Hej!

Jag har inte gjort min op än men min mamma och en nära vän till mig har gjort sina. För min mamma tog det ca 2 år innan känseln i bröstvårtan var helt åter, min vän gjorde sin för ett år sedan och hennes är inte helt åter än.

Min kirurg sa att det kan ta upp till två år innan känseln är tillbaka i vårtan. För en del kommer den dock aldrig tillbaka och för vissa blir det överkänsligt när nervtrådarna hittar nya banor.

Min mamma hade ganska ont i tre dagar innan det släppte och min vän hade inte ont alls. Det är så olika för alla. Jag kommer att göra ett lyft jag med eftersom mina inte är var de var innan barnen. Hoppas att jag kunde vara till lite hjälp! :)

Tack... Inte så upplyftande info iofs... Suck....

Hej!

Jag gjorde ett lyft för 8 månader sen ca och det är nog som övrig sa, att det är väldigt olika för alla, så därför är det svårt att svara och säga hur det kommer bli. Men för MIG så var det i alla fall inga problem alls! Jag hade full känsel precis som vanligt i mina bröstvårtor från dag 1, och jag har haft det hela tiden. Jag kanske hade tur, men det kan ju vara bra att veta att det kan bli så med ;-))

Angående smärta hade jag inget ont alls. Det kändes som att det stramade lite i ärren liksom, men ingen direkt smärta. Jag fick starka värktabletter direkt efter operationen på kliniken, men efter att jag åkt hem (sov på kliniken över natten bara) så körde jag med vanlig alvedon hemma. Inga problem, inget ont. Och jag bor ensam med en 4-åring också, så jag hade förväntat mig att det skulle bli jobbigt, men det blev inte det :-)

Läkning har gått bra för mig, förutom att jag fick små sår som dök upp lite varstans med jämna mellanrum. Men det var tydligen de inre stygnen som kom upp till ytan när de löstes upp. I övrigt så har själva ärren läkt lugnt och fint. Det går ju inte att säga om de ser bra ut, jag har inte så mkt att jämföra med, och man tycker ju såklart att det är lite tråkigt med ärr överhuvudtaget. Men jag försöker låta tiden ha sin gång och det måste ju få ta sin lilla tid med det :-) Det känns okej i alla fall :-)

Nu är det som sagt olika för alla, och det kan vara bra att veta om riskerna. Men det kanske kan va kul också att höra att det kan gå väldigt väldigt bra med allt också :-)

kram!