Bröstoperation dec 2013 - Addoc Plastikkirurgi - Linköping Thomas Jonsson - taxöron

Ja då är det gjort. I måndags smällde det  Känns som jag lever lite i en dröm för jag har svårt att fatta att jag verkligen har gjort det.

Började måndagen med att väcka barnen och se till att de fick i sig frukost/välling. Sedan lite té till mig själv då man ska vara fastande. Skicka iväg de 2 störr grabbarna till skolan, väca sambon, duscha med descutanen ytterligare en gång. Ta på rena nya kläder. Packa in de 2 mindra barnen i bile och lämna 3-åringen på förskoln innan det bar iväg till Linköping.

Blir avsläppt utanför och knallar in 5 minuter tidig. Inte det minsta nervös utan spänd av förväntan bara.

Snackar lite med Petra i receptionen lite sen visar hon mig omklädningsrummet, så byter jag om och väntar på sköterskan som ska ge mig lite piller innan op och ingång i armen för narkosen. Efter jag fått och tagit mina piller kommer läkaren och ritar lite sen efter en stund narkosläkaren och vips ligger jag på operationsbädden.

Pratar lite hit och dit med de tre som är där inne. Minns att sköterskan kollar på mitt bröst och säger: nähä inget meddelande till mig. Var på jag svarar att nää han skulle sse hur myket det gick att lägga i  Antal cc brukar skrivas på bröstet nämligen men med mig visste han inte riktigt hur mycket som skulle gå med tanke på lyft och allt.

Det är det sista jag minns..... Vaknar 15.15 på rummet. Sköterskan frågar på skala 1 till 10 där10 är olidlig smärta var ligger jag. 7-8 svarar jag. Hon säger att när jag vaknade i operationssalen så sa jag att det inte gjorde ont alls. Har inget minne av det alls  Så får jag en till oxynorm och panodil. Trycket över bröstet,ot klykan är enormt och jag kan knappt röra armarna. Tänker att f-n jag blir nog kvar, men skam den som ger sig. Fick hjälp till toan. Thomas kommer oh kollar mig och informerar lite. Känner på brössten då jag klagar över smärtan mot klykan, ingen blödning som tur är. Sen fick jag té, saft och smörgås. Då vaknade jag till liv och allt började kännas helt ok.  Sköterskn sa att de 2 första timmarna brukar vara värst och det stämde. Så bokade av min icke inplanerade övernattning. Sa till sambon att hämtamig och han kom vid halv 6, med alla kidzen. Sköterska hjälpte mig till hissen d de första stegen är lite rangliga.

McDonald´s på vägen hem införskaffades och va gott det var

Att sova i sängen var ingen bra ide´ så natt 2 spenderade jag i soffan halvsittandes. Mycket bättre att inte behöva ta i med armarna för att ta sig upp, fördå spänner man ju bröstmuskeln och då gör det riktigt ont.

På måndag ska jag tillbaka för att ta av tortyren och kompressen och då får jag äntligen se mins nya flickor!!!!   Ska bli så skönt för kanterna på kompressen och tortyren kliar som sjutton. Och tortyren sitter så tight så det är svårt att andas. En sportbh får jag prova ut då som förhoppningsvis inte sitter så himla hårt.

 Men jag är otroligt glad för tt jag gjorde detta!!!!