Bröstförstoring nov 2013 - PLENT Kliniken - Västerås Christer Lindqvist - Truecon

Dagen D hade kommit.
Jag vaknade i vanlig tid och jag och barnen gjorde precis som vi brukade. Alla åt utom jag förstås som var fastande. Jobbigt att vara hungrig och kaffesugen till eftermiddagen.

Jag gick in i duschen och tvättade mig noggrant med Descutan. Jag hade plockat fram rena kläder och flätade det frissiga håret.
Jag tittade mig i spegel och smålog
- Det är sista gången jag ser er, era äckel, sa jag till det som en gång var bröst.
Vi försöker få tiden att gå. Varje minut känns som 1 timme. Jag packar allt och vi beger oss av mot Västerås.

Vi får sitta ett tag i väntrummet vid receptionen när vi betalat. De opererade än, men skulle komma och hämta mig när de var klara.
Efter ca 15 min så kom hela bunten. Läkare, ägare, narkos och sköterskor och hämtade mig och jag fick säga hej då till älskling innan jag gick in på kliniken.

Där inne så skulle jag tydligen vara fotograf åt dem då de skulle ta ny gruppbild :-)
Jag fick sätta mig ner i soffan och prata med narkossköterskan. Där fick jag tabletter att svälja.
Efter ett tag så fick jag komma in på post- OP för att byta om. Det är samma rum som man får vakna upp på efter OP.
Jag fick en stor vit, fluffig morgonrock och varma stickade strumpor. Jag fick ta av allt utom mina trosor.
Läkaren kommer in och ritar på brösten och jag säger en sista gång att jag var orolig för att det skulle bli förliten stl. Han sa återigen att jag skulle lite på honom.
Bara några minuter efter så kommer de in och säger att det är dags att gå till operation.

Jag fick ta av mig morgonrocken och lägga den på mig, i OP- salen. Hon satte en infart i armvecket och hon ursäktade sig för att hon använde mig som bord.
- Haha det gör inget, jag är ju en planka.
Sköterskan skrattade.
Hon gav mig en spruta mot illamående och adrenalin för att pulsen inte ska gå ner.
Se förklarade hon att nu börjar det bli dags att sova.
Medlet som sattes i infarten sved lite gran och sedan fick jag masken för ansiktet. Jag såg att kl var runt 14 och jag låg och blinkade och tänkte - varför blir jag aldrig trött? Jag märkte att hon klämde masken hårdare mot ansiktet och motståndet ökade.
Sen vaknade jag av att hon ropade mitt namn och att det var dags att vakna!

Jag slängde upp armarna över huvudet för jag låg så bra. Jag försökte säga några ord men svamlade.
På tredje försöket gick det bättre.
- Gick narkosen bra?
Allt hade gått jättebra och jag kikade under täcket. Va små dom såg ut? Hmm. Jag satte mig upp, kollade igen. - nja dom ser ganska okej ut.
Tittade i profil i spegeln. - Mycket bättre än innan.
Drog på mig täcket och jag och narkossköterskan pratade om allt mellan himmel och jord. Sprit, barn, langning.
Jag messade gubben och skrev att allt va klart och att jag hoppades på att han inte skulle bli besviken.
Efter ett tag kommer en sköterska in och frågar om jag ville ha något att dricka. Saft, vatten.
- Nä kaffe!!
Hon svarade att kaffe skulle jag få sen, men först erbjöds bara vatten eller saft.

Läkaren kommer in och säger att - Här var vi pigga. Han frågade om jag hade fått kaffe och jag sa att jag inte hade fått det. Han sa till personalen att det var klart jag skulle få kaffe.
Jag drog i mig kaffe direkt och gubben anländer.

Läkaren kikar på brösten och säger att de blev jättefina.
- Jag tycker de är små, utbrister jag.
Alla i rummet, ink gubben utbrister:
- Nej, dom skulle inte ha varit större!

Jag hoppar upp på golvet. Klär på mig mina kläder och sminkar mig.
Läkaren frågade om jag ville åka hem och svaret var självklart ja.

Vi drar hemåt och jag tackar. Jag får en ÅB tid och ett kort med implantatsmodell.

Vi åker och shoppar och äter mat ute innan vi åker hem. ( 2 Tim efter jag kom in på OP- salen)

Oväntat pigg och kaffesugen så pimplar jag flera muggar under kvällen.
Äntligen är det gjort.

Min känsla nu är att de ska försvinna. Jag tappar hellre plånboken.
Vilken underbar värld som har öppnats.
Helt plötsligt står jag och gräver efter tröjorna som jag aldrig haft. Jag shoppar underkläder och känner mig hel.

Jag hoppas att det blir bra när det är klart. Dom är väldigt spända och svullna, men jag tror att svullnaden trycker tillbaka dem något.

Nu 12 dagar efter är jag glad att jag inte tog större. Väldigt nöjd!