Har alltid varit missnöjd med min näsa och tillslut tog jag tag i saken och en operation blev äntligen av!

Jag skulle egentligen vara på kliniken 10:30 men dagen innan ringde dom och undrade om jag inte kunde komma 07:30 istället. Visst sa vi eftersom jag så skulle slippa vara hungrig så länge eftersom man är fastande. Det var bara att kliva upp kl 05:00 för att duscha och sedan hinna köra till kliniken som ligger 1h 15 min bort

Kom dit strax efter sju, betalade och blev visad till min säng där jag fick en operationströja och en morgonrock att byta om till. Narkosläkaren kom och ställde lite frågor och gav mig 4 st alvedon i förebyggande syfte. Sedan satte han in nål i armvecket. Fick vänta lite och sedan kom Kjell-ove och pratade med mig hur vi hade kommit fram till att jag ville ha, visade bilder en sista gång osv. Var lite orolig över att han inte skulle komma ihåg hur jag ville ha det när han väl stod och opererade eller att vi inte förstått varandra tillräckligt bra. Kan hålla med om att han är ganska kort och bestämmer sig fort hur han ska göra och man kan få känslan av att han inte lyssnar riktigt. Men jag tänker; han vet ju vad han gör och säker på hur han ska göra för han är så pass erfaren. Men jag skulle iallafall fila ner näsbenet för jag hade som en knöl och sedan runda av nästippen lite. Han knäppte kort och ritade lite på näsan. Sedan kom narkosläkaren strax efter åtta och följde mig till operationssalen där jag fick lägga mig och de började sätta på mig massa saker. Jag fick ont i vänster arm och sa till och då förklarade narkosläkaren att det var hans fel men att det inte var något farligt. Bra, jag tänkte så jag inte håller på att få en hjärtinfarkt sa jag och skämtade och alla i salen började skratta. Jag kände att jag inte ville veta exakt allting för då skulle jag bara bli mer nervös. Dom la en kall påse vid benet, varför vet jag inte och sedan började dom spruta in sömnmedlet och frågade om jag kände mig lite yr. Lite yr var jag men inte alls mycket så han ökade på lite och sedan fick jag andas in i masken och jag hann bara ta 3-4 andetag och sedan är det svart, hann inte ens bli trött.

Vaknade upp av att någon frågade; går det bra? Jag kom inte riktigt ihåg men det var en sjuk känsla att vakna upp helt plötsligt och inte minnas nått så det kom några tårar för jag blev lite chockad. Jag svarade nått men halvsov fortfarande och var groggy så narkosläkaren bad mig ta djupa andetag så jag skulle piggna till. Bland det första jag sa var att jag ville ha en halstablett för jag hade så ont i halsen, haha sällan det är de första man tänker på när man vaknar upp.. Dom förklarade i alla fall att jag skulle få något att dricka när jag vaknat till mer och att det var slangen som jag hade haft i halsen som gjorde att jag hade ont. Jag klagade nästan direkt när jag vaknat på att det sved och gjorde ont i nästippen så dom gav mig mer smärtstillande via armväcket. Sköterskorna var jättegulliga och stod och strök mig på kinden och kom in flera gånger för att kolla till mig så det kändes bra. Låg och vilade men hann aldrig somna eftersom dom kom in med jämna mellanrum. Mamma och pappa kom efter ett tag och vi bestämde att dom kunde komma tillbaka vid halv ett så jag fick vila och äta något. Innan jag hann fika så hade dom hunnit med att ta en tjej från rummet vi låg i och opererat henne så hennes operation måste ha gått mycket fortare än min. Min tog ungefär 1 h 25 min. Fick två mackor, yoghurt och en coca cola. Dom ville att jag skulle få i mig socker för att jags kulle må mycket bättre då vilket jag kände att jag gjorde också. Det var dock läskigt att suga på sugröret och öppna munnen för att tugga då det kändes som om näsan var stel och jag var rädd att jag skulle förstöra något.

Jag hade inte ont alls sedan och kunde andas genom näsan för dom hade inte satt in några tamponader vilket kände skönt, det kändes bara blött i näsan men jag blödde inte mycket då heller. Dom tog bort droppen och jag fick hjälp på toa och sedan var jag så stadig att jag kunde klä på mig själv och invänta mamma och pappa för att åka hem. Pratade med kirurgen en sista gång men jag kom inte på några frågor typiskt nog. Fick en återbesökstid om en vecka och vid ett kunde vi fara därifrån. Det rann lite blod första dygnet och sedan nu dessa två veckor efter har det snabbt blivit tjockt i näsan av torkat snor som man får försöka peta ut med tops. Det var obehagligt att ta bort skenan och tejpen men det gick bra. Jag har klarat mig från att bli det minsta blå, jag trodde jag skulle se mycket värre ut så det var skönt. Nu ca två veckor efter ser jag iprincip normal ut och första dagarna efter jag tagit bort skenan var jag mest öm på tippen och ganska svullen där och vid näsbenet men nu är jag knappt svullen och inte speciellt öm.

Jag är absolut nöjd, det som jag tyckte var värst med min näsa är nu äntligen borta men jag hade gärna sett att han hade gjort den lite mer konvex och kanske liite rundare tipp för jag kan fortfarande tycka att den ser stor ut. Kjell-Ove sa att han skulle ta in lite , bara nån millimeter under näsborrarna för det är inget riktigt avslut mellan näsan och huden ovanför läppen, men det verkar inte ha gjorts. 

Förlåt för det långa inlägget..