Bukplastik - full - stor jan 2017 - Reformedica - Örebro Per-Erik Janson - Coboysarn

På operationsdagen vaknade jag tidigt och var utvilad. Konstigt nog hade jag sovit gott hela natten. Veckor innan operationen hade jag haft så konstiga drömmar om min kommande operation men nu var de tankarna borta tack och lov. Min man hade tagit ledigt från jobbet och körde mig till kliniken som ligger ungefär en timma bort från min hemort. På plats fick jag ett rum, som jag skulle ha för mig själv. Det var mysigt, som ett pensionat. Sköterskan frågade om jag var nervös, men det var jag inte- inte det minsta. Jag fick duscha och sedan kom narkosläkare och kirurg för att prata om operationen. Jag fick en mugg med lite mediciner och så ritade kirurgen på magen. Jag kunde inte fatta hur han skulle få bort allt han markerat. Visade upp mig för maken en sista gång och sedan var det dags att gå in i operationssalen. Fortfarande var jag inte nervös, bara väldigt väldigt förväntansfull och glad. Den kaxiga narkossköterskan lyssnade inte på min rekomendation och valde en ven hon trodde skulle funka. Såklart gjorde den inte det så hon fick byta.  Jag "preppas" på bordet och ser hur de ställer i ordning. Narkosläkaren kliver in och berättar om sin procedur, jag är helt införstådd med detta. Får ett syntetiskt morfin som gör att det snurrar till, jag nickar för att bekräfta effekten och säger godnatt.

 

När jag kvicknar till och är medveten om att jag kvicknat till ligger jag i sängen i mitt rum. Det första jag sa när jag vaknat (minns inte detta själv) var en fråga om vad klockan var samt tog de bort mycket? Kanske fick jag svar, men inget som jag minns. (de tog 800 gram hud, 1100 ml fett)Det jag kommer ihåg är att det kliar jättemycket vid näsan och på hela kroppen. Klåda är något jag har svårt för.

 

Jag såg fragment av personalen och min man men höll mest ögonen stängda (tror jag). De berättade att allt gått bra. Jag kramade om min man och gnällde lite över klådan. Han åker hem och jag dåsar till. Jag kände absolut ingenting- förutom en jobbig klåda. Jag kände att det var spänt och tajt på magen eftersom jag var lindad men det gjorde inte ett dugg ont. Fick veta att jag fått jättebra lokalbedövning som förväntades sitta i några timmar. Jag fic lite "frukost" ett par timmar efter operationen som jag åt med god aptit. Det var så fint upplagt och serverat. Jag kände mig pigg och energisk. Skickade sms till anhöriga om att jag var vaken och mådde bra. Slumrade till och från under eftermiddagen. Jag lyssnade på musik och njöt, tänkte på det som hänt och mådde verkligen toppen. Tror att jag var uppe på toa vid 18 tiden på kvällen. Det var svajigt innan jag kom upp men väl uppe gick det riktigt bra. Det kändes som att jag legat ganska raklång men så såg jag att sängens huvudända var rätt hög, konstigt hur det kan kännas.

 

Kvällen gick, jag låg och läste och lyssnade på musik länge- fick nattmedicin vid midnatt och lite kvällsmat. Sedan somnade jag, låg på sida då och då, kändes helt okej. Vaknade vid 7 snåret och var helt förvånad över att lokalbedövningen fortfarande satt i, hade förväntat mig en tuff natt men jag sov oväntat bra. Det som plågade mig värst var faktiskt klådan, antingen är det en biverkan efter morfinet eller narkosen.

 

På morgonen fick jag info och de tittade till mig. Allt såg bra ut, allt kändes bra. Kunde dock inte se min nya mage då jag var rejält inpackad- mannen kom och hämtade mig och så åkte vi hem. Att sitta i bil var inga problem- jag hade en stor kudde i famnen som jag lutade mig emot. Väl hemma la jag mig i soffan som jag förberett med kuddar. Där låg jag bra. Jag var i eufori över att jag äntligen fått detta gjort.