Vet EXAKT hur du känner dig! Ända sen jag bokade min op-tid vill jag bara avboka den för jag är så rädd! :/ Och jag har mindre än 2 veckor kvar till min..

Men känner du att det bara är nervositeten som fått övertaget eller börjar du på allvar tvivla att det är rätt för dig?
Kan också säga att jag avbokade en tid förra året för jag var så otroligt rädd men ångrade det som BARA DEN efteråt.. Så nu har jag bokat och denna gången håller jag fast vid det oavsett vad :P

Tänk att det också kan bliv det bästa du någonsin gjort :)
Jag hade med de tankarna innan op. Så det är viktigt du valt en klinik som är generös med korr. Det är sällan resultatet blir fruktansvärt där kirurgen inte kan göra nåt. Om man får problem brukar det oftast gå att fixa.
Trots jag fått korra är detta det bästa jag gjort! Hade aldrig velat ha tillbaka mina gamla obefintliga bröst :)

mowgli wrote:

Jag har ca 1 månad kvar innan planerad och bokad bröstförstoring.

Har börjat få kalla fötter, rejält! Om jag visste med 100% att jag skulle få fina bröst utan några komplikationer skulle jag inte ångra mig för en sekund.

Men tänk om jag blir den personen som får komplikationer som förstör hela ens tillvaro. Bara för att jag ville få ett par fina bröst!!!

Då skulle det inte vara värt någonting, och man skulle leva med sån ånger att jag inte ens vill tänka på det egentligen.

Usch, vad jobbigt detta är! 

Är det värt risken, eller ska man bara vara nöjd med det man har, och lycklig för att man är frisk?

Känner bara att jag ville dela med mig av mina funderingar...

Vill ju så gärna ha de där fina brösten... pust... Måste bestämma mig i helgen!!

Oj, oj - nästan exakt samma ord sa jag till min man för några dagar sedan...
Är det värt risken... Jag har ju tuttar - om än väldigt lååånga, men när jag rullar upp dem i en behå så är det i allafall en stor B liten C (HM´s storlekar).

Men när jag tittar på bilder här inne och ser hur det kan se ut - åhh, då vill jag såå gärna. Men igen - är det värt risken....!?!?
Ja ja, det är väl bara att köra och hoppas på det bästa  

Lycka till!

Man får helt enkelt väga risken, mot hur mycket man faktiskt vill ha ett par tuttar...

Vad jag alltid säger till vänner som frågar "är det värt det?":

Har man redan bröst, även om vi pratar "små" typ en liten b kupa...eller större, men man skulle vilja ha dom aaaaningens putigare... Då är svaret nej, det är inte värt det, för ja, man kan drabbas av komplikationer! Vill man verkligen riskera de för en liten liten detalj som man inte är nöjd med?

Men, är man som jag var, heeelt och hållet platt, utan minsta stymmelse till bröst...eller att man har bröst som är tubulära, eller taxöron efter flera graviditerter, och där man generellt mår dåligt med utseendet av, eller avsaknaden av bröst... ja, då är det värt det!

Detta sagt, jag kommer nu måste genomgå en 3e op efter olika komplikationer! Men, jag har aldrig ångrat mig! Vad jag däremot ångrat bittert, är att jag inte var nogrannare i mitt val av kirurg... inte så att jag tog första bästa...men jag opererades utomlands och där finns inte samma information att tillgå som här i Sverige...

P.S Detta är min "humble opinion" och vill inte förolämpa någon, kanske hade jag haft en annan åsikt om det inte varit så att jag drabbats av flera komplikationer och vet att det faktiskt innebär risker, man bör vara medveten om det och vara verkligen övertygad innan man genomgår op, så att man orkar stå fast vid siit beslut och gå vidare ifall man drabbas av komplikation.

P.S2 Det är inte lätt att ta ett beslut...Nu har jag ångest över min 3e op och hoppas att det ska bli bra : ) Lycka till!

Säger som Malin88 det kan bli ngt av det bästa du gjort oxå:) Så är det iaf för mig,jätteglad att jag till slut vågade göra det o har inte råkat ut för ngn komplikation heller (opades för ca 5månader sen). Känns jättekul att äntligen ha bröst!!

Lycka till

Jag har genomfört 3 operationer nu pga olika komplikationer, kapsel, smäta, obehag och muskelpåverkan. Det har blivit en mycket dyr resa för mig, över det dubbla emot vad jag planerade från början... Inget jag egentligen hade råd mé...

Samtidigt kan jag säga att dett é det bästa jag gjort, skulle inte vilja ha detta ogjort. Har aldrig ångrat detta en enda sekund.

Självklart är man ju rädd & nervös, jag kommer säkert också få kalla fötter när det närmar sig!

Men som sagt, problem går ju alltid att fixa. Har man otur får man ju betala själv för att fixa problemen om det blir fel, men dom blir iallafall fixade... Och Vill man vinna något måste man våga satsa :)

Så försöker jag tänka iallafall! Men prata med din läkare om din oro så kanske han kan få dig lite lugnare?

Är kanske ine så vanligt att de blir så att de förstör ens tillvaro. men komplikationer kan ju alla få, kolla upp noga vilka som är villiga att korra - och vad. OM de skulle bli något. "bättre att göra de och kanske ångra sig än att inte göra de alls och ständigt fundera" elle vad de sägs :) haha

Förstår precis hur du känner Mowgli!! Man vrider och vänder på allt tyvärr.... till slut glömmer man nästan bort att det kan gå galant, vara det bästa man gjort och bli mycket bättre än man vågat föreställa sej. En vän sa just de orden ikväll att hennes bröstoperation  blev mycket bättre än vad hon någonsin kunnat föreställa sej.... försök tänk positivt och låt inte rädslan ta över!!

Håller tummarna för dej, har inte genomgått op. ännu men känner igen mej såå i det du skriver....

Oj, kunde ha varit jag som skev ditt inlägg! Känner och upplever precis så..
Det är ca 2veckor kvar för mig innan det är Dax.. Kan ju inte säga att de brösten jag har idag inte är
fula eller på något sätt förstörda av barna födande eller annat, nej mina är idag små men väldigt söta, men vad hjälper det när JAG inte trivs med de små liven... Längtar i många år men fegat för att göra en förstoring. Nu är det alltså bokat och betalt... Å så känner jag precis som du, vad gör jag? Kan detta verkligen gå bra? Kommer jag kunna få mina drömbröst?
Skit vad man mår konstigt å är rädd...

33år, inga barn
Op näsa, artclinic 2009
Väntar på op, art Clinic anatomiska 420cc, bakom. Den 12/3