Bröstoperation jan 2013 - Art Clinic Göteborg - Mölndal Rickard Lewin - Lunaoalva

Är nu inne på min tredje dag efter operationen, tror inte jag fattat riktigt ännu att jag har gjort det och att jag nu läker för att sedan ha de bröst jag länge velat.

Jag var på konsulationstid exakt 1 månad innan det var dags för operation,betsämde ihop med Richard att 450cc bakom muskeln + lyft skulle bli bäst, var mest nervös för bakom muskel placeringen, då man hört mycket om smärtan.

Var på kliniken 06.45, mannen släppte av mig, jag satt knappt fem minuter i väntrummet, sen kom en trevlig sköterska som visade mig rummet jag skulle sova i över natten, jag fick byta om och fick även smärtstillande och mot illamåendet. Sen kom Richard fö att måla på mig. Tror hela den processen tog drygt 30 min, även fast jag inte fick lugnande, kändes de så jag blev personligen lite flummig antar att det var någon typ av nervösitets reaktion.

Jag han knappt sätta mig på säng kanten innan narkos läkaren kom,  minns att han var väldigt trevlig och jag kände mig lugn och trygg. Jag la mig på operations bordet, sen var jag vaken efter 3 sek, ja vaje fall kändes de ju så. Jag minns att jag kollad ner på brösten och undrarde vart de var, hade nämligen förväntat mig att de skulle sitta uppe vid hakan direkt efteråt, men kändes himla skönt att de inte gjorde de När jag väl såg dem ordentligt tyckte jg dem var jätte fina, jag hade en helt annan bild av ett par nyopererade bröst, dom hade fin form, inga blå märken och bra höjd, allt detta kan ju ändras fram och tillbaka nu efteråt e är jag medveten om.

Drygt en timme efter operation svällde de vänstra bröstet upp, Richard konstaterade en blödning, men tack och lov räckte de med kylplatta och pencellin för att de skulle sjunka tillbaka. Har ju fortfarande mycket ondare i de bröstet. Nattten på kliniken var lång, jag var stel och hade svårt att andas in sen var det även jobbigt att endast ligga på rygg. Personalen var jätte trevlig och hjälpsam, jag fick smärtstillande när jag bad om de, och dem var allmänt förstående. När de sedan var dags att åka hem var det ganska jobbigt, de var ju nästan de första jag rörde på mig på ett dygn.

Jag är fortfarande väldigt stel, och har ont mitt på bröstet, svårast är att komma upp ur ligg och sitt läge, men de går. Min mage är svullen som bara den,  och jag har fortfarande inte fått behålla någon mat, men jag håller mig positiv Jag försöker röra på mig mycket men försikigt, ångrar mig abslout inte, men längtar tills de läkt och jag är mer rörlig.