Nu är nästan alla förberedelser klara. Ska bara in i duschen för descutantvätt nr 2. Det är tur att jag varit ledig idag för det är mkt att stå i. Jag fick lägga till några saker på min lista. Hade ingen febertermometer så det var bara att köpa. Likaså var jag och köpte silicontejp till ärret samt en griptång. Hemmet är städat och väskan är packad. Mat att värma i kylen och de nyköpta hjälpmedlen ligger färdiga att använda vid sängen. Vi får hoppas att ingen kommer och hälsar på i kväll för om de ser repet som är fastknutet vid sängbotten kan de nog tro att sambon och jag har utvecklat vårt sexliv åt lite "kinky" håll. Nu ska jag bara försöka gå ner i varv och försöka tränga undan alla tankar på eventuella komplikationer som kan tillstöta. I morgon är det kniven som gäller.

Nu har jag kommit över på andra sidan och tillhör skaran som plastikopererad sig. Tänkte berätta steg för steg hur det varit hittills.
Kvällen före fick jag äta till kl 24. Jag fick lov att dricka klara drycker till 2 timmar innan ingreppet. Jag hade fått tid till kl 09:30 så det innebar att morgon Tea intogs som vanligt. Det var skönt att få lite varmt i dig. Sambon körde mig i bil till Mölndal men han fick inte följa med in då jag hamnade på operationsvåningen direkt. Där omhändertogs jag ganska snart. Fick byta till en sjukhusskjorta och varma strumpor. De satte en nål sk perifer venkateter. Läkaren kom och ritade på mig samt fotograferade så jag kommer ha före och efter bilder. Narkosläkaren kom och jag tog upp med henne om att jag blir åksjuk samt är lättblödande. Jag fick oxå lite läkemedel i form av smärtlindring och mot åksjuka. Det kändes helt ok och jag var inte orolig det minsta.
Därefter fick jag gå in på operationssalen. Klockan är då ca 11. Jag vet att jag frågade men kommer inte ihåg riktigt mer än att jag tänkte att de får sen lunch. Så fort jag låg på operationsbordet kopplade de sömnmedlet och jag somnade jätteskönt med en gång. Tänkte bara på att tänka på något trevligt innan jag somnade så jag låg på en strand och solade. Det var en härlig känsla att somna till.
När op var slut vaknade jag och kände mig ganska pigg. Fick titta på min övervakningskurva och såg Att det varit bra under op. Urinkatetern var dragen och jag kom snabbt igång med att kissa själv. Första promenaden var som en Wall in the park och jag förstod inte riktigt vad alla andra hade talat om. Jag var ju i princip helt smärtfri och det stramade bara lite i magen. Så dum i huvudet var jag. Vid kl 17 togs jag in på avdelningen för att ligga där över natten. De smärtlindrande mig och jag fick min middag kl 20 och åt den med god aptit. Hade däremellan ringt mina anhöriga och haft en vettig konversation. Sedan var det dags att gå upp 2:a gången och det var inte lika angenämt. Bedövningen hade gått ur och jag sällade mig till övriga skribenter på detta forum hur det känns att röra sig. Dagen efter så skrevs jag ut kl 09:30 och bilfärden hem gick jättebra. Hade laddat med några kuddar under benen men inget behövdes i sätet eller ryggen. 1:a dagen hemma så jobbade sambon hemifrån och kunde stötta mig v.b. Men det är egentligen inte så mkt han kunde göra för man måste hitta sin egen rytm och var och hur man lägger sina saker. Min bästa kompis just nu är min griptång - den kunde jag tom plocka upp lite äggskal med från golvet.
Övrigt som gällt för dag nr 1 är att jag avslutat all smärtlindring med narkotika för det gjorde att jag blev illamående. Att kräkas är inte att rekommendera. Magen håller men det känns som om man håller på att slitas itu. Jag började även med lactulos för att få igång magen. Det smakar mindre gott då det är så sött men jag drack saft samtidigt för att få bort smaken. Även lactulosen kändes som den skulle vända i magen. Varför jag väljer att delge er om nr 2 är för att ni vill inte ha förstoppning. Jag har haft det en gång tidigare vid en operation och det slår allt tom denna operation. Så inta lactulos 20 ml 2 ggr per dag till magen är igång. Jag har även använt microlax 1:dagen. Ni kommer nämligen inte kunna krysta utan det är bara att sitta snällt på toastolen tills allt är ute. Då kommer nästa problem. Min gördel har ju bara ett lite hål som är ca 1 dm. Hur håller man den ren? Men med att utveckla en teknik med att dra pappret framåt när torkar sig och sedan tvätta rent med tvättlappar ( samma som är till barn) så hålls det rent och gördeln är även den ren. Nog med skitsnack. Men tänk på att det tar längre tid att ta sig till toa, så vänta inte till senare.
Sömnen är av och till. Dag 1 och dag 2 har jag sovit så ofta jag kan. Jag varvar mellan soffa, säng och fåtölj. Tack och lov att jag har tillgång till tv överallt för det blir ju lite långtråkigt. Nu sover jag inte många timmar åt gången - men sammanlagt blir det ganska bra. Jag startade tidigt med att ligga på sidan för det funkar inte med enbart rygg. Jag låter kroppen själv bestämma var smärttröskeln går. Svårast är hur huvudet ska ligga för jag får ont i nacken när det är för högt under huvudet.
Sambon åkte på affärsresa dag 2 och jag har fått klara mig själv - vilket har gått bra. Man utvecklar tekniker för allt. Strumporna är inte så enkla men med hjälp av en pall som går att snurra så fixade det sig.
Aptiten kunde ju vara bättre. Jag prioritera vätska och proteiner just nu. Detta är rena bantningen men jag är inte hungrig. Frukost blir ett kokt ägg. Lunch igår blev fiskbullar och 1 potatis sedan blev det 2 riskakor till middag med 1 apelsin. En dietist hade ju inte jublat av mina val. Men det ska väl ta sig.
Idag är det dag nr 3 och jag har vaknat och känner mig pigg. Går mkt bättre och är i princip smärtfri. Men jag tror det blir en dag till inomhus. Har fått rekommendationer att göra så lite som möjligt 1a veckan. Så jag antar det blir att botanisera på nätet och titta på tv. Tur att man har tillgång till många serier och filmer.
Tyvärr tror jag att jag böjar bli förkyld så jag ska börja ta otrivin så jag inte behöver nysa. Det var inte mysigt kan säga - liknande känsla som kräkning. Återkommer imorgon om rapport för dag nr 3

