Jag skulle inte lita särskilt mycket på vad sköterskorna säger tbh, jag frågade dem efter 7 veckor om det var okej att sluta med gördeln, om den efter så lång tid tillförde något till läkningen eller inte och de sa att den inte gjorde det då. Men som sagt så säger Marcus att jag ska fortsätta med den för att det är bra och jag tror mer på vad kirurgen säger än sköterskorna. Från dem får man dessutom olika svar varje gång man frågar något. Anledningen till att man får så olika direktiv gällande gördel är väl för att alla har olika förutsättningar och beror på hur mycket som fettsugits.

Jag har redan gjort mina 4 lpg behandlingar, hade min första efter 6 veckor sen har jag haft 1 per vecka. Eventuellt att jag kör på ytterligare 4st behandlingar men det har jag inte bestämt än.

Visste inte heller om det där med 4 liter per dag! Låter mycket. Drack mycket vätska de första 4-6 veckorna som det stod i papprena, men kanske inte så mycket som 4 liter, men sen började jag dricka normal mängd igen. Men kanske bra att öka intaget lite igen.

3 månader har gått sedan min operation och jag mår fortfarande fruktansvärt dåligt. Det går lite upp och ner, vissa perioder känns det lite bättre, andra sämre. Just nu är jag nere i en svacka igen. Ångrar mig så fruktansvärt mycket och känner att jag har förstört min kropp. Kan inte bli kvitt dessa tankar och vet inte hur jag ska kunna känna mig okej med vad jag gjort med mig själv.

Förstår att det kan vara svårt men undrar om någon möjligtvis kan försöka hjälpa mig se något positivt med det hela, något litet bra som jag kan fokusera på istället för allt det hemska och dåliga som jag håller på att drunkna i just nu.

Det är mer överlag. Tycker min kropp är fulare nu än den var innan fettsugningen, framförallt höfterna och magen. Och det känns hemskt att jag betalat för att göra min kropp värre. Möjligtvis att ryggen ser lite bättre ut men har också gått ner 5kg sedan min operation så tänker att jag hade kanske kunnat få det resultatet på naturlig väg ändå så det gör också att allt känns så hemskt och dumt.

Tror inte jag har så mycket svullnad kvar, fysiskt känns allt ganska normalt nu. Men det är möjligt att det kanske kommer lägga sig lite mer svullnad ännu, men det kommer inte påverka min syn på resultatet något tyvärr.

Har påbörjat kontakt med psykolog på vårdcentralen men det är svårt att få tät kontakt, har väntat 2 veckor nu på nästa tid som är i slutet på denna vecka. Jag börjar få svårt att sköta mitt arbete för jag mår så himla dåligt så jag vet liksom inte vad jag ska ta mig till.

Jag hoppas också för din skull att du kommer känna dig nöjd efter din operation och inte må dåligt. Men jag har insett att smal inte alltid är lika med snygg. Synd jag kom till den insikten efter operationen och inte för flera år sen typ.

Jag funderar på det där med bilder och tänker att å ena sidan kanske det skulle hjälpa att få höra att jag kanske inte alls är lika ful som jag själv tycker, men å andra sidan, om jag inte får höra de kommer det ju kännas ännu värre. Så vet inte om jag vågar.

Vonkan wrote:

Gumman du behöver absolut inte vara rädd att någon kommer tycka du är ful absolut inte då blir jag riktigt arg så klart du ska lägga upp bilder ❤️ har du blivit smal ? är så nyfiken på att få se dig ❤️❤️ ser lr känner du skillnad ååååå va roligt att du gått ner 5kg grattis var stolt för de en annan tränar som en tok varje dag å äter efter schema men händer ingenting så stort grattis till dig❤️❤️❤️

Ronda wrote:

Sammy, hur tycker du att dina bröst har blivit? Finns det något positivt att hämta där? Jag undrar om du tränar något? Jag blir ju väldigt uppåt av träning. Är en deprimerad människa av min natur men då jag inte svarar på antidepressiva så har jag insett att ett träningspass fungerar bra på mig. När jag gjorde min buk o bröst hösten -19 ,så va jag väldigt orolig för mitt mående då jsg inte skulle få träna på 3 månader. Eftersom jag fick en infektion fick jag vänta i 10 månader innan jag kunde börja. Gick ner mig bra psykiskt men tog mig upp dock fick jag en del skador då jag inte tränat på länge och har än i dag inte kommit tillbaka helt. Är mycket taggad av att få göra mitt första spinning pass om en timme. Svårt att upprätthålla kontakter och leva som vanligt då det är en svår tid iom covid och att må som du nu gör påverjar nog att det tar längre tid innan det vänder. Jag tror på dig!

Ja brösten har ju blivit större och borde vara tacksam och positiv för det men jag lyckas verkligen hitta negativa saker i allt just nu och undrar om det var värt det bara för att få lite större bröst. Tyckte väl först det var ganska stor skillnad och kände mig väldigt nöjd men ju mer tiden går desto mer känns det som att det inte är så stor skillnad trots allt. Har dock gått upp en kupstorlek så uppenbarligen har något hänt. Är väl bara att man vänjer sig antar jag.

Innan operationen tränade jag varje dag. Jag började gå tillbaka till gymmet för några veckor sen och det kändes först så himla bra, men nu är jag rädd att jag kommer fortsätta gå ner i vikt om jag tränar och att det kommer påverka resultatet negativt så jag känner mig rädd för att träna nu. Dessutom så har jag velat börja springa igen men gör ont i brösten när jag springer. Vet inte om det är för att jag inte har hittat rätt sportbh, att jag behöver mer stöd nu när brösten är större, eller om det är något med operationen som gör att jag inte kan springa. Är rädd att jag inte kommer kunna springa mer och det gör mig ledsen för det är ett nyfunnet intresse som verkligen fick mig att må bra i höstas.

Men du har rätt, det är en speciell tid nu och jag lever väldigt isolerad för tillfället och jobbar hemifrån så det finns inte mycket som kan distrahera mig och få mig att fokusera och tänka på annat. Gott om tid att vara ensam med mina egna tankar och grotta ner mig i mitt mående och jag hade kanske känt helt annorlunda om inte livet var som det är just nu.