Hejje Marina. jo det va inte igår. Jag har hållt mig borta. Jag försöker se det som sunt. Att jag mår bra nog att inte behöva tänka på operationer.

Jag ringde faktiskt idag och bokade både konsultationstid och operationstid. Så konsultation nästa vecka  och operation i slutet av mars. 

Ihh, vill jag det här nu? Både ja och nej. Jag vill ju att det skall bli klart, men hur missnöjd är jag? Missnöjd nog att motivera en operation?

Om jag visste på förhand att allt skulle gå bra. Så skulle jag inte tveka. Men just riskerna tycker jag känns jobbigare inför varje sövning. 

Och då tänker jag medicinska risker som är relaterade till sövning och blodproppar. 

Skall i allafall bli skönt o träffa Patrik och höra vad han säger. 

Vi har redan talat en del via mail, så han vet vad jag vill ha och har gett prisuppgift. 

Känns ju tungt när man tänker på vilka summor dessa bröst kostat. Men men... Man får kanske inte sätta ett pris på sig själv på det sättet.

Låter ju som om det gått frammåt för dig också Marina. Man får som du säger känna att det är bra när det är bättre än innan. 

Kraven på mig själv känner jag att jag har sänkt regält. Jag vill ju egentligen inte gå igenom livet och ångra saker, men om det är något jag ångrar är det ju att jag lät den förre läkaren hålla på så länge. Han förstörde verkligen så mycket.

Jag har ju kvar muskelpåverkan eftersom han skurit av hela muskeln. Vilket egentligen är vansinne. Läser nu att han börjat lägga framför. Han e bra konstig den mannen. Som vi bråkat i så många år och så gör han en helomvändning helt plötsligt. 

Jag förstår inte, men kan ju samtidigt inte gå o må dåligt över hur han behandlat mig utan får tänka att det är väl bra att andra får bättre förutsättningar.

Marina wrote:

Jag förstår dig, och det är sunt som du säger. Jag har betalat mer för mina bröst än för alla de bilar jag ägt sammantaget. Ingen resa jag gjort har kostat mer än 5% av vad jag lagt på mina bröst. Och ändå har jag varit betydligt nöjdare med både bilar och resor. ;/ Men som du säger igen, man får försöka att inte sätta ett sifferpris på sig själv.

 

Just idag känns det bittert för jag var i ett elakt provrum, som visade alla mina ojämnheter under brösten, det ser verkligen inte klokt ut i vissa ljus, som ett månlandskap - medan det i snällt ljus hos kliniken ser milt ut. Typiskt. Och precis som du har jag en knasig muskelpåverkan kvar. Och man prutar med sig själv och sänker sina krav så man till slut hade varit glad om man fått tillbaka sina förebröst, men ibland känns det som sagt bittert. Fick brev av Art Clinic där man bekräftar tid för korrigering, med en formulering om att man gör EN korrigering. Suck. De är väl less på mig.

 

Det är väl kunder som du och jag som fått envisa bakomplacerande kirurger att börja lägga framför, får man tro. Efterfrågan har väl helt enkelt ökat.

Måste va så. Det får en o lite känna sig som ett testobjekt. Han karvade sönder mig tills det inte funkade och sen när det utom allt rimmligt tvivel va konstaterat att det inte gick. Ja då började han lägga framför. Men det va så dags då när man redan va slut på mer än ett sätt. 

Vet vad du menar med speglar. Jag har tack o lov en väldigt förlåtande badrumsspegel. Utan den vet jag inte vad jag skulle göra. Provrum sätter jag inte min fot i frivilligt än så länge.

Jag va på konsultation igår inför op nr2 hos Patrik på Laser och Estetik.

Känns riktigt bra. 

Han är så lätt och rolig Patrik att man kan inte annat än älska honom för det. 

Vi tog bilder i 3d kameran och räknade ut hur stora brösten är och vad skillnaden är emellan dom för att kunna få bästa möjliga resultat till op nr2.

Jag har hitills faktiskt fått riktigt trevliga resultat och mina bröst låg på (om jag minnns rätt) 310-350cc vardera nu i volym. Jag vet ju inte vad jag låg på innan jag började operera mig, men kunde knappt ens fylla en A kupa och nu har jag ju en C. Så det är verkligen framsteg. 

Operation blir i slutet av Mars och jag är både mer och mindre orolig än tidigare. 

Mindre orolig för resultatet då jag sett hur oerhört skicklig Patrik är, Men för var operation som går så blir jag mer orolig för komplikationer som är relaterade till sövning, blodpropp och liknande. Känner att jag vill inte operera mig mer. Så jag tänker nu fullt ut att det här måste vara sista plastikoperationen. Att nu får det blir slutresultat, annars får det bli lokalbedövning för mindre ingrepp. Men inte fler såhär pass omfattande. det får räcka sedan :)

Mandelblom wrote:

Hej Casiopeija, vet du hur vanligt det är med komplikationer? Har läkarpersonalen sagt något i samband med alla operationer du haft? Jag har hittills känt att det här med komplikationer inte kommer att hända mig, men nu börjar jag fundera mer tänk om jag blir en av dem som råkar ut för detta. Det känns som en chansning, och man vet egentligen inte oddsen. Har du fått förklarat vad somhar orsakat dina problem, tex om du inte hade rätt fysiska förutsättningar osv. Jag har inte sett några bilder av dig, ska kolla. Hoppas allt har ordnat sig och att du är nöjd och kan gå vidare. Skickar styrkekramar! Stort tack för att du delar med dig!

Hej!

Pga hur hemskt det såg ut och hur dåligt jag mådde av det så har jag valt att ta bort alla bilder som går. Jag vet att det finns bilder på en sida av min hemska dubble bubble o mfd kvar. Som jag inte lyckats få bort. Men vill ju helst inte peka ut eftersom jag vill lägga detta bakom mig. 

Det som idag gör mig ledsen är den permanenta känselbortfall jag har i klyftan. 

Jag anser ju att läkaren i fråga skötte detta under all kritik. Jag har inte fått någon förklaring. han har bara skurit och skurit och skurit. Jag gjorde 4 operationer hos honom. Jag blev lovad framförplacering o vaknade upp med bakomplacering. 

Jag har dessvärre pga historiken inget gott att säga om honom. 

Det absolut bästa jag gjorde i situationen var att lämna den kliniken och gå till en ny och i mina ögon seriös läkare och klinik som verkligen gjort allt i sin makt för att få ordning på vad den första läkaren ställde till med. 

Jag har ju hållt på ett antal år och jag tycker andelen komplikationer verkar skrämmande hög. 

Många säger att dom som inte får några komplikationer försvinner snabbt. Och en del är det säkert så med. Men många skäms, mår dåligt, får problem senare. 

Jag är saligt glad att jag äntligen valde bort implantaten. Det har varit dyrt både fysiskt psykiskt och ekonomiskt. Men det va värt det att få bort dom. Det bästa beslutet jag gjort i hela den här tråkiga historien.