Resan från helvettet. 6 dagar efter OP
Nu sitte rjag här, 6 dagar efter min operation. Imorn är det återbesök på kliniken.
Jag kan efter den här veckan inte rekomendera någon att förstora brösten. Tyvärr.
ingreppet gick bra och jag var väldans pigg och kry efteråt.
Men när vi kom hem fallerade allt. Jag tålde inte mina smärtstillande. Hann ta dem 4 ggr = 5 tabletter.
så, det hela resulterade i en omgång som går att likna med vinterkräksjukan. jag spydde var 5:e minut, kunde inte äta, inte dricka inte ta mitt penicilin och smärtstlland eblev jag ju utan.
vi hade kontakt med klniken som bar sa att vi skulle vänta ut det, samtidigt som jag bar ablev svagare å svagare..
Inte nog med att kroppen genomgått ett ingrepp som jag inte fick nån smärtlindring från, den skal desustom bli förgiftad av knark.
efter 2½-3 dagar lättade det dock å jag började så sakteliga äta lite grann.
jag tar nu bara alvedon när jag ska sova, i övrigt behöver jag ingen smärtlindring,
Är det enns någon idé att börja äta penicilinet nu 6 dagar efteråt?
well den persen lämnar jag bakom mig.
igår tog jag min första dusch. knapt några blåmärken och helt rena och fina kompresser!
lite bökigt men ren blev jag.
Jagär dock otroooooligt missnöjd med storleken.
30 minuter innan operationen ändrad ejag mig från 375 till 425. och jag ångrar mig bittert, i fler adgar har ag mått dåligt å sagt" tur jag lade in mer, för att inte gå igenom dettaå bil bevsiken"
så tar man av allt och världen rasar ihop ändå.
stora områden av känseln är borta, vilket jag hoppas en stor del kommer tillbaka, de är toppiga och ser enligt mitt mått snea ut!
Nu VET jag att de är ett tag tills slutresultatet syns och att jag måste ha tålamod, men jag kan ändå inte undgå att tycka att de är på tok för stora, had enog varit nöjd med bara 350 tillohc med!
Hur vet man om det är svullnad? blir de mindre, eller vänjer jag mig?
just nu känner jag mig så "pumpad" som jag inte vile bli..
mår verkligen skit, orkeslös, besviken, ångrar altihop, förlorar tid i sol, träning med hästen och pengar och så behöva känna så här, jag behöver verkligen era råd!
Bor ju för närvarande hos mor min och kan inte bjuda på några bilder, men så fort jag kan ska jag visa er!
Nu fick jag iaf skriva av mig lite...
425 cc hp framför.
Kan inte mer än att säga att jag förstår dig till hundra procent! Dock tror jag att det är väldigt svullet fortfarande och därför ser dom FÖR stora ut! Jag opades för 4 dagar sen, och tycker själv att man ser hur svullnaden går ner dag för dag. Jag tror att det är super läckert på dig! Och du fick en tuff start av denna lycka, vilket gör att du har svårt att se posetiva saker av denna operation. Det kommer bli bättre, jag lovar dig. Och försök och undvika att jämnföra med andra och andras storlekar och svullnad och allt annat som hör till efter du gjort en förstoring. Du måste fokusera på dig och din kropp och vilken storlek som passar just dig! Ingen är sig lik. man kan inte jämnföra med någon annan.. Kirurgen hade aldrig operarat dig med 425 om han/hon hade tyckt det skulle vara aldelles för stort för dig! Det lovar jag dig. Känn dig trygg och det är bara vänta och se hur det blir! Jag längtar tills man får se lite bilder =)
Kram Frida / Http://www.minabrost.blogg.se
Hej, känner igen mig så mycket i det du skriver. Men idag 4 veckor senare är jag helnöjd och tänker inte på de tuffa 2 veckorna jag hade. Jag tålde inte heller antibiotikan och tramadolen blev jag konstig av så dem vägrade jag att ta. Kräkte gjorde jag en hel vecka flera ggr per dag! Jag grätt och kände mig ångestfuld och jag ville bara ta tillbaka allt, ångrade att jag aldrig gjort det. Jag kände mig som en fånge, kunde inte göra något själv.
Men det kommer kännas bättre, kanske inte till någon tröst nu, men håll ut!! en dag vänder allt!
KRAM till dig!
hoppas livet blir lite lättare snart och att du blir nöjd tillslut :) kraam!
Född: 1988
Längd / Vikt: 163 cm, 65 kg
Storlek innan op: 70B, 76 cm under brösten.
Storlek efter op: 70 F
-Operation, 24 Juli 2010, 375 cc, subfacia
Stackar dig, vad tråkigt att det har varit så jobbigt för dig. Det jag kan trösta dig med är att nästan alla har strutiga, hårda och snea bröst i början. Din hud och dina muskler är inte vana vid implantaten men med tiden kommer de att ge efter och då kan implantaten sätta sig på plats och brösten blir mjukare och rundare. Denna process tar flera månader och d är först efter ett halvår som du kan vara någorlunda säker på resultatet. Svullnaden brukar vara ca 5 veckor men den kan sitta i längre också. Det är inte konstigt att du inte är nöjd nu men du kan inte göra annat än att ge det tid. Ibland är hjärnan inte med på den plötsliga fysiska förändringen och man får för sig att brösten är gigantiska. Men vad jag har hört från andra tjejer vänjer sig de flesta inom några veckor och då känns det inte alls för stort längre. Ang antibiotikan tycker jag att du ska höra med din klinik. Om du ska ta tabletterna är det bra att alltid ta de i samband med måltid och att stärka magen med snälla bakterier, ex probiotisk yoghurt eller tabletter med mjölksyrebakterier.
