Hej,
Nu har det nästan gått ett år sedan min korr av muskelpåverkan och undermuskelhäng, korren innebar, framflytt och ett vårtgårdslyft. Redan ganska snart efter korren kända jag att detta inte skulle bli bra! :(
Jag ville ha ett ankarlyft redan då men kirurgerna ansåg att detta skulle räcka och att jag med min extremt tunna vävnad skulle utsättas för stora risker för komplikationer.
Men tyvärr är jag här igen med en tom hudpåse på bröstens undersida.. :'-(
Även denna gång vill jag ha ett ankarlyft, ja eller jag var säker på att jag ville det tills jag fick detta mailet från kirurgen... Nu är jag skiträdd!!
*****
Hej

Jag ska sträcka upp huden så mkt jag kan och vågar. Vid ett ankarlyft lossar man helt bröstvårtan runt om och sedan tar man en oval i bröstvecket samt en trekant vertikalt nedom bröstvårtan - du vet säkert hur snittet ser ut :-)

Dock måste vi ha med i bakhuvudet att din vävnad är extremt tunn och vi får inte riskera cirkulationen i vävnaden och då främst i bröstvårtan. Då är risken uppenbar att man får en nekros (vävnaden dör) av vårtgården lossar, det blir infektion som griper över på protesen och i princip ett haveri av bröstet. Nu när det ligger en protes mellan muskeln och bröstvävnaden (ovanpå muskel) så går alla blodkärl till vårtgården från sidorna och inte längre några kärl underifrån.

I ditt fall är det inte bara att skära hursomhelst alltså utan man får tänka sig för noga och göra det bästa som fortfarande är säkert cirkulatoriskt. Det är absolut inte pga lathet eller för att jag vill att det ska gå så snabbt och lätt som möjligt som jag är tveksam till att lägga ett nytt snitt runt hela bröstvårtan.

Jag ritar och planerar i samband med operationen och så gör vi bästa möjliga efter förutsättningarna som finns helt enkelt.

Vi ses snart!
Karl
*****

Allt känns skit just nu!! Tror aldrig att jag kommer få ett någorlunda resultat! Å tänk om jag drabbas av nekros??? Fan fan fan vilken ångest jag har... Att min man tycker att kag är totalt knäpp som ens överväger en till op gör inte saken lättare.
Har inte ens vågat berätta för honom om Karls brev..

Va skulle ni göra? Stå ut med bröst med tomma hudpåsar under eller ta risken som en ny op innebär? Gaahhh!!! Blir galen snart!!!