Dag nr 3. Ännu en dag har förflutit och det blir bara bättre och bättre. Jag skrev ju igår hur morgonen startade och piggheten höll i sig hela dagen. Jag sov ingenting faktiskt. Dessutom var det ju skidor på TV så jag hade full sysselsättning. Det var ju dessutom legitimt att bara sitta och titta utan att få dåligt samvete. En härlig känsla.
Så hur förhåller det sig med min kropp nu då? Jag kände att jag svullnade lite igår i nedre buken. Gördeln stramade lite och efter ett tag kunde jag höra att det pös lite luft från vä dränhålet när jag lutade mig framåt. Jag tror att skorpan över dränhålet lossade. Därefter kom det nog lite vätska för det blev lite kylig känsla men jag kunde inte känna att det var blött. Det ärju lite svårt att känna hur magen egentligen är när man tar på den eftersom känseln inte är den samma och det sitter en gördel och massa tejp emellan. Men det är ingenting som gör ont. Ska duscha idag så då blir det spännande att se hur det ser ut.
Smärtan: Alvedonen funkar fint. Vi måste ta med i beräkningen att jag har gjort 2 ingrepp. 1 Bukplastik och 1 fettsugning. Om jag ska försöka separera dessa smärtor så kan jag ju säga att bukplastiken känns när jag gör rörelser på fel sätt dvs klantar mig när jag ska upp ur sängen, stolen osv. Då drar det i den raka bukmusklerna. Då känner man att man lever. Eftersom vi människor anpassar oss snabbt gör man inte dessa fel många gånger. Hosta och nysa får jag lätt panik över. Hade jag kunnat krypa ur min kropp hade jag gjort det. Mer om dessa bitar kommer längre ner i min berättelse. Jag kan oxå känna av min gördel som trycker på snittet, speciellt upp mot höfterna. Det ger en svidande känsla. Men inte outhärdlig på ngt vis.
Vad det gäller fettsugningen är det ett kapitel för sig själv. Jag känner att det ingreppet kommer i skymundan lite då bukplastiken tar så stor plats eftersom det är där den stora förändringen syns. Jag har i en annan tråd beskrivit denna smärta som om det känns som när man trillat av en häst och är helt ledbruten efteråt. Jag tycker nog denna förklaring håller i sig. Då kan man ha blåmärken på många ställen och ibland får man linka fram men kan ändå skratta sig igenom eländet. Jag känner av fettsugningen när jag ligger och sitter eller rör vid min kropp. Det är ingen våldsam smärta utan mer ömmande som stora blåmärken. Detta är ju ett ganska brutalt ingrepp som inte görs med lätt hand. Det är inte konstigt att man känner av det efteråt.
Aptit: jag var ingen storätare igår heller men det slank ner lite av vart, tom lite godis. Ska nu fokusera på mina proteiner och järnhaltiga matprodukter. Jag måste få upp mitt Hb - hade 107 dagen efter op. Vill gärna inte ta järntabletter då man blir så hård i magen av dessa.
Sömn: tänk så skönt att få sova en hel natt - men än sker inte det. Jag har mina 3 sovplatser som jag växlar mellan. Inatt bestämde jag mig för att soffan nog var mjukast när jag ligger på sidan i allafall. Men totalt har jag nog fått 5 timmar så det ska jag väl klara mig på. Det blir ju bättre för varje natt i Allafall.
Gördeln: jag har ett kort liv. Min gördel har ett lång liv. Det gör att den trycker på revbensbågen och bröstbenet. Detta gör ont och är obehagligt. Jag har nedräkning tills dess att jag får ta av mig eländet. Ska gå ut på nätet för att se om det finns andra utan hyskor och andra hårda detaljer.

