Mår riktigt dåligt av mina tubulära bröst...
Hej!
Jag är en 20årig tjej som (tror) jag har tubulära bröst.
Den ena bröstet är mindre än det andra, och eftersom jag knappt har bröst till att börja med så är det mest en bröstvårta pekandes neråt. Jag har större bröstvårtor än bröst, jag har knappt ingen bröstvävnad i underdelen av bröstet, dem hänger alltså väldigt mycket och mellanrummet mellan brösten är liksom så jag får plats med hela min hand.
Jag mår RIKTIGT dåligt över detta, jag är så trött på att känna mig äcklig, okvinnlig, att aldrig någonsin hitta en bh som passar (jag får vika ner brösten i bhn, eller hur man ska förklara det). Jag vågar inte visa mig utan bh för någon inte ens för min pojkvän som jag har varit tillsammans med i 3 år.
Jag är trött på att gråta nästan varenda dag över synen i spegeln.
Jag har aldrig vågat prata med någon om detta, jag skäms oerhört mycket över denna missbildning. Har tänkt på att operera dem i 6 år nu. Till alla jag har sagt att jag funderar på att operera brösten har bara snäst av det och sagt åt mig att ge det något år till så växer de till sig. Vad dem inte vet är att dem aldrig någonsin kommer att göra det för det är inte vanliga bröst jag har.
Jag orkar inte ha det såhär mer, men jag har verkligen inte råd att betala för operation och ta lån kan jag inte heller då jag är arbetslös.
Jag vet inte ens hur jag ska gå tillväga, går det på något vis i alla fall få hjälp med att betala? Hur ska jag göra?
Får ursäkta ett rörigt inlägg, svårt att få ner så mycket känslor om sina bröst när man inte är van att tala om det
Nu blev jag riktigt riktigt rörd, för jag vet EXAKT vad du går igenom. Jag har själv en aningen tubulära bröst som jag mår så fruktansvärt dåligt över. Jag har inte heller visat mina bröst för någon, inte ens för pojkvännen som jag varit tillsammans med i 3 och ett halvt år. Om du vill läsa min tråd om detta kan du gå in på min profil så hittar du det.
Jag vet att det är tufft, men försök samla ihop pengar på något sätt. Ibland kan man få ta lån till att finansiera en operation, men jag vet inte vad deras regler är. Annars kanske du kan låna av en nära vän eller familj som du kan berätta hela saken för.
Jag vågade först inte berätta till någon alls, men nu vet både min pojkvän, min mamma och en syster till mig. När man väl berättat för en person bryts isen och man inser hur skönt det var att slippa bära sin stora mörka hemlighet själv på sina axlar.
Det kommer lösa sig för dig på något sätt. You go girl!
Det du kan göra är att boka tid hos en läkare. Berätta HUR extremt dåligt du mår utav detta. Så kan han föra ärendet vidare så du får din bröstop. Betalad utav landstinget. Det är en lång process med för din del förmodligen värd all väntan. Eftersom tubisar är en missbildning så tror jag inte de ska vara ngt problem för dig att få detta genomfört! Jag har/hade också tubisar men har precis gjort en op. I början var jag såå missnöjd för dom blev så fula. Men nu redan efter knappt två veckor har det hänt så mkt och jag älskar dom bara mer och mer!! Men boka tid hos läkaren omgående! Lycka till kram
Hej! Skickar stöd!! Efter tio år med denna jävla missbildningen är det dags för mig för op nästa måndag! Jag har super hängiga tuttar pga missbildningen och stora bröstvårtor. Vågade inte visa mina bröst i början för min kille men han tyckte jag var töntig så det fick mig att överge känslan att det var något att skämmas över. Varför ska jag skämmas över min missbildning? Inte mitt fel ju. Men jag har aldrig trivts med dom. Men är otroligt glad att min kille älskar mina hängtuttar som dom är nu och kommer tycka om dom lika mycket efter op. Kanske tom mer då jag också kan tycka om dom :)
26 år
konsultation Peter Cosmo citadellkliniken
21 mars 2011 operation
ankarlyft + vårtgårdsplastik + förstoring
580 uhp textuerade bakom muskeln
13,5 cm i bröstbredd
tubulära bröst höger 250 cc vänster 350 cc
Op 2. Korr 24 april 2011
Nytt bröstl
Åh, vännen, tror mig veta lite hur du känner (så långt man nu kan, men har gått igenom samma känslor). Gör ont att läsa.. jobbigt att höra att du har det så där. Tycker absolut du ska ta kontakt med vården eftersom det här påverkar dig mycket. Ett tips är att skriva ut en artikel från läkartidningen (googla "tubulära" och "läkartidningen"). Iaf så inbillar jag mig att man då ger sin läkaren en chans att förstå problemet bättre, en slags förförståelse till och insikt om problemets vidd.
I mars opererades jag inom landstinget, är sååå lycklig över att jag sökte för detta! Önskar dig lycka till med vad du än företar dig, och glöm inte att du har medsystrar, det är så lätt att känna sig ensam och okvinnlig i detta, men du är lika mkt kvinna oavsett bröstform men ingen ska förringa dina känslor ang dem. Tro mig, jag vet hur mkt de kan påverka, det är hemskt!!
Stor kram!!
Usch jag får ont i hjärtat, sammtidigt nsom jag blir glad över att inte vara den ända!
Jag vet precis hur du känner dig, känner som du nu! hade jag skrivit ner min historia och min missbildning så hade det stått i dina ord.
Dina penga problem har jag precis ´tatt min ur och ska äntligen få tid och råd med en op i en snar framtid.. Kommer få samma storlek på dom och det kommer nog se mindre ut som tubisar om dom blir större.. eller.. Vi tubisar har det inte lätt !
Men fy lider verkligen med dig hjärtat och hoppas att allt fixar sig för dig!!
Tycker du ska gå och prata med en läkare och se om du kan söka någon form av stipendium av något slag.. har en vän som får en viss summa pengar av staten för att hon har såå stora bröst.. och dom kommer även betala en viss summa om hon väljer att göra en förminskning, tycker det ska gälla vi tubisar med!
Ta hand om dig!
Jag fick min operation helt via landstinget, så visst finns det hopp! Sökte i juli tror jag, och blev opererad i början av februari.. Det räknas som missbildning och finns även beskrivet i läkartidningen, att det ÄR ett handikapp att leva med tubulära bröst och jag har tyvärr låtit det påverka alltför mkt i mitt liv.. men inte mer! Det är en så obeskrivlig befrielse, helt otroligt att jag fick hjälp med detta. Oändligt tacksam!
Usch att det ska finnas så många med dessa problem....här har jag gått och känt mig helt ensam om mitt problem i kanske 20 år!!! Jag hade ALDRIG sett ett bröst som såg ut som mitt, och ALDRIG hört ett namn på eländet förrän jag hittade hit till det här forumet! Nu är de ett minne blott för min del då jag opades för 2 veckor ssedan och det är det bästa jag gjort på länge länge!!!! Önskar att jag gjort det långt tidigare... Visst syns det ändå att det är mina bröst, för jag har inte gjort någon vårtgårdsplastik, men de är ändå en miljon gånger bättre än de var!! Dessutom hoppas jag de blir ännu bättre med tiden. Det jag vill säga är att jag tycker att du ska försöka få din operation på ett eller annat sätt, via landstinget, eller låna från föräldrar eller vad som helst... För det gör en så stor förändring i livet att slippa leva med de bröst naturen utrustas en tubis med...
Jag håller tummarna för dig gumman och vet vad du går igenom, tyvärr är du inte ensam!! kram norrland
Detta är väldigt skönt att höra men sammtidigt sorligt, ska på konsulation om 2 veckor och ska prata med dom om hur man kan göra,
Tubelärnomore.. hur gjorde du igentligen?? vill veta allt i det minsta detalj. Vill med vara tubulärnomore :P haha
Som du ser är vi tusen som lider med dig. Frågade hur vanligt detta var då jag aldrig träffat någon "IRL" med detta. Vet ni vad han svarade, runt 5% av alla kvinnor. Fattar ni?! de är 5 på 100 som grinar över detta?! Helt sjukt.
Har jag fattat hela grejjen rätt så när brösten börjar växa ska de börja på bredden men vi "tubisar" växer enbarst framåt vilket ger dem här pluffiga vårtgårdarna.
Du kan betala de själv men mitt tips är att gå via en läkare och att prata med en kurator. Det har verkligen hjälpt mig sjukt mkt!
Det ska ta max ett halvår från första läkarbesäktet till operation. Det funkar inte riktigt så i verkligenheten bara har de visat sig och jag får nog vänta tre månader extra vilket sög. Såg fram imot de så mkt, en sommar där man slipper skämmas och oroa sig.
Men huvudsaken jag får de gjort och de blir bra!
Ta tag i de redan imorgon tjejen, du kommer gråta och de kommer vara jobbigt men fråga dig själv om du kan tänka dig att avstå från operation och leva med dina bröst som de ser ut idag och trivas. Om svaret är NEJ så varför vänta?
Sköt om dig !
"21 årig småstadstjej med stora drömmar
Åh herregud vad chockad jag blev nu av alla svar!
Blir lite rörd helt ärligt. Känns som ett hopp kan finnas ändå. Hur gör jag för o söka via landstinget? Hade ingen aning om det faktiskt... Är rädd dem inte ska ta mig på allvar dock.
Antar man ska kontakta sin läkare? Vill de ska gå så snabbt som möjligt, vill må bra över mig själv!!!