Bröstförstoring okt 2011 - Polarkliniken - Umeå Anders Nilsson - Pumagirl

Min operationsberättelse!                    

Efter att ha väntat ett halvår(eller egentligen sen jag vart tonåring och insåg att mina bröst inte skulle växa mer) var det äntligen min tur! Jag var glad förväntansfull och väldigt nervös!

For till hotellet redan kvällen innan operation just för att vi har en bit att åka det var skönt att komma dit dagen innan för då han man varva ner något!

Så på kvällen duschade jag med descutan, då jag stod där och skrubbade kroppen då slog de mig att nu är de fan på riktigt no going back!

Jag lyckades faktiskt somna den natten otroligt nog! Klockan ringde 0630 då var de dax för dusch igen , skulle opereras kl 0800.. Tog av alla smycken såg på mig i spegeln och tänkte de här fixar jag!

Då polarkliniken hyr en våning av hotellet så var det väldigt nära! Gick över till polarkliniken fick träffa underbara Anna igen hon är så gullig precis som resten av alla som jobbar där!

Fick gå in ett rum, Anna kom in med inplantaten så ja skulle få prova en sista gång eftersom att jag velade mellan 375 och 400, de vart 400 inte för stort och inte heller för litet på mig! Så kom Anders in, många har beskrivit han som virrig och de håller jag inte alls med om han var jätte trevlig och förstående! Han utövade lite konst på mig med sin blåa penna såg lite lustig ut så Karln min fick ta kort, allti kul att se senare :)....

Nåväl jag frågade Anders va han tyckte om mitt val av 400 och han sa: du är rätt lång en 400 blir jätte bra till din kropp :)... Så gick han ut och narkosläkaren klev in dom var faktiskt 2 st båda jätte trevliga :) ja förklarade min rädsla för nålar och blod och dom skulle göra allt för att de skulle kännas bra för mig, dom frågade lite om allergier om jag blivi sövd tidigare osv...

Sen var det dax att gå till operationssalen, fick en grön mössa på huvet och då ja kom in i salen började jag gråta narkosläkaren frågade mig om det var de här jag ville och ja sa självklart! Så frågade hon vad jag var mest rädd för jag svarade: att inte vakna upp igen... Då kollade hon mig djupt i ögonen och sa att jag ska ta hand om dig, så gav hon mig en kram! Jag blev genast lugn och la mig på operationsbordet...Hon stack mig med kanylen kändes knappt så gav hon mig lugnande och sa :tänk på något fint!  jag tänkte på min dotter då hon skrattar de finns Inge finare! Jag blev varm i hela kroppen kändes som en riktigt bra fylla Jag han tillomed tänka skit samma om de händer något nu jag mår så jäkla bra haha vart nog lite hög :)! Sen gav hon sömnmedlet och sa sov gott! sen slocknade jag klockan var vid 9.. 

Jag vaknade upp första gången vid halv 11 de hade tagit en och en halv timma, Jag kunde knappt hålla ögonen öppna ja ville bli pigg men min hjärna sa sooov!!! Ja slocknade igen en halvtimme senare vaknade jag igen ganska borta tittade ner på mina bröst och frågade har ni inte opererat? Haha jag trodde att dom inte gjort någon operation, så kollade jag ner igen och såg att de vist var bröst där bara att jag var för bäng för att hinna reflektera över det :p....

Minuterna gick och jag började få ont jag tänkte men varför spänner jag bröstmusklerna hela tiden?! De kändes precis som att jag spände bröstmusklerna allt jag kunde och att de verkligen inte gick å slappna av.. En annan smärta var i bröstkorgens övre del där kändes det som att någon slagit jätte hårt de var den jobbigaste smärtan tyckte jag, tur dom har smärtstillande säger ja bara! Jag tänkte för mig själv : ja kan lätt ta smärtan i musklerna och att jag är stel kändes som världens jäkla träningsvärk, Men att de gjorde ont i bröstkorgen i skelettet de var de värsta!

Och nu som tröst kan ja säga att de går över ganska fort de tog kanske 6 timmar då de var som värst sen blir de bara bättre! De kan Jag lova!!  

Stannade en natt till på hotellet som man ska göra och de gick jätte bra , ont på kvällen fick lokalbedövande och problemet var löst! Varje gång de gjorde ondare så kollade jag ner på mina nya bröst och tänkte de är fan värt den smärtan och de är inte så att man håller på att dö! Jaha så nu är jag hemma igen skönt faktiskt :) till er som oroar er : Sluta upp med de! värsta onödigt!    

Vart en ganska lång berättelse hoppas ni orkar igenom den och att de inte vart allt för krångligt :) Bamse kramar!