Vattendrivande Tea: inför denna operation hade jag ju gjort en ordentlig marknadsundersökning via nätet. Jag upptäckte då ett Tea som skulle vara bra som vattendrivande och göra att svullnaden kunde minska. Detta var ett ringblomstea. Det gick inte att hitta i någon affär hemma så jag beställde 4 påsar via nätet. Från dag 1 har jag försökt dricka 4-5 koppar per dag. Detta Tea hade min sambo kokt ihop åt mig så jag har bara behövt värma det. Nu är ju han inte hemma så igår skulle jag göra det själv. Jag har ju till er här tidigare gnällt lite över att jag nog börjar bli förkyld.Detta har jag medicinerat med Otrivin och lite antihistamin. Jag vill ju absolut inte nysa. Så igår EM skulle jag göra Mitt Tea. Jag kände att näsan var lite rinnig och även att det kliade lite i halsen. Skulle bli gott med mitt varma Tea. När man tittar ner i påsen så ligger där massor av blommor i olika färger. Det ser ut som en sommaräng så jag stoppade ner näsan för att lukta - så härligt. Då slog det till. Jag är pollenallergiker och har hösnuva. Kroppen reagerade blixtsnabbt och jag kände första nysvågen rulla ända från tårna. Panikartad släppte jag påsen. Tryckte in hela rumpan mot köksbänken och visste inte hur jag skulle hålla i min mage för att motverka det som skulle komma. Gjorde allt för att få bort kittlingarna i näsa och hals vilket verbaliserade sig som ett primalskri som kom utan kontrollerade former. Jag såg ut och kände mig som en idiot. Nu tillhör jag inte dessa feminina varelser som gör en liten nys utan mina nysningar kommer alltid som ett riktigt athjoo, gärna i flera omgångar. Jag hade varit så inställd på att detta Tea var vattendrivande att jag glömde av att det kunde påverka min allergi. Ibland är alla knivarna inte slipade......... så det kan bli.
Psykisk tillvaro: detta ingrepp har ju mig ibland fått att tänka på vad det är jag skulle göra. Har alltid sagt att oskuret är bäst. Varje operativt ingrepp en risk. Det finns risker med sövning och det finns risker med operationer både under och efter. Vill jag utsätta mig för detta egentligen? Det är något var och en måste fundera på. Alla operationer är inte lyckade. I mitt fall så känner jag att ok om jag får ett taskigt ärr det kan jag leva med - men känslan att ha kläder som inte har en kagge som hänger över linningen på byxorna överväger det. Jag gör en satsning och renovering av mig själv, för mig själv. Inte för hur omvärlden ser mig. Men det är klart kan jag bli en "hot 60" så har jag ingenting emot det. Jag kan ju sikta på att bli en pantertant. Har ju tänkt att göra lite mer renovering innan pensionen.
Detta var gårdagens rapport från Panpan.

