Bröstförstoring sep 2013 - Polarkliniken - Umeå Anders Nilsson - Infinite

Efter många år av velande fram och tillbaka så bestämde jag mig till sist att operera mina bröst. Jag är bara 21 år men har haft problem med mina bröst i 6 år. Jag har nämligen en grop i bröstkorgen, under mitt högra bröst och dessutom mindre fettvävnad i samma bröst. Ojämnheten har minst sagt varit en pina från dag 1.

Jag använde samma bh i över 3 år, för det var bara den som satt någorlunda "bra". Kläder i allmänhet har varit svårt att hitta; man kunde se mitt mindre bröst då jag böjde mig ned för att ex. knyta skorna eller bara sträcka mig efter något.

Efter ett sista försök till att hitta en passande bh i ett provrum på Lindex, så fick jag nog. Jag var less på tårarna, less på hatet och ilskan som bara växte. "Varför må dåligt över något som jag KAN förändra." Jag började leta på nätet efter kliniker för att få en bild av själva ingreppet och kostnaderna runtomkring. Eftersom jag bor i Norra Sverige så sökte jag kring hemtrakterna och fann Polarkliniken.

Tillsammans med min mamma åkte vi på konsultation i Sundsvall. Marie-Christine var duktig på att tala om implantat och dess olika karaktärsdrag. Jag var både ivrig och lycklig, för mitt problem skulle snart vara ett minne blott!

Op-tid bokades och efter 1 månad av ristest så kom dagen, snabbare än väntat. På operationsdagen gick allt väldigt snabbt (förutom bilresan på 4 h dit). Jag pratade med Birgitta, som gav mig några tabletter, väntade en stund och sedan träffade jag Anders som ritade, mätte och kände. Vi hade beställt in 4 olika implantat för att ha så stort spelrum som möjligt när det var dags (det var så svårt pga ojämnheten). Vi bestämde oss för 375 cc i det vänstra och 425 i det högra (mentor, hp, släta).

Nu var det dags! Det jag väntat på skulle äntligen ske! Dock stod nervositeten vid det här laget en aning i vägen för lyckoruset jag förväntade mig att ha; det är ju ändå en operation, vilket kändes främmande och farligt atm.
Jag gick i min rock och tofflor till operationssalen och lade mig på op-bordet med armarna utåt. De pillade på med blodrycksgrejer och massa annat (var alldeles för nervös för att hänga med). Till sist sa de att jag skulle somna in. Det kändes underbart för jag hade sovit så lite natten innan!

Det första jag kommer ihåg var hur de lyfte över mig till min säng. Jag var ganska borta men det gick snabbt att vakna ordentligt för mig. Jag började skaka mycket kraftigt och frös mer än någonsin. Det läskiga var att jag inte kunde sluta, hur mycket jag än försökte. Ont gjorde det, men mest pga skakningarna. Min mamma och pojkvän kom kort därefter. Mamma gick ganska fort för vi hade hunden på hotellrummet (det gick att boka hund-rum) så min pojkvän Niklas stannade kvar och hjälpte mig äta en macka och saft. Räkna inte med att kunna äta allt, för det var otroligt svårt att svälja! Efter någon timme fick jag hjälp att komma till hotellrummet som ligger dörr i dörr med kliniken. Birgitta kom under kvällen och även under morgonen för att ge bedövning (vilket var underbart och välbehövligt). Mamma och Niklas fixade middag åt mig och sen på morgonen tog jag mig ned för att äta den goda hotellfrukosten!

Nu, några dagar efter op så har jag ont, men det är uthärdligt! Det blir bättre för varje dag. Längtar så tills jag får ha på mig en vanlig bh och röra mig normalt igen:D