#1
2010, November 29 - 15:57
nervös så in i...
har precis betalt min bröstoperation som är om två veckor. härom dagen var jag på väg att avboka. är så nervös och skraj.
dels för själva op men oxå för vad som händer sen.. vad kommer folk tänka? 30-årskris, bimbo, utseendefixerad, ytlig, osäker, ja ni vet alla tänkbara fördomar om oss som ska/har opererats... vet inte om jag fixar att ta dessa fördomar. det är ju min ensak och vill egentligen inte alls att folk ska diskutera mina bröst men det blir ju i nån mån ofrånkomligt...
hur gör man? vad säger man?
Annons
Annons
Annons
Man lyfter på huvudet och ser glad ut.
Njut av alla uppmärksamhet och folk som avundas dig.
Folk kommer tycka saker, men det mesta beror på avundsjuka och att man här i sverige inte får sticka ut.
Känner mig oxå jättenervös! Jag ska opereras om 3 veckor och ska betala i morgon... Är nog mest rädd för smärtan. Men inte för fördomar och sånt, fast det klart man drar sig att berätta för dom man vet ogillar skönhetsoperationer. Men i övrigt känner jag att ingen har något med mina bröst att göra, det är ju en privatsak och inget jag tycker är okej för folk att kommentera. Visst, min familj ogillar det, men det är ju ändå inte så att jag tänker berätta för dom hur små och fula mina bröst är nu, det är alldeles för privat. Jag försöker tänka på att det är så himla många kvinnor som opererat sig, så det är ju inte så att man är ensam om det, och det känns bra att påminna sig om![smiley smiley](http://www.plastikoperationsforum.se/sites/all/modules/ckeditor/ckeditor/plugins/smiley/images/regular_smile.gif)
Jag tänker nog mest tvärtom i frågan om andras åsikter. Och eftersom jag själv står för detta och anser att silikonbröst är snyggare än naturella så pratar jag nog gärna om det. Just för att bryta tabun runt det hela. och pratar man öppet om det så blir det inte lika mkt skitsnack heller- då är det inte så spännande för folk :) Känn dig bra och duktig som vågar genomgå detta för att du själv VILL- tänk så många som gräver ner sina drömmar bara för att - varför? För att sen i 80års åldern ångra att man aldrig gjorde allt det där man ville!