Jag har inte gjort en operation ännu.. Ska på konsultation imorgon. till min mamma sa jag det rakt ut bara, dels för jag behöver hennes hjälp med sonen under tiden jag har ont. å igår satt vi hos sambons föräldrar och fika, de ska va barnvakt medans vi är på konsultationen så igår frågade dom vad vi skulle göra, då sa jag att jag skulle träffa en doktor " jaha sa svärfar, får jag fråga vad för en sorts doktor" och då sa jag " en plastikkirurg" mera blev det inte, å de behandlade mig inte nå annorlunda för det. Visst är det väl tabu med brösstoperationer och en viss avundsjuka kring vänner å så. Men det ska inte behöva vara det. Vet ännu inte hur jag ska berätta det för min pappa heller så jag hakar på den här tråden för tips :)

Jag berättade först för mamma, mormor och morfar. Sa att jag ville berätta en grej, en grej som jag har funderat i över 10 år på, och jag har forskat mycket kring för- och nackdelar samt eventuella komplikationer. Det jag tänker göra är att förstora brösten eftersom jag känner att de inte passar min kroppsform, med bröst kommer jag ha lättare för att hitta kläder som sitter bra etc. De tog det väldigt bra och jag tror de hade haft det på känn då jag klagat väldigt mycket över min platthet när vi shoppat tillsammans m.m.

 

Jag drog ungefär samma samtal för min pappa och hans reaktion var nästan som ett ironiskt "jamen redan..." det var alltså rätt väntat även hos honom. Så alla stöttade mig ända från början.

 

Till resten av min släkt,vänner och bekanta har jag varit väldigt öppen med min operation, alla jag umgås med vet om den och alla som eventuellt frågar kommer nog också få veta sanningen (beroende på deras syfte med frågan). Jag tror att det är mycket tack vare min öppenhet som jag inte fått höra något skitsnack, eftersom jag är öppen med och "stolt" över det/mig själv så finns det inget de kan smutskasta som kan skada mig. De flesta av mina vänner är mest bara nyfikna och vill känna, när det har gått över så skojar vi friskt om det. Vissa har även i smyg kommit fram till mig och frågat om mer detaljer eftersom de själva funderar på op men inte vågat prata med någon om det innan.

 

Angående resten av omgivningen så tycker jag mig märka en helt annan uppmärksamhet av främst män på krogen och stan, men då har jag nästan alltid haft något urringat på mig. Vill jag inte ha den uppmärksamheten så sätter jag på mig något mer skylande så syns det inte så mycket. Såklart kan en del av uppmärksamheten bero på att jag som person känner mig mycket snyggare nu vilket ger mig en annan utstrålning än tidigare. Vem vet... :)

sthlm.boobies wrote:

Jag undrar hur ni som har gjort en bröstförstoring berättade för dom i er omgivning att ni skulle opereras? Och hur tog dom det? Jag vet ju att mina nära & kära älskar mig oavsett & dom som jag har berättat för har tagit det väldigt bra, men jag har tex inte berättat för min pappa än.. Usch jag vet inte hur jag ska säga det, det känns så akward att förklara för sin pappa att man vill ha större bröst.. Någon som har något tips, hur berättade ni för era föräldrar & hur tog dom det? Sen oroar jag mig också för vad liksom bekanta & kompisarskompisar ska tycka, tex min pojkväns mamma, hur ska jag förklara för henne att jag helt plötsligt har fått bröst! Tycker ni att omgivningen har uppfattat er annorlunda sen ni opererades? Har det varit "skitsnack" i kompiskretsarna eller liknande? Nu vart det många frågor här hehe, men jag skulle bli så tacksam för svar & delade erfarenheter!

   Vad är det som säger att du måste berätta för alla? Med tanke på kirurgval antar jag att du kommer göra en diskret förstoring som folk kanske inte ens märker.. Märker folk det så får dom väl fråga då,så resonerade jag iaf.Bara för man opererar sig tror man att alla kommer råstirra på en ,att ALLA kommer märka,men det funkar inte så(om man inte tar i groteskt i stl då förstårs) efter min första op.300/350 var det INGEN som märkte det till vardags.Sen om jag ville klä upp mig lite kunde man väl se lite frågande blickar men ingen sa nåt  Så berätta för de du anser nödvändiga låt resten få nåt att fundera på om dom ens märker nåt.Lycka till!!

Jag berättade det för min mamma och hon tog det inte alls bra men det var väntat. Hon är emot skönhetsoperationer men jag ville ändå berätta för henne. Det ledde till ingen kontakt på hela sommaren tyvärr. Sa till henne att hon får självklart tycka precis vad hon vill men det är mitt beslut att ta och ingen annans. Nu 2 månader senare så ringde hon och sa att hon saknade mig och så träffades vi. Tror dock inte att jag kommer gå med urringat när jag träffar henne haha .. ;) Pappa tänker jag nog aldrig berätta för men han har nog märkt! Mina vänner tyckte lite olika. De flesta har dock nu blivit sugna på att göra själva hehe.. T o m de som var emot innan. Har DÄREMOT hört av en vän att en annan vän sagt att jag säkert har andra problem i botten och det är därför man opererar sig. Jaja såna människor ska det väl också finnas.... Skrattar bara åt det, kunde inte bry mig mindre om vad andra tror och tycker. Är så nöjd med mina bröst så det gör inget :-) 

Berätta bara för de du vill, inte för att du känner dig tvungen.

sthlm.boobies wrote:

Hittills har jag berättat för 4 vänner, min syster & min pojkvän, & alla dom förstår att jag gör det här för mig själv eftersom jag länge varit missnöjd med mina bröst & dom stöttar mig! Men min mamma är precis som din Sandra90s mamma helt emot skönhetsoperationer & hon har själv väldigt stora naturliga bröst så hon förstår inte alls hur det är att må dåligt över små ojämna bröst, & det är henne jag tycker det ska bli mest jobbigt att berätta för eftersom hennes åsikt betyder mycket för mig men jag vet att hon inte kommer tycka om det.. & egentligen bryr jag mig inte så mycket om vad helt okända människor tycker om mig, det är mest släktingar, min pojkväns familj, mina kompisars föräldrar etc som jag oroar mig för.. & även om jag inte måste gå runt & berätta det för alla så vet jag ju att dessa människor kommer märka det förr eller senare & det känns så jobbigt att behöva förklara då.. Jag vill att mina bröst ska se så naturliga ut som möjligt, & förmodligen kommer nya människor inte kunna se att jag opererat mig, men folk som träffat mig innan kommer ju undra hur jag plötsligt gick från en liten A kupa till D :o

   Svårt att förklara men man tror brösten blir större än va de blir och att folk ska märka det ,men det är inte så säkert.Du kommer förstå efter du opererat dig vad jag menade.. :)

Jag har öppet berättat för mina närmaste vänner och pojkvän att jag skall op brösten,alla tog det väldigt bra då dom insett i många år att jag inte är nöjd:) Jag var riktigt orolig för att berätta för pappa,men till slut så tog jag mod till mig och bara sa det rakt ut,hur mycket jag vill det här och hur mkt det betyder för mig. Hans svar..'Jo jag har förstått att du vill de,bara undrat hur länge det skulle dröja innan du sa något:)'..eh va!? Jag vart jätte shockad men samtidigt väldigt skönt med hans stöd!:) Mamma däremot har jag inte berättat för ännu,vi har ingen bra relation. Har försökt nå henne flera veckor för att kunna berätta men inget svar..så får se om jag ens hinner prata me henne,jag kommer göra op oavsett..