Det finns många trådar här om DB, alltså dubble bubble eller dubbelbröst, något som förekommer när man sänker bröstvecket (för att kunna "flytta" bröstvårtan till en centrerad position på ens nya bröst) och att ens egen bröstvävnad inte sträckts ut jämnt över implantatet utan ligger kvar som ett "bröst på bröstet" så att säga.
Det finns olika grader av fenomenet, allt ifrån supertydliga trappsteg till en svag skugga.

Vanligast verkar det vara för de som har ett tydligt bröstveck sedan tidigare med en del egen, ofta relativt fast, vävnad samt för de med tubulära bröst.

Det tycks också vara vanligare i kombination med bakomplacering, och kan i vissa fall motverkas av ett lite större implantat som alltså har större förmåga att trycka ut vävnaden eller åtgärdas med framförplacering istället.

I många fall verkar en tidigt förekommande DB försvinna över tid i takt med att implantatet sjunker ner och med sin tyngd och storlek sträcker ut den egna vävnaden.

Men allas förutsättningar är ju olika och det är omöjligt att veta med säkerhet hur resultatet kommer bli i förväg.

SÅ! Hur gick det för er som har/har haft DB? Behövde ni korrigera? Försvann det av sig självt?
Och ni som hade risken men inte fick det: Gjordes det något under operationen i förebyggande syfte?

Jag har själva en uppenbar risk för DB vilket även min kirurg påtalat, (mina förebilder på min profil bör synas för silvermedlemmar inom kort), men enligt min kirurg så går det att lösgöra körtlarna i bröstet lite så att de inte är lika kompakta och därmed har bättre förutsättningar att sträckas ut jämnare över implantatet.
Detta verkar dock inte vara något man vill göra som regel, eftersom den typen av behandling kan förstöra möjligheterna till amning, vilket jag själv aldrig kommer göra då jag inte vill ha barn

Har någon erfarenhet av det? Kan ni berätta lite i så fall om era förutsättningar och hur det gick?