Bröstförstoring jan 2013 - Plastikakademin - Linköping Avni Abdiu - Miss Marvel

Hej allihopa! Då ska jag försöka ladda upp en operationsberättelse här för andra gången. Suck!

 

Igår var det alltså äntligen min tur att förstora brösten. Jag och min mamma ställde klockan på 05:45 då vi gick upp och gjorde oss i ordning för dagen. Jag tog min sista descutandusch, borstade tänder och hår och tog på mig rena myskläder. 06:30 åkte vi mot Linköpings Universitetssjukhus då jag skulle vara där 07:30, Avni har "sina" lokaler där och inte på självaste Plastikakademin. Vi möttes av Avni i dörren som förklarade lite kort hur allt skulle gå till. Därefter fick jag träffa världens raraste narkossköterska Helene. Jag fick två alvedon och en OxyNorm av henne och fick sedan byta om till operationskläder. Därefter fick jag träffa Avni igen för fotografering och ritning. Kort därefter kom Helene och narkosläkaren Lars och hämtade upp mig så att vi kunde gå vidare till operationssalen.

 

Mamma fick följa med in vilket var väldigt tacksamt och nervositeten kom krypandes med tankar om att aldrig vakna upp igen trots att jag sövts ner många gånger tidigare. Alla inne på operation var jätterara så det lugnade mig. Fick smärtstillande i.v vilket kändes direkt i huvudet. Trodde jag redan hade hunnit få narkosmedlet men det hade jag inte. Tidigare har det tagit upp till 3 minuter för mig att somna men såfort Lars gav mig syrgas och Helene narkosmedel i armen så slocknade jag på direkt. Mamma berättade att det aldrig har gått så fort förut. Haha!

 

Jag vaknade upp vartefter med en fruktansvärd smärta. Fick smärtstillande efter smärtstillande men inget hjälpte och tillslut hade jag fått maxdos så Helene inte kunde ge mig mer. Illamåendet kom dessutom serverat som på ett silverfat och svetten bara rann. Fick slita av mig täcke och filt jag fick då jag hade sådan frossa när jag vaknade. Det gick över med lite Zofran (antiemetika) och vatten. Mamma hjälpte mig att sätta mig upp mer och mer i sängen tills det inte gick mer men oavsett det så hittade jag aldrig någon bra position. Det gjorde otroligt mycket mer ont ovanför brösten än vad jag trodde. På nedersidan är man ju lokalbedövad så där kände jag ingen smärta alls. Men andningen var otroligt jobbig, kändes jättesvårt att andas ordentligt. En vän opererades tiden direkt efter mig och hon berättade att hon hörde mig rullas ut från operation när hon rullades in och det var med skräckblandad förtjusning hon hörde "ajajajajaj" och att Helene sa åt mig att jag måste andas ordentligt. Stackaren måste blivit helt avskräckt.

 

Vi fick vara bredvid varandra på uppvaket vilket var väldigt trevligt. Hon piggnade på sig rätt fort och jag kände mig som en klenis som låg bredvid och mådde jättedåligt fortfarande trots att jag hade första tiden på morgonen. Fick illamående igen och Helene sa att enda lösningen nog var att kräkas eftersom jag inte kunde få vare sig mer smärtlindring eller antiemetika. Var rädd för att kräkas pga smärtan i brösten men kräktes ändå och det var SÅ skönt. Det gjorde givetvis ont i brösten efteråt men illamåendet försvann direkt. Så jag fick i mig macka och te vartefter och lyckades sätta mig upp mer och mer. Redan när jag mådde som allra sämst vid uppvaknandet var jag noga med att röra på armarna ordentligt och Helene sa att jag var väldigt rörlig och duktigare än många andra på det. Det piggade upp lite! Har ju läst om att det är viktigt så jag försökte göra det med jämna mellanrum.

 

Lite senare på eftermiddagen så hade både jag och vännen klätt på oss och pratat och fått information av Avni så då var det bara att bege sig hemåt. Mamma och vännen gick och jag fick åka rullstol. Hehe! Väl hemma höll jag på att kräkas innanför dörren igen men lyckades hålla mig och satte mig i soffan och åt på en kebabrulle vi köpte med oss vilket var så otroligt gott och verkligen gjorde susen. Första natten gick helt okej ändå trots att det var jättesvårt att hitta någon bra sitt/liggställning. Mamma la dit massa kuddar bakom ryggen och en kudde under varje arm så att armarna hamnade i bröstnivå och inte så långt ner så att det stramade för mycket. Sov rätt okej fram tills 03:00 då jag lyckades väcka mamma efter mycket om och men så jag kunde ta mig till toaletten och kissa och sedan få i mig en OxyNorm. Var vaken någon timma innan jag kunde somna igen och sov sedan till och från fram till 08:30. Tyckte det var lite svårt att andas sista delen av natten.

 

Det var "lite" om mitt första dygn med mina nya tuttar. Har ju inte fått se dem ännu då de är tejpade men kommer att få se på fredag under återbesöket. Längtar ihäl mig! Precis när jag vaknade efter operation så ångrade jag ihjäl mig pga smärtan. Men nu är det SÅ värt det, trots att jag inte sett resultatet ännu. Är så nöjd med val av klinik och kirurg och är stolt att jag verkligen gör detta.