Ledsen efter op normalt?
Nu känns jag som den enda här inne som har såna här känslor. För alla andra säger hur lyckliga dem va efter operationen. Men jag vet inte vad jag är.. jo jag är glad.. jag måste väl vara glad? Jag har ju velat detta så länge.. men en del av mig vill gråta med. Och jag vet inte om det är för att jag inte kan vara mig själv just nu.
Jag kan inte vara vanliga jag som är så sprallig, studsar runt och sjunger (otroligt falskt dock), som busar och klänger på min kille eller tramsar .. dock orkar jag dra mina otroligt torra (bra enligt mig) skämt men jag skrattar åt mig själv så mycket att jag vågar inte för det gör ont då. Så jag vet inte, jag känner mig nere.. jag känner mig inte som mig själv.
Och är det bara jag som mått så efteråt? Jag är glad för jag gjort op, för vad hade det tjänat till att gå ytterligare fler år och va onöjd med mina naturliga bröst?.. hoppas bara att resultatet blir fint nu.. men en del av mig har ju sagt hejdå till en del av den jag va. Och är jag så jävla fel ute om jag känner oro för det? Ska allt bara va frid och fröjd och mega lyckliga dagar nu? För jag känner inte så.
Och visst det har ju bara gått två dagar.. men jag har aldrig fixat att inte kunna va i den form man vill.. nu är allt så jobbigt, varenda steg och rörelse måste jag ta det försiktigt med, tänka mig för.. så det är kanske det som drar ner mitt humör? Jag vet inte.. har hört med att det är normalt att få en depression efter operation med.. så jag bör kanske inte oroa mig?
Men alla andra verkar ju så lyckliga.. ingen annan som haft denna känslan?
Längd: 163cm
Vikt: 49kg
Bhstorlek innan op. 65F, 500cc egen bröstvävnad
Operation 26 januari 2011.
Citadellkliniken hos Ron Van Raath
Framför muskeln - Perthese High Profile textuerad, 400cc.
Bhstorlek efter op: 65H/I
------
22 juli 2011:
Inte konstigt alls. De påpekade detta på kliniken flera gånger och jag känner precis som du att jag är jättelycklig för det jag gjort och väntat på så länge, men jag är också väldigt aktiv till vardags och känner en ganska stor frustration att inte kunna köra på som vanligt. Men det är jätteviktigt att vi tar hand om våra kroppar nu, som kommer vi nog snabbare tillbaka till det vi vill än om vi gör något förhastat nu och får komplikationer i stället.....
Så kämpa på och ta hand om dig själv i första hand och tänk på så fint det komner att bli när det är färdigt!
Bamsekramar till dig och lycka till! !
Malin
40 år
170 cm lång
64 kg
2 barn 4 & 7 år gamla
Bh-storlek idag 75 B.
Efter Op 25 januari hoppas jag på en visuell D-E kupa :-)
Resultatet blev en G-kupa :-D
Op på KK i Falköping av Ivan Letterfors
Har lagt in 450 cc vänster och 50
Det kan bero på dina smärtstillande du får efteråt?
pratade med en vämn till mig och hon sa att hon var å nere på dem att hon ville ta livet av sig.
men direkt hon bytte tabletter så gick det över!
Var inte orolig vännen, visserligen har jag inte gjort en bröstoperation men jag mådde extremt dåligt efter min stota buk i säkert 3 veckor efter. Jag grät flera gånger om dagen och nästan ångrade hela operationen. Vet inte varför på något sätt kändes det som jag var handikappad, kunde inte göra allt som jag var van vid fast jag visste att jag var begränsad efter operationen. jag tror att det e mycket känslor som man går och bär på och därför blir man otroligt ledsen och deppig, men du ska se det kommer gå över, det lovar jag dig, till sommaren kommer du älska dina bröst och må bra igen, men jag föstår precis hur du känner. Jag låg i sängen dygnet runt i 2 veckor och kände mig smutsig och äcklig och jag hade ont konstant. Men min erfarenhet är att det blir bättre, så se framåt även om det känns riktigt tråkigt för tillfället.
Stoor kram!
Vad jag läst kan många råka ut för en depression efter op speciellt om man varit manodepressiv innan.. Hände exakt samma sak för min kompis och det tar ett tag innan den släpper. Ungefär som förlossningsdepression, man kan inte förklara den och man mår jätte dåligt men de kommer bil bättre och sen blir man jätte glad. Min kompis fick lyckopiller under den perioden...
20 år, 1.64 cm, 53 kg
Då: Inte äns en Akupa
Nu: 75C
Jag kände lite som du, de första veckorna. Det är aningens chockartat när kroppen helt plötsligt ser ut som någon annan. Påminner om när man nyss flyttat till en ny bostad, med känslan av vilsenhet och lätt sorg efter det gamla som man lämnat bakom sig. Det tar nog ett tag innan man bott in sig, i sin kropp efter ett ingrepp. Jag mår mycket bättre idag, de första dagarna var värst. Du ska se att du snart mår bättre!
Kramar!
Konsultation på polarkliniken.
Konsultation på Läkarhuset norr.
Bröstförstoring med mentor implantat 375cc den 17/12, Magnus Andersson.
Va skönt med era ord. För det känns som man måste va så lycklig efteråt men faktiskt som du sa Märta, jag känner mig vilse. Jag har en bild i mitt huvud hur min kropp ser ut och hela den förändras nu.
Det betyder inte att jag inte gillar vad jag ser men den bilden jag har inpräntat i hjärnkontroret är inte den jag ser nu.. så automatiskt får jag en "fel" känsla. Jag måste "uppgradera" inne i huvudet också hur bilden ska vara.. för få det att stämma överrens vad jag ser i spegeln och vad för bild jag har i huvudet. För i huvudet sitter ju den gamla kvar.
SKönt veta jag inte är knäpp i alla fall.. en del av mig kände att om jag känner så här har jag då gjort ett misstag? Men jag vet ju att jag inte alls iheller trivdes med dem naturliga jag hade..
Längd: 163cm
Vikt: 49kg
Bhstorlek innan op. 65F, 500cc egen bröstvävnad
Operation 26 januari 2011.
Citadellkliniken hos Ron Van Raath
Framför muskeln - Perthese High Profile textuerad, 400cc.
Bhstorlek efter op: 65H/I
------
22 juli 2011:
jag kände mig också lessen första dagarna. tänkte att vad tusan har jag gjort, jag hade ju en kropp som FUNGERADE även om jag var missnöjd. men efter ca 5-6 dagar släppte det då även smärtan började släppa. jag är fortfarand elite less, för man är ju ff handikappad, kan inte göra hastiga rörelser och måste tänka på många saker. jag har barn och kan NU börja leka med dom lite mer vanligt! det har varit jobbigt att ha ont och barnen har råkat slå i mina nya bröst några gånger, fan vad ont det gör och så blir man rädd att det ska bli någon blödning. ja man blir lite deppig för småsaker.
för mig är det bättre nu och nu är jag GLAD jag opererade mig! 10 dagar senare.
3o +
före op: inte ens a-kupa
vill ha: stor B, eller C (visuellt)
Op januari 2011
Jag tror att detta är väldigt vanligt, håll ut och tillåt dig att vara off ett tag.
Jag har inte sett dina före-bilder tidigare och SHEISSE va snygga bröst du hade redan innan op!!!
jag trur at du har slik som jag, det er mkt vanlig och få en depresjon efter en OP for at det tar så mycket energi fron kroppen at man inte klarar holde humøret oppe.
det hjelper etterhvert. tror jag. :/
Hahaha, började skratta när jag läste. Du har precis den deprissionen jag hade de första tre veckorna. Tänkte likadant om varför jag inte va glad när jag fått nåt som jag längtat efter så länge. Frågor ploppade upp i huvudet, varför gjorde jag det här? jag ångrade mig? Folk runtomkring märkte hur ledsen jag var. Men sen blev allt mkt bättre. Tror jag mådde så dåligt för att jag hade så ont. fick sitta å sova för annars kom jag inte upp. kunde knappt gå promenader för det kändes som två stålkulor till bröst. När jag äntligen kunde röra mig till centrum för å shoppa lite så fick jag sätta mig efter en halvtimme för att såren drog helt plötsligt ihop sig och det gjorde satans ont! Idag är jag överlycklig att jag genomförde operationen och undrar varför jag inte gjorde den för flera år sen.
Va bara lugn gumman, du kommer må mycket bättre om ett tag! hoppas min lilla historia lättade lite=)
kram