Så tråkigt att höra att du har sådana tankar och känslor.... Jag tror att det bästa du kan göra är att faktiskt söka professionell hjälp av t ex terapeut eller psykolog. Det ligger annat bakom, det handlar inte om dina bröst... Hur är det med självkänslan och självförtroendet?
Att göra en operation är inte detsamma som att bli glad och lycklig. Den känslan ska finnas inne hos dig inte i ditt fysiska utseende ❤ Viktigt att du tar tag i saken redan nu, om du senare vill bli mamma och din kropp förändras när du är gravid kan du kanske få problem med att acceptera även dessa förändringar... Lycka till och ta hand om dig ?

Mallan1, jag kan faktiskt förstå det du beskriver och tycker inte det är något konstigt. Att genomgå 2 operationer o hela läkningsprocessen är en stor grej även psykiskt! Allt fokus har ju legat på detta under väldigt lång tid. Både före, under och efter. Nu när allt är klart så blir det som ett antiklimax liksom. Luften går ur! Tröttheten kommer. Du har kommit i mål efter en jäkligt lång resa liksom, klart att du är trött!
Jag tror du behöver acceptera din trötthet och dina känslor först. Sen behöver du hitta ett nytt fokus, och släppa tankarna lite kring kroppen. Att Corona ställer till det är skit, jag vet. Men något som gör super för endorfinerna och glädjen är naturen! Ut o rör på dej. Spring gärna om du kan. Det frigör lyckohormoner! Lägg till lite övningar med egna kroppen o vikter om du har. Försök hitta ett mönster o fokuserade det ett tag. Nu måste du hitta ditt ”nya jag” o bli ett med din kropp. Ge det tid. Det kommer! Lycka till!

Men ååååh mallan va tråkigt att höra att du inte mår bra? tror som en sa att du behöver nog gå och prata med någon fast jag har så mycket erfarenhet av att öppna mig för typ hela Sverige men jag mådde inte bättre av de så nu ska jag göra en fettsugning och jag känner mig så glad och lycklig å känner att jag kommer få en ny kropp jag mår sååå bra just nu vill du prata så är de bara att höra av dig jag lyssnar gärna vill hjälpa dig gumman kram kram

Mallan1 wrote:

Nej absolut att man inte blir lycklig av en operation men jag var lycklig redan innan operationen, var väldigt positivt och glad och taggad på livet. Var också nöjd över mitt utseende i helhet redan innan och är ännu mer nöjd nu i praktiken med brösten som bonus. Tror bara att Operationerna har bara tagit på mig så mycket mer psykiskt än jag kunnat föreställa mig och känns som brösten därför blir mer negativa känslor än positiva eftersom det varit så extremt påfrestande. En orolig själ är fan inte rätt person för platstikoperationer, en sak som är säker...

Men kan absokut va så att det handlar om att jag har svårt för förändringen för att min kropp sett och känts exakt likadan sedan typ 15 år tillbaka. Inte gått upp eller ner ett gram, så kanske kan man ha svårt att vänja sig även vid även en positiv förändring och inte minst vid känslan av implantat i kroppen. På något sätt känner man sig mer begränsad med implantat även när det är läkt, tar sådan tid att vänja sig...Vill bara till gymmet och kötta för vet det skulle hjälpa mig att vänja mig vid implantaten men också att få mer glädje överlag, men så ska andra vågen Corona komma och förstöra... ?? men men man får vara glad att man är frisk och lever i dessa tider, trots allt. Tack för pepp!! ❤️

Kämpa på, du behöver kanske bara lite mer tid för mental återhämtning ?

Men åååå va söööt du är tack ❤️ jag försöker göra mitt bästa ?

Det är helt okej att inte må bra!! Glöm verkligen aldrig de. Det är inget fel på dig och det är absolut inget konstigt att känna så! Nu har jag ingen erfarenhet av att må dåligt efter en operation men jag gick in i väggen för 3 år sedan. Jag blev sjukskriven i 6 månader. Personligen är jag en som alltid vill klara mig själv och att be om hjälp har jag sett som svaghet. Men herregud vad jag har haft fel värdering. De bästa och snällaste jag har gjort för mig själv var att gå o prata med en terapeut. De är inte som på tv du behöver inte prata om varför du mår dåligt. Du kan prata om hur du mäter upp kaffet på morgonen om du vill. För de blir som en ”vänskap” man bildar med terapeuten som gör att orden bara flödar ur en och de hjälper verkligen. Sen kanske de låter löjligt men jag fick även ordinerat att gå på 30min promenader varje dag. Klä på mig ordentliga kläder, alltså inte mjukisar även om jag bara skulle vara hemma. Sminka mig lite. Och även att unna mig sånt jag tycker är gott, typ en bakelse till tre kaffet.

De är just de här små sakerna som till synes verkar betydelselösa som ger dig de där lilla extra. Successivt börjar man må bättre och bättre. Tillslut finner man sig själv skrattandes igen, sjungandes i duschen och den där tyngden som funnits över en borta. Men de tar tid, olika långt för alla vilket också är okej. Du skulle inte lappa ihop en bil med silvertejp så varför ska du göra det med dig själv? Det är okej att vara egoistisk och följa ditt hjärta. Följ dina infall om vad de är du vill göra och inte. Var snäll mot dig själv och glöm inte att du är värd nått. Du betyder nått och ingen annan är som du vilket är precis som de ska vara, du är unik och speciell ❤️ Behöver du prata så ställer jag gärna upp. Du ska aldrig behöva känna att du är ensam