Tack för era snälla kommentarer. Jag brukar aldrig skriva på forum men denna gång tänkte jag bidra lite och inte bara vara en IT-parasit på andras erfarenhet. Det är faktiskt ganska bra att skriva av sig sina tankar.
Mamma: du har ju bara några dagar kvar. Det kommer gå jättebra. Vi finns här på nätet och stöttar dig så fort du kommit över på andra sidan. Du hör ju av min berättelse att det faktiskt är ganska ok. Jag är lite gnällig oxå får du tänka på ;)
Milen du kommer ju oxå snart därefter. Tänk så fina vi ska vara till Jul allihopa. Vi kan ju faktiskt vara tomte då vi redan har gången.

Dag nr 4. Vaknade och kände mig ganska bra på morgonen. Livet blir ju egofixerat. Jag är van att alltid leva i 150 knutar. Att reflektera över sin dag, sin tid och sig själv är nytt för mig. Det kanske är hälsosamt? Men inte i min generation. Det blir ju mkt ältande. Att ha som uppgift att självpåtaget förmedla min dag till detta forum känns som en bra uppgift. Då har jag en funktion att fylla på morgonen. Jag följer nogsamt de tjejer som opererats under hösten och haft enormt stöd av det. Tack Glimma, Whatever, Lysa, EbbaKebba och ni andra. Om jag missat någon så ber jag om ursäkt. Men så bra det varit att läsa era frågeställningar och svar. Oavsett bakgrund och kunskap är vi bara kvinnor i nästan samma situation, med liknande rädslor, farhågor och undringar. Tillika har inte många av oss någon på nära håll att fråga. Tänk så bra det är med dessa forum.

Nu till hälsotillståndet. Jag vaknade och kände mig ganska pigg på fm. Var uppe och gick ganska mkt. Har lagt en promenadstig genom lägenheten - där jag går runt och inventerar mina ägor. Känner att jag måste röra mig mer. Det blir mkt sittande. Jag har haft lite ont i höger vad. Gör mig lite orolig och tankarna har då gått till början av en djup ventrombos sk propp i benet. Men jag mäter omfånget regelbundet och kollar min temperatur. Där ses inga förändringar. Det kan ju vara så att det är en medhjälpare som hängt på mitt ben under operationen, bara för de inte orkar stå för sig själv, som oxå ger ömheten. Detta är en no no faktor under operation. Men jag ska allt ställa frågan till min läkare när jag träffar honom. Om det nu inte visar sig vara min misstänkta propp.
Jag har oxå upptäckt att jag nog har lite ihopklappade alveoler i lungorna som jag tagit dåligt hand om. Det är lite svårt att djupandas riktigt - då det i slutet av andetaget känns i magen. Detta visar sig att jag har lite slem som retar långt ner i lungorna. De djupa andetagen går även som i en valstakt. Tänk er när ni var barn och grät riktigt mkt så var man helt plötsligt tvungen att ta ett djupt andetag som var i flera etapper mellan snörvlingarna. Detta ska nu åtgärdas genom att ha en vattenflaska med sugrör där jag andas in genom näsan och ut genom mun och sugrör som är nedsänkt i flaskan. Det bubblar mkt men mina alveoler kommer poppa ut en efter en. Det är dagens mission i egenvården.

Smärta: jag har en plan att ta 2 Alvedon 4 ggr per dag. Igår glömde jag den planen. Satt här i min stol och tittade på skidorna och vid 3 tiden kändes det som ett riktigt bakslag. Jag var tvungen att lägga mig och vila. Fattade ingenting. När jag 1timma senare skulle upp ur soffan så var det i stil med dag 1. Eländes elände. Då kom jag på att jag hade ju glömt mina Alvedon. Hur svårt kan det vara att hålla reda på 4 klockslag? I med mina piller och livet återkom. Detta är ju ganska löjligt vilken fantastisk verkan Alvedon har. Tänker mest på den tabletten för huvudvärk. Nu är jag ingen älskare av piller men denna måste jag säga är bra.

Duschtime: igår var det dags för min 1: a dusch efter operationen. Skulle egentligen gjort den i fredags men då sambon inte var hemma så fick den fördröjas en dag. Var lite orolig då jag inte visste hur kroppen skulle reagera när jag släppte på gördelns tryck. Skulle jag få blodtrycksfall? Förberedde sambon för att han inte skulle bli rädd. Satt stadigt på en duschpall och släppte successivt hyska efter hyska. Fötterna gick som lärkvingar för att låta muskelpumpen i benen jobba på. Det gick jättebra. Ingenting att oroa sig för. När gördeln var borta var det dags för fotografering. Det var bra för då fick jag se hur det egentligen såg ut. Tacka attan för att jag är öm över rygg och rumpa. Blåmärkena har ännu inte nått sin potential men jag misstänker om en vecka som kommer jag se ut som ett blåsvart konstverk. Men det gjorde att jag kunde släppa den oron vad smärta kan ställa till med vid rörelse. Svullnaden var fin oxå - jag är ganska svankryggig - det är jag inte för tillfället. Magen var märklig att ta på. Jag är rejält svullen så jag lägger inga värderingar om min läkare gjort ett bra jobb eller inte. Jag tittade efter Lysas utmärkta beskrivning av vätska som ett vågskvalp - men det går inte att se i nuläget. Allt är svullet och jag har antagit en färg som om jag legat på stranden 1 gången för sommaren. Röd med andra ord. Jag har ingen känsel 1 dm runt naveln. Där gördeln har tryckt har jag fått blåsvarta märken. Klart jag känt av den.
Naveln kunde jag inte se då det är ett förband över. Får se den nästa vecka eller vid nästa dusch. Det var så skönt att duscha. Bara låta varmt vatten rinna över kroppen. Samtidigt tvättade vi gördeln. Den fick ju inte köras i torktumlaren utan skulle ju därefter torkas med hårtork. Glöm det - tar ju hur lång tid som helst. Efter 20 minuter åkte min in i tumlaren. Jag hade läst i någon tråd att det gick bra. Den blir lite tajtare men sedan töjer den ut sig igen. Funkade fint. Men jag har bestämt mig att vid återbesöket köpa 1 gördel till. Får se om ssk säger att denna som jag har fortfarande är ok eller om jag ska gå ner 1 storlek. Efter min dusch och fotostudio var jag trött och det kändes skönt att bara slappa igen. I det hela så var det en bra upplevelse och ingenting man ska oroa sig för. Det räcker väl att jag har gjort det åt er! Jag känner mig nöjd med resultatet av operationer så här långt. En lärdom som jag gjorde var att tejpen som sitter över såret blir super effektiv igen när man torkat den med hårtork
Det gjorde att vid vissa rörelser började dragandet över såret igen. Det är ju inget som påverkar såret utan ger det stadga och visar att tejpen fyller sin funktion. Men det känns ju.

Sömnplan: inför natten hade jag lagt en plan om hur och var jag skulle ha mitt sömnschema. Jag skulle börja med soffan då den är mjukast när jag vill lägga mig på sidan. Detta funkade fint. Jag la mig där vid kl 22 och sov som en stock till 02 då jag vaknade av blåljus utanför fönstret. Då blev jag ju nyfiken och passade samtidigt på att byta sovplats. Sov därefter ca 1,5 h i fåtöljen och bytte till sedan till sängen. Vaknade 07:15 helt utvilad. Jag sover aldrig så länge. Jag går normalt upp lite efter 05. Känns kanon. Det var även väldigt lätt att gå upp ur sängen
Vilket tyder på att antingen är jag bättre eller annars så har utvecklat min teknik med att gå upp. Men jag tar mig an denna dag med gott mod och tillförsikt.

Klart slut från Panpan.