Annons

Hjälp mig att välja: implantat

”Hjälp mig att välja!” är ett vanligt önskemål hos tjejer som bestämt sig för att genomgå en bröstförstoring. Men för att fråga  på rätt sätt, måste man också vara på det klara med vilket resultat man strävar efter. Annars får man ju svar efter andras smak och prioriteringar.

Det finns flera val att göra. Dina individuella anatomiska förutsättningar avgör både vilka resultat som är möjliga att uppnå, med resp utan ett kompletterande bröstlyft. De