Deppig å orkeslös...
Vad fan är detta nu då..?
Känslan av att vilja dra täcket över huvudet kom smygandes i förrgår, men igår riktigt stampade känslan mej i både magen å i huvudet..
Bara gråter utan att veta varför, orkar inte svara i telefon, orkar inte duscha, orkar inte se min familj, orkar inte dra upp persiennerna, å så gråter jag lite till..
Fick för nån timme sen ett sms av en gamal vän som opererade sej för några månader sen, hon skrev å frågade hur jag mådde..
Inte okej fråga, jag började lipa igen, men svarade på medelandet om hur jag faktiskt mår. Hon svarade att hon hade känt likadant, å att detta var vanligt..
Det stod nån rad om att man kunde känna sej ängslig i papperna från kliniken, men det var väl inget jag lagrade i mitt minne då..
Varför blir det såhär..? Borde man inte känna sej glad å fin..?
Nån annan som mått eller mår som jag, som vill dela med sej av pisskänslorna!?! ;)
det är jättevanligt att känna så men det går över. jag hade sjukt mycket ångest också.
22 år, 163-64 cm, ca 49-50 kg
0 barn
Önskemål, liten bröstförstoring för att ändra form av bröstet + vårtgårdsplastik
Operationsdag 1 mars, Citadellkliniken. 275cc/250cc MX profil, samt vårtgårdslyft+vårtgårdsförminsknin
Måtte det släppa snart..
Känns ju inte jätte kul när man inte kan njuta av sina nya tuttisar.. :(
En fråga till..
Ni som känt detta, kom det så "lång" tid efter op verkligen..?