Milen, exakt så känner jag också.
Kräktes bara en timme efter op, och då gav de mig medicin mot illamåendet. Så då avtog det, fram till bilresan hem. Sen var det kört för mig.
Hade förvarnat dem om att jag varken tål narkos eller Morfin. Men de sa att "man kommit så långt med utvecklingen sedan dess".

Om jag nu kommer att tvingas göra om denna op pga att stygnen inte höll ihop, så kommer jag att kräva att få övernatta. Jag är fullkomligt livrädd för att vara med om detta igen!!
Om jag så ska betala själv, eller om jag kan få bli inlagd på landstinget efteråt.

Hade medicinerna och narkosen varit kontrollerat första dygnet hade jag kunnat åka hem och läka bra som alla andra. Känns så ledsamt när jag tänker på detta och att det kan vara förstört (allt jag investerat fysiskt och psykiskt) men försöker tänka positivt! Nu kan jag inte göra något åt det som hänt.
Bara hoppas nu att de kommer att ta sitt ansvar framöver.

Så bra att de erbjöd dig att stanna. Helt klart så det ska vara! Det rådet ger jag verkligen alla som tidigare varit känsliga för narkos/mediciner.

Och förresten, du är verkligen jättefin sedan din op Milen! Är så glad för din skull, måste kännas skönt. :)
Tack snälla du, för ditt stöd!

Emelie1984 wrote:

Jag är också intresserad av att operera mig av Gunnar, så jag följer tråden och hoppas verkligen att allt löser sig för dig:)

Absolut! Bara o fråga om du undrar över något.
Vad ska du göra för op? :)
Tack snälla, det hoppas jag med.

Update: Har äntligen fått tag i Gunnar på tel.
Han bad mig skicka bilder på magen, vilket jag gjort nu. Jag beskrev tyngden och smärtorna utan gördeln.
Han sa att den ska sitta så hårt man klarar av (på återbesöket sade Maria att den skulle sitta skönt men inte för hårt)! Berättade att jag beställt en till gördel då denna inte klarar att hålla in all min svullnad. Berättade om den mörka blödningen från magen som börjat idag igen och att jag blir blå runt naveln 1 min utan gördel. Frågade om tömning och han sade att man inte tömmer förrän ca 3-4 veckor efter då blodet koagulerar och vätskan inte går att dra ut innan dess. (!?) Jag stod på mig och frågade om jag fick komma in och träffa någon i nästa vecka och det skulle jag få sade han. Så det känns hoppfullt. Han sjukskrev mig vidare utan problem. Han lät väldigt ledsen för min skull, så han verkar förstå att det här är på allvar och riktigt tufft iaf. Nu väntar jag på hans svar från mina bilder.
Tack snälla ni som peppat mig att ringa. Det känns bra. Nu är det hans ansvar att agera på detta.

Sann68, tack för ditt svar! Håller med dig om allt du skriver. Skulle jag nu tvingas gå igenom en ny op kommer jag dpcl att kräva att få bli inlagd efter detta som hänt. Förstår att man som läkare inte ska utgå från det värsta och att detta inte betyder att de inte är kunniga. Däremot var de väl medvetna om min känslighet mot Morfin och narkos, så medicin mot illamåendet kunde jag fått med mig hem. Jag kräktes ju trots allt bara en timme efter uppvaket..
Nu är ju frågan hur de fångar upp detta som hänt och tar ansvar för att det till slut blir bra. Det måste vi tro :)
Tack snälla än en gång för att du delat med dig om det du vet inom sjukvården!

Hej på er alla! :) Nu har jag kommit hem från mitt besök hos Gunnar. Han konstaterade att det var rejält svullet, trodde att det hade brustit kärl och dragit sönder lite i muskeln när jag kräktes första dygnet. Detta kunde vara en orsak till varför jag är så svullen. Sedan kände han på magen, tyckte att såret börjat läka fint och låg "långt fram" i läkningsprocessen, vilket var skönt att höra.

Han satte lokalbedövning i magen inför tömning, hoppades att vi skulle få ut något.
Han sade att det kändes som en hel del svullen vävnad då det var lite stumt på sina ställen, men blandat med vätska.
Vi provade och fick ut 5 dl iaf :) (blodblandad vätska) och gud vilken skillnad! Jag kan gå lättare utan att det gör så ont och ja, naveln ser helt annorlunda ut nu :) Känner inte igen den, haha! Man inser vilken skillnad det kommer att bli när all svullnad gått ner. Helt galet. Det här känns som mitt första framsteg, så jag känner mig gladare än på länge. :)
Jag är fortfarande större än innan operationen, men bara känslan av att det går åt rätt håll!

Efter tömningen tvättade han rent naveln och snittet och gav mig råd inför läkningen. Fick även två nya gördlar då min gamla nästan gick i sönder då den inte orkat hålla tillbaka svullnaden. Så nu hoppas jag att svullnaden håller sig borta. :)

Hur mår ni andra idag? Hur går det med era svullnader? Är det någon som vet när svullnader a börjar gå ner i vävnaderna?

Hoppas allt går framåt för er! Xx

Ja, det blev en stor skillnad faktiskt. Trots att jag fortfarande är väldigt svullen så känns det mer överkomligt nu iom att jag slipper smärtorna när jag måste vara utan gördeln. Har lite lättare att gå rakt också. Innan stramare det mycket i tyngden nertill i magen.
Är fortfarande krum när jag har suttit en stund :) men när man varit på benen ett tag så går det att pusha uppåt mer och mer. Men så kan det nog vara länge vad jag förstått!
Imorse vaknade jag med riktigt halsont och början till förkylning. Tror att det släppte mycket för mig igår, då detta varit en anspänning - att oroa sig och att ha ont.
Rekommenderar alla som tvekar, att hellre ringa en gång för mycket. Vi ska inte känna oss "jobbiga" utan kunna lita på att våra kirurger hjälper oss och lyssnar när vi känner att något är fel. Tack fina ni som peppat och stöttat mig till detta har på forumet!

Panpan, hur känns din vardag nu? Du jobbar igen va? Förstår att du vill kunna ha kängor snart.. :) Så tokigt det blir. Man opererar sig på ett område men hela kroppen drabbas. Är verkligen ett stort ingrepp och "trauma" för våra kroppar. Är det mest svullen vävnad du har nu? Eller har du mycket vätska också?
Gunnar sa till mig att all svullnad rinner neråt i kroppen. Så en del av min svullnad i magen kunde vara ifrån mitt bröstlyft.
Svullnaden på mig har hamnat på rygg, buk, rumpa och lår. Men jag kanske ser ut som klumpfot snart :D
Har ingen aning om hur jag ska komma i mina jeans. Men jag blev sjukskriven i 1,5 vecka till utöver mina 3 så jag behöver inte tänka på det än! :)

Kommer ni andra i era gamla kläder?

Jeez, förstår dig! Tror vi alla delar denna otålighet mer eller mindre. Vi får vända den till en drivkraft till att bli bra igen. Att lyssna på de råd vi fått om hur vi ska komma tillbaka och ta hand om oss.
När det gått ett tag, måste vi ju lägga ut lite resultat här på forumet. Vore jättekul! :)
Då ska vi flina åt denna otålighet 2-3 veckor post op och känna oss stolta över det vi åstadkommit! ;)

Mamma20112014, tänkte fråga dig som har mycket svullen vävnad. Har de sagt något till dig om när det kan tänkas börja gå ner?
Hoppas du mår bättre o bättre för varje dag som går!!