Låter jobbigt, kanske bakom placeringen gör sitt också. Efter fem dagar var jag ganska ok.

Verkar vara oerhört individuellt det där med smärtan. Visst har jag haft ont men det har ändå varit hanterbart. Redan samma dag jag opererades var jag till toan själv och kunde promenera lite i korridoren. Sen hemma har jag klarat mig mkt själv även om jag har sambon hemma redo att hjälpa mig. Han har tagit hand om barnen, lagat mat, tvättat och så men jag kommer i och ur säng el soffa själv. Ja, kan hålla med om att man behöver hjälp ifall man legat helt platt på rygg... Började även ligga på sidan o sova 4-5 dagar efter op men har då en kudde bakom ryggen och en liten under det bröst som är ner mot sängen. Har funkat ok i kortare stunder. Annars kan ag tipsa om att sova i en baden-baden stol! Har ställt våran i vardagsrummet och ligger där och sover typ halva natten. Passar på att kolla lite avsnitt av SATC också, det piggar alltid upp :) Nu är brösten snart 1 vecka och smärtan/värken börjar avta rejält, ska prova trappa ner på värktabletterna fr.o.m. imorgon. Däremot har jag ont i armhålan, typ som en nerv som ligger i kläm. Hoppas det släpper snart för det begränsar mig verkligen. Smärta får man ju räkna med när man väljer att göra en sån här op och förhoppningsvis tycker man att det är värt det i slutändan!

Vilka olika upplevelser alla har haft, konstigt hur det är! Börjar dock bli lite skraj hur det ska gå. Vilka smärtstillande tabletter tyckte ni funkade bäst? Vilken är den bästa sovställningen? Funderar på soffan faktiskt :/ vet inte.....

FrökenB wrote:

Verkar vara oerhört individuellt det där med smärtan. Visst har jag haft ont men det har ändå varit hanterbart. Redan samma dag jag opererades var jag till toan själv och kunde promenera lite i korridoren. Sen hemma har jag klarat mig mkt själv även om jag har sambon hemma redo att hjälpa mig. Han har tagit hand om barnen, lagat mat, tvättat och så men jag kommer i och ur säng el soffa själv. Ja, kan hålla med om att man behöver hjälp ifall man legat helt platt på rygg... Började även ligga på sidan o sova 4-5 dagar efter op men har då en kudde bakom ryggen och en liten under det bröst som är ner mot sängen. Har funkat ok i kortare stunder. Annars kan ag tipsa om att sova i en baden-baden stol! Har ställt våran i vardagsrummet och ligger där och sover typ halva natten. Passar på att kolla lite avsnitt av SATC också, det piggar alltid upp :) Nu är brösten snart 1 vecka och smärtan/värken börjar avta rejält, ska prova trappa ner på värktabletterna fr.o.m. imorgon. Däremot har jag ont i armhålan, typ som en nerv som ligger i kläm. Hoppas det släpper snart för det begränsar mig verkligen. Smärta får man ju räkna med när man väljer att göra en sån här op och förhoppningsvis tycker man att det är värt det i slutändan!

Okej, dum fråga men.. varför ska man inte ligga på sidan egentligen? Får skaffa hem mig en baden baden kanske, för har redan försett mig med en hel drös filmer och serier så jag lär ha något att göra iaf om smärtan skulle bli svår :). Vad fick du för smärtstillande? Ahh, får hoppas att det går till sig för dig!  Jo det är klart, det är ju ett ingrepp på kroppen så man kan ju inte räkna med att vara smärtfri direkt :D

Jag har valt att göra op i sthlm hos Akademikliniken. Bor ca. 40mil ifrån Sthlm... Har väl tänkt övernatta en / max två nätter, sedan bär det av ut i folkvimmel o mot tåget hem. Undrar vad ni tycker om detta? Är det helt superomöjligt? (verkar så på vissa efter vad jag läst)...

Alltsa jag var också uppe och gick både efter första op och komplikations-op. Behövde aldrig hjälp till att gå till toaletten, menar inte att få det att låta värre än vad det är. Jag hade inte kunnat åka hem kommunalt efter en-två dagar dock, för mig blev det taxi (som Proforma står för om man skickar in kvittona). Smärtan blev värre för mig de första dagarna efter op, sen successivt bättre.

Det här vill jag understryka dock, för din egen skull - smärtan är en grej. Men det är få som pratar om det psykiskt jobbiga i att vara immobiliserad på det sättet att ALLT blir svårt. Jag kunde inte andas djupt, hosta, nysa, gäspa, klä på mig de första tre dagarna ungefär. Mentalt tyckte jag att det där var fruktansvärt. Det i samband med att det gör ont gör arr man kan bli jäkligt emotionell och jobbig. Min pojkvän orkade knappt med mig, och då bor han i USA hahaha. Så jag var bara jobbig över sms och Skype.

Det är inte för att skrämma upp dig, men var bara förberedd på att det kan bli psykiskt tungt ett par dagar. Sen blev det bara lättare och lättare för mig.