Min pojkvän och två närmsta vänner. Min vän vill göra det själv efter hon
har gåty ner lite, så hon är bara avis ;)
Min pojkvän stöttar, men för han spelar de ingen roll om jag har tuttar eller inte :P

Jag har valt att inte berätta för min familj om min operation innan jag gör den.

Jag har berättat för de närmsta! Och de flesta har tagit det bra, en del frågar ju varför och om de verkligen är det man vill (som om man inte har funderat på det själv haha). Men jag trodde att mina föräldrar skulle bli galna men dom stöttar mig vilket känns jättebra! Har inte heller gått ut med att jag ska operera mig på Facebook, vissa har jag inte heller berättat för eftersom många kan döma och snacket går om man bor i en liten by som jag gör.

Dom flesta i min närhet vet. Det har gått nästan helt smärtfritt. Alla har varit otroligt stöttande. För mig var det inget alternativ att dölja. Jag var helt platt innan.

Min mamma grät av lycka i torsdags (op-dag) då detta varit en dröm sen jag var ca 15år. Föddes med en missbildad bröstkorg, har före och efter bilder på min profil, och det har alltid varit en självklar sak jag velat. Missbildningen har varit otroligt jobbig för mig och den gjorde även att dom små bröst jag fick syntes mycket mindre.
Därför har ingen i min närvaro varit förvånad över att jag nu gjorde det.
Alla tycker att jag varit fin som jag är men dom har verkligen stöttat mig. Ena syskonet med partner hälsade på på kliniken, syster var med och testade implantaten, pojkvännen hälsade på och pappa kom snällt upp till kliniken och hämtade och körde hem mig.
Fått höra efteråt att mina familjemedlemmar tycker att det verkligen strålar om mig nu efteråt. Inte för att jag har bröst utan för att dom ser hur lycklig jag är! Örjan har nästan lyckats trolla bort min missbildning och det är otroligt stort för mig, dessutom har jag ett par snygga bröst i en för mig perfekt storlek. Jag kunde inte ens drömma om detta resultat och har t.om gråtit av lycka. Fått sms från flera i familjen att dom är så lyckliga över att jag känner mig så lycklig.
Morfar är dock en annan historia. Han bor långt ifrån och vi ses Max 1 gång per år. Lite nervöst just inför det men känner att det inte är hans ensak. Min sambos familj vet inte heller men lär upptäcka näta vecka då min sambo fyller år. Men jag kommer inte ens börja försvara mig om dom ifrågasätter. Tycker inte jag har skyldigheten att försvara mig bara för att jag vill vara lycklig. Jag kan förklara (men alla vet om min missbildning) men jag tänker inte börja försvara mig. Samma med dom få släktingar jag har. Det är återigen min kropp och mitt beslut.
Önskar att alla ni där ute hade haft samma stöd som mig. Det är skönt att ha stöd just nät man ska genomgå en operation.
Kom bara ihåg att ni är starka och att ni har rätt att känna er trygga och lyckliga med er själva.
Så länge du inte gör dina bröst för någon annans skull gör du ingenting fel.

Min pojkvän och 2 kompisar. Drar mig för att berätta för mamma, trots att hon själv skaffade silikon för ca. 4 år sedan. Då var hon väldigt noga med att påpeka att man inte skulle fundera på det före man hade barn, och hon själv alltid haft A-kupa och jag D-kupa.. Så vet inte riktigt hur hon hade reagerat, men jag måste ju säga det snart...suck!