Bröstförstoring feb 2014 - Hermelinen Specialistvård - Luleå Lars Bölander - frallan

Igår var det äntligen min tur, 25/2 och jag opererade mig på hermelinen, sensia i Luleå.

Jag hade tid 7.30 och eftersom jag bara bor ca 45 min ifrån så  for jag och pojkvänne strax efter sex, kom fram och behövde bara vänta ett litet tag så kom narkosläkaren och hämtade mig. Jag fick börja med att välja skåp och byta om (tofflor, rocken och en morgonrock, man får även behålla morgonrocken haha) sedan gav han mig sex piller jag skulle svälja, frågade några frågor och sedan var det dags för nålen. Nålen är det ENDA jag var otroligt rädd för eftersom att jag hatar att bli stucken mest av allt och jag vill inte skrämma er som ska operera sig där, men heeelvete vad ont det gjorde, han stack in den snabbt som fan, haha men när det var gjort så kände jag att det värsta var över.

Sedan kom Lars in och tog bilder på mig och frågade om det var 325cc som vi kom överens om på konsultationen, vilket det var. Efter han hade gått kom världens sötaste narkossköterska in, Mona hette hon. Trög som jag är kollade jag igenom mina papper jag fick av Sensia en sista gång dagen före operationsdagen (klockan var tolv på kvällen) och då läser jag att resterade pengar (bortsett från de 5000 jag betalat in tidigare) skulle in tio dagar före operationen, så fick jag panik, såklart hade jag ju missat det, ingen som var förvånad direkt haha, men betalde iaf in då. Men Mona frågade om jag hade nå "bevis" på att jag hade betalat in, inte för att hon inte trodde på mig, men förstår att för dom är det ett måste. SOM TUR VAR hade killen min sagt när vi skulle gå ut genom våran dörr att han tyckte jag skulle ta med mig sparbankdosan ifall att och tack gode gud för det, eftersom att jag bara loggade in på mobilen och visade det.

Efter det följde jag med Mona och hon tog på mig en sån där mössa för att gömma håret och tyckte jag inte såg något nervös alls, vilket jag inte heller var skönt nog. Hon frågade om jag blivit sövd förr och jag svarade nej, då sa hon att det kommer vara en av de skönaste upplevelserna.

Vi gick in till rummet och jag fick lägga mig ner, hon bredde om mig och narkosläkaren började spruta in smärtsillande, Mona tog blodtryck och sedan ställde hon sig bakom mig och la en mask runt munnen. Jag fråga ifall de säger till före jag somnar och ifall hon kunde hålla min hand, båda svaren var ja såklart :) Jag hade själv tänkt före jag skulle sövas att det säkert skulle ta länge innan jag väl skulle somna, men icket, hon sa att hon aldrig hade varit med om någon som somnat så snabbt, haha. Före hon sa att jag snart skulle somna, sa hon att jag skulle tänka på det bästa jag vet, haha då svarade jag "jag tänker på min kille..vi har varit tillsammans i över fyra år" och sedan somnade jag, haha noob.

Sedan vaknade jag i ett stort rum med fyra sängar och en tv,, sköterskerna var just utanför så att man såg dem hela tiden, vilket jag tyckte var jätteskönt. Åse, även hon jättegullig kom in och frågade hur jag mådde, sa att allt hade gått jättebra och allt såg fint ut. Jag frågade ifall min kille fick komma in, men p.ga. tystandsplikt fick ha n ej det, var lite tråkigt men vad göra. Hon tyckte att jag vaknade fort eftersom att jag nästan nyss hade vart klar, men jag mådde bra och hade inte speciellt ont. Hon frågade om jag ville ha lite frukost på sängen och sa även att innan jag skulle fara för dagen, så skulle jag iaf ha gått på toa.

Just efter det frågade jag igen ifall inte pojkvännen fick komma in och när hon svarade så kom jag på mig själv att jag redan frågat det, haha sämst jag är, men Mona hade iaf meddelat honom att allt hade gått bra och att jag var vaken nu, hon sa även att hon tyckte att han hade en så gullig flickvän, haha hur söt är inte hon då. Men eftersom att han inte fick komma in så kom jag tydligen på den fiffiga idén att säga att jag behövde på toan eftersom att jag då fick fara hem. Hon kollade på mig och log och svarade, nja inte riktigt än, haha. Fick sedan frukosten, strax därefter gick jag på toan och sedan fick jag klä på mig, de tyckte att jag mådde ovanligt bra och var pigg för att ganska nyss gjort operationen. Mona sa att hon hoppades att jag skulle bli nöjd och jag svarade att det blir nog bättre än före och då sa hon att hon tyckte jag hade så fina före, men att man alltid kan slipa en diamant, så jäkla söt. Sedan sa att de skulle ringa mig dagen efter(idag) och sedan tackade jag och vi sa hejdå.

Väl i hissen började jag må illa och kände mig spyfärdig, hade bett om en spypåse att ta med, men ville ju inte precis ta upp den inför alla där nere på gymmet och receptionen, så jag frågade om en toa och sprang sedan till toan i damernas omklädningsrum, hann inte en stänga dörren helt innan det kom, huvva.

Men allt som allt gick super tycker jag och smärtan igår var absolut hanterbar, idag däremot gör det ondare, men värst är ryggen, känns som att den är av typ. Det värsta jag vet är att sova på rygg, men jag och killen sover hos mamma och pappa nu i två dar så har någon kring mig hela tiden, vilket behövs eftersom att jag inte tar mig upp ur liggandes position. Har förövrigt sovit riktigt kass inatt.

Brösten tycker jag ser jättebra ut, har dock inte dragit upp bandaget helt ännu, men har kikat ner och jag är nöjd hittills, peppar peppar. Jag ska duscha på fredag och byta till "sport-bhn", så kanske tar kort och lägger upp då :)