Försök att glädjas åt att det värsta är över och titta inte för mkt på brösten om du inte mår bra av det. Om du tar bilder ca en gång i veckan kommer du att se hur de förändras hela tiden. För att få en rättvis bild av storleken bör du även ta helkroppsbilder med kläder på. Då kommer de garanterat att se mer normalstora ut. Lycka till med läkningsprocessen och grattis till tvillingarna!
BF + 3 korrigeringar pga olika komplikationer
NP + 1 korrigering
Fillers, Botox, Skinbooster, PRP, PMU, Mikronålning, Veinwave
Men gumman .
Nu är jag ju inte op:ad själv (ännu!) men har läst så otroligt många inlägg som liknar ditt. Att bli deprimerad efter op. tycks vara otroligt vanligt! Det kanske är en klen tröst men det är många som gått genom ångestkänslor, missnöje med storlek och annat precis efter op.
Hoppas att tjejerna här som gått genom samma sak kan stötta dig genom den jobbiga tiden! Jag törs lova att det kommer att kännas bättre så småningom. Varma tankar och kramar till dig!
Oj oj, ja det är inte lätt o vara nyopad.
För det första så gissar jag villt på att du har fått tradolan som smärtstillande, eller möjligen citodon och därpå äter antibiotika = för dom flesta blir det kräkningar.
tradolan och citodon är rent rävgift i mina ögon, många är dom som blir jättekräkiga på dessa tabletter. och antibiotika gör att magen blir än känsligare och man lättare blir kräksjuk.
så ta bara alvedon, men ta den regelbundet oavsett smärtgrad så att du hela tiden har smärtlindring i kroppen. och drick proviva o ät a-fil för att återställa balansen i magen. det vänder snart.
du är troligen väldigt svullen och hra mycket vätska ute i kroppen nu. första veckan efter op har man det.
låt minst två vekor gå innan du ens tittar på brösten. i den mån du kan, upp och gå, rör på dig, det hjälper svullnaden i kroppen att lägga sig.
Hoppas du snart mår bättre.
Citadellkliniken Dr Peter Cosmo
Op 1: -09 Perthese mp 375cc coh 1, subpectoral.
Op 2: -09. Korrigering komplikationer med mfd och db.
Op 3: -10. Korrigering komplikationer med mfd, db, rippling, höjdskillnad. Byter till Mentor 500cc m
Nä. det var skitjobbigt efter första operationen men faktiskt mycket lättare efter min andra.
Tråkigt att du inte tålde tabletterna. Börja absolut inte ta de igen. Tål du de inte nu kommer du nog aldrig att göra det. Det bör du lägga på mitten inför ev. framtida operation eller annat.
Jag var ganska missnöjd med mina hela första tiden. Visst de var fina och stora, men inte mer än så. Inte först vid 1½-2mån började jag känna att jag inte kan ta ut de. Även om de inte är helt perfekta pga ripplingen så är de stora och fina och jag känner mig lite sexigare. De är här för att stanna och jag kan nu sakta sakta tänka mig en ytterligare operation om det skulle behövas.
Håll ut
Tack för era inlägg tjejer! det värmer at ni har så snabb respons och kan dela med er av erfarenheterna i sådanna här lägen, man behöver det!
Jag hoppas det är svullnad och att de iom ändringen formationen kommer passa mig bättre framöver. kanske kommer jag ta dem till mig på ett annat sätt när känseln börjar komma tillbaka oxå...
Precis som Casiopeia skrev, är det citadon jag fick. Shit hapens liksom, varken jag eller läkarna visste det, jag är glad att min kropp lyckades stöta ifrån sig det och att jag inte hann äta så många innan jag reagerade att något var fel. Unga tjejer, som genomgår deta ohc inte har tidigare erfarenheter av narkoser eller tabletters biefekter kanske hde trott att det var "illamående pga narkosen" och därför knapprat vidare. Därför tycke rjag det är viktigt att varna er andra även innan!
Satte en lapp på kylskåpet hemma veckan innan op, "om läkningsprocessen fortgår utan komplikationer, var nöjd med storleken" den är svår att ta till sig just nu, vissa stunder önskar jag ( hur sjukt och bissart det än låter) att jag ska få någon form av komplikation, så de kostnadsfritt måste göra om det och jag får sövas (och då på en gång kan gå ner i storlek)
Hur lång tid tog det för er tjejer innan de kändes som en del av er? just nu är det bara strutar som bihang och inte alls något som jag kommer kunna uppskatta :(
425 cc hp framför.
Håller tummarna för dig att du ska må bättre så småningom!
Jag är själv inte opad, men har läst en hel del inlägg på formumen att man kan åka på en depp dagar efter operation och att man inte känner sig nöjd och att man ångrar ingreppet.
Hoppas att det är så det är för dig, en "läkningsfas" som går över.
Håller tummarna för dig tjejen!!!
KRAM
Heej! Jag har inte gjort min operation än, men har trots det erfarenhet av just citodon när jag opererade bort en visdomstand.. Jag kräktes också. Fy sjutton.. Har redan förberett min kirurg på detta så han är medveten om det.
Håller med föregående talare om att du fick en dålig start, men förhoppningsvis vänder det snart och du känner dig bättre.
styrkekramar!