Bröstoperation jan 2010 - Lidingökliniken - Lidingö Igor Niechajev - blek
Behandling:
Kliniken:
Läkare Terapeut:
OP-datum:
Friday, 1 January, 2010
Första operationen 2003
Jag har alltid haft väldigt assymetriska bröst och efter en stor viktminskning så blev det extra påtagligt..
När jag väl hade bestämt mig för att korrigera detta så jag valde Lidingökliniken för att det var ett namn som snabbt kom upp när jag började göra efterforskningar och som hade bättre priser än många andra. Dessutom förhållandevis nära där jag bodde.
På konsultationen med Igor så förklarade jag mitt problem (ett bröst toppig A-kupa och andra B-kupa och väldigt hängigt) och sa att jag ville sätta in implantat men att jag främst ville få symmetriska bröst. Jag ville max ha B-kupa. INGA STORA BRÖST och jag ville att det skulle se naturligt ut.
Igor tyckte att B-kupa var för litet och föreslog åtminstone en liten C-kupa (som jag sedan gick med på). Han ville dessutom inte göra ankarsnitt på B utan ville bara ta bort hud undertill och lyfta bröstvårtan. Inte heller ville han sätta in olika stora implantat vilket jag var väldigt inställd på.
Vi diskuterade detta både länge och väl men eftersom jag litade på hans expertis så gav jag med mig.
Resultat:
Ett hängigt bröst med D-kupa(kanske till och med DD-kupa) och ett toppigt med C-kupa
Jag var mycket missnöjd.
När brösten läkt så upptäckte jag även att jag hade något mycket underligt som stack ut under implantatet. En platta som man fysiskt kunde ta tag i genom huden och som skavde något fruktansvärt.
Jag kontaktade Igor som förklarade att det var en platta som satt på implantatet så att den inte skulle rotera under läkningen. DETTA HADE JAG INGEN INFORMATION OM INNAN.
Han erbjöd sig att "gratis" klippa bort plattorna men att narkos osv tillkom.
Då jag inte hade något val så gjorde vi detta. Och eftersom mina bröst fortfarande var mycket assymetriska så påpekade jag detta och bad ännu en gång om ankarsnitt på det stora hängiga bröstet. Igor ville verkligen inte detta och valde ist att ta bort ytterligare hud undertill och lyfta bröstvårtan.
Resultat:
Fortfarande ett hängigt och alldeles för stort bröst som dessutom var betydligt bredare än det mindre toppiga bröstet. Men nu utan konstiga plattor.
Men nu började de riktigt medicinska problemen.
Något år gick och jag försökte förlika mig med min situation. Fick alltid klä mig så att assymetrin skulle vara mindre påtaglig.
Problemet var bara att jag hade fått ordentlig kapselbildning i det stora bröstet som bara blev större och större och undertill så ömmade det något förskräckligt. Man kunde även känna en vass kant undertill där plattan tidigare satt som liksom GRÄVDE sig genom huden.
Nu blev jag på riktigt orolig och började även kontakta konsumentverket och i princip alla instanser som möjligt kunde hjälpa mig med en reklamation (eller vad som helst). Jag hade även tidigare försökt prata med en annan plastikkirurg på Akademikliniken för att få ett utlåtande om val av metoder men INGEN VILLE ENS DISKUTERA DETTA MED MIG. Jag hade ingen hjälp att få fick jag veta.
Jag fick alltså återigen kontakta Lidingökliniken och fick snabbt en operationstid för att ta bort den vassa kanten. Även de insåg ju det allvarliga i att huden bokstavligen höll på att gå sönder av kanten.
Igor skulle operera "gratis" men narkos och sköterskor skulle ju såklart ha sitt...
Återigen så bad jag om ett ankarsnitt på det stora bröstet och nu KRÄVDE jag ett mindre implantat. NU FÅR DET FAN VARA NOG.
Ok ok... sa Igor och skickade hem mig.
Några dagar efteråt så ringer Igor mig och är uppenbart förvirrad.
Han frågar vad jag vill ha för storlek på implantatet då han nu ska beställa och rekommenderar en STÖRRE storlek än jag redan har då det tydligen är det vanligaste när man väl byter ut (??????!!!!!!)
Jag går i taket och säger att jag givetvis inte vill ha ett större implantat (han vet uppenbarligen inte vem han pratar med i telefon). Tvärtom så vill jag ju ha ett MINDRE.
Vi kommer överens om en mindre storlek och lägger på.
På operationsdagen har jag sån jäkla ångest så jag vet inte vad jag ska bli av. Jag vill träffa Igor och stämma av allt vi kommit överens om. Min tillit är NOLL men ändå ska jag av desperation och ekonomisk kollaps återigen lägga mig under hans kniv.
Igor finns inte på plats och sköterskorna hinner byta kläder och sätta dropp på mig innan han kommer till kliniken. Dessutom är jag placerad på en säng ute i korridoren och får ligga och lyssna på en torktumlare som väsnas. En sköterska tar även och hänger av mitt draperi då det tidigare "hänt en olycka" på det.
Igor kommer in bara några minuter innan planerad operation och jag begär att få prata med honom. Min tanke att "jag går fan därifrån om det känns fel" känns ju ganska svår att genomföra med operationskläderna och droppet redan på.
Och nu får jag veta av honom att han beställt ett RUNT implantat till mig trots att jag har droppformade sedan innan. Dessutom så är hans plan att placera detta under bröstmuskeln trots att det andra är över muskeln. Han tänker dessutom INTE göra ankarsnitt tvärtemot det vi kommit överens om...
Jag tror nu att jag håller på att få spader.
Hur hade han tänkt att detta skulle ge ett symmetrisk resultat? Och hur påverkar det min kropp att ha ett implantat under och ett över? Snedbelastning måste det ju bli...
-Nej nej... säger han och visar en bild på en tjej som har implantat under bröstmuskeln.
Jag får då förklara för honom att denna tjej har BÅDA brösten likadant opererade men att han nu ämnar ge mig två helt olika bröstform och placering osv osv... Ja ni fattar.
Efter ett tag så går han iväg och kollar om han har några droppformade implantat i sitt lager men hittar bara ett som är marginellt mindre än det jag redan har. Det är det enda han kan erbjuda...
Nu är alltså valet mitt. Ta det runda mindre implantatet eller det större droppformade.
Jag står där med operationskläder och dropp i armen och vill bara att denna mardröm ska vara över. Jag känner mig så fruktansvärt utsatt och inträngd i ett hörn.
Jag väljer ändå det droppformade. Jag är väldigt upprörd men vill ju verkligen inte starta ett bråk med någon som precis ska sätta kniven i mig. Dessutom så tänker jag att HAN är läkaren och jag är okunnig inom plastik. Han måste väl ändå veta vad han gör...
Resultat:
Ett hängigt stort bröst (men mjukare och mindre infekterat) men utan ankarsnitt och ett toppigare mindre bröst som dessutom börjat få rejäl kapselbildning och är hårt.
Efter många år av kamp och smärta så har jag nu insett att jag nu måste hitta en läkare som jag kan lita på (tar tacksamt emot rekommendationer) och som kan ta bort mina implantat och göra allt i dess makt för att ge mig ett så symmetriskt lyft som möjligt. JAg orkar liksom inte mer...
Annons
Annons
Hej, jag har fått tag i honom och han har gett mig en tid om en månad. Däremot tycker han fortfarande att brösten är jättefina och att de inte borde korrigeras. Man vill ju inte tjafsa med den person som ska opa en sedan.
Så jag vet inte hur jag ska göra faktiskt.
Lycka till på nya konsultationen! :)
Kanske borde be någon om en objektiv bedömning. Gå och konsultera någon annan kanske. Kan ju vara värt några hundra kronor...
Tyvärr så kan kirurger vara knepiga med att bedöma andras arbete. Jag gick ju till Akademikliniken och de ville inte ens ta i frågan med tång på den tiden :/
Hej blek,
Jag läser din berättelse och får ont i hjärtat. Jag blir så ledsen. För din skull, för allt du fått genomgå och för att jag blir så frustrerad på att vissa folk är, ursäkta ordvalet, men rent ut sagt Dumma i huvudet!! Hur fan kan man va kirurg om man inte kan ta ansvar för vad man gjort och speciellt om man inte lyssnar på sina patienter? Nej tvifan.
Jag hoppas innerligt att du mår bättre och att du fått kontakt med en bra kirurg du kan känna dig trygg hos och lita på!
Hur har de gått för dig?
Styrkekramar till dig!
Detta ska du absolut anmäla till socialstyrelsen. Bifoga journal och bilder, om du har. Så här får det inte gå till. Du ska inte betala mer, de ska ersätta dig.
Alternativt kan du stämma honom i en civilrättegång. Men skulle du förlora får du stå för samtliga rättegångskostnader.
Men en anmälan bör du göra, främst för ditt eget mående, men också för att förhindra att andra råkar ut för liknande.