Nu har jag ett par bröst! Äntligen! Som jag har väntat sedan tonåren då alla de andra fick bröst.. Igår fick jag duscha för första gången sedan min operation (ons 12/6) och när jag då tog av mig stödbhn trodde jag nästan inte mina ögon :) Vad fin jag är - tänk att jag har ett par bröst! Som passar så bra på min kropp! Känner mig så kvinnlig nu ;)

Det är dock väldigt svullet och jag har inte så mkt känsel i brösten, men det vet jag ju att det snart försvinner. Och stel är jag, särskilt på morgonen när jag tvingats ligga helt stilla hela natten och fått världens ryggont så det ilar och jag knappt kan resa mig upp.. På dagarna om jag anstränger mig det minsta för mkt känner jag mig helt slut i överkroppen och måste då lägga mig bums (kan va om jag sättet in i diskmaskinen, plockar upp barnens leksaker eller fixar lite mackor), så jag är fortfarande rätt svag och trött. Men hittills har jag mått rätt så bra, klarat mig på Alvedon 4ggr/dag som smärtstillande och sovit lite på dagarna. Jag har inte haft alls mkt smärta i bröstregionen, bara känt lite ömt under bysten kring revbenen.

Det gäller att vila ordentligt. Men det är lite jobbigt som mamma, då jag känner mig otillräcklig och inte kan hjälpa barnen med allt eller ta upp dem i famnen för att gosa.. :) Jag har ju världens mest underbara make som nu sköter allt från blöjbyte till matlagning, så det känns tryggt! Men jag saknar gos och bus med mina små flickor (11mån resp 3,5 år).

Men jag vill inte klaga, det kunde ha varit mkt värre. Jag är sååå glad att jag har genomfört detta!!! Det känns lite overkligt fortfarande...

Tänkte jag ville dela med mig lite hur jag har det bara..