mig inte helt bekväm att dela med mig av vad jag ska göra...
Har lite i förbifarten nämnt för mina chefskollegor att jag kommer vara "borta" tre veckor i januari, pga skidresa och "lite annat".
Lite som några skriver, vem kollar egentligen på ens bröststorlek? Vissa dagar går jag i sportbehå (helt platt) och andra i push up, ingen har såklart kommenterat det.
Men har börjat redan nu, lägligt med vintern i antågande, använda en väst ovanpå min vanliga piké, för att dra bort fokus från bröstens vara eller icke vara, har ju bara tänkt lägga in ca 300cc så skillnaden borde inte bli så stor.

Ska försöka jobba ihop flex också så jag slipper sjukskriva mig hela perioden, men vi får se hur det blir med det.

Jag har berättat för min chef att jag ska opereras men inte vad. Berättade bara att jag inte är sjuk och det är inget farligt, sen frågade hon inte mer. Kanske att hon misstänker men jag vet faktiskt inte. Får väl se om nån kommer på att fråga, är inte så nära nån kollega att jag känner för att berätta för nån.

Jag funderade på hur jag skulle göra med mitt nya jobb ang op. Är mammaledig men skrev kontrakt för nytt jobb en vecka innan min op som var igår. I slutet på förra veckan skulle jag och min nya chef hitta en tid för utbildning och när vi tillslut inte hittade något passande datum varken i januari eller december ställde han frågan vad jag skulle göra och hur länge jag skulle behöva återhämtning. Jag tvekade en millisekund då jag helst hade velat komma in med "bara snygga bröst" men det kändes bra att kunna berätta. Sa att jag skulle in på renovering efter två ammandes barn och han svarade lättsamt "jaha det där känner man ju igen, min fru vill också operera sig efter barnen". Han var även omtänksam som smsade på operationsdagen och hoppades att allt gått bra för mig.

Åh blir så irriterad på mig själv när jag tänker på att folk på jobbet ska snacka och att det skall kännas jobbigt. När jag egentligen känner skit i dom sladder kärringarna. Jag har ialla fall använt super Puch up extra vadderings bh typ sedan första barnet så tänker att dom inte borde märka. Men vill inte behöva tänka så då det är Min kropp inte deras.

Jag tänker inte berätta om min operation på jobbet. Det finns massor med orsaker till det, den viktigaste är skulden jag känner mot jämnåriga arbetskamrater som drabbats av bröstcancer. Jag känner mig otacksam och korkad när jag tänker på min operation ur det perspektivet. I min omgivning åldras man i värdighet och äventyrar inte sin hälsa för utseendets skull. Så är det bara.
När andra är sjukskrivna på mitt jobb får vi så gott som aldrig veta något om deras sjukskrivningsorsak, om det är förkylning eller magsjuka, om det är kortvarigt eller kan befaras bli längre. Det finns ett stort integritetstänkande man frågar inte. Allvarligare tillstånd brukar komma fram till slut, oftast genom att den drabbade eller chefen berättar på ett möte, svarar på frågor och sedan deklarerar att man inte vill fortsätta att prata om det dagligen.
Eftersom jag också har använt push upp bh de senaste 25 åren, tror jag inte att någon kommer att reflektera över min tillväxt.

Jag kommer använda BH som är extra vadderad nu innan operationen och hoppas att det inte ska märkas..
Har endast berätta för min närmsta chef och en annan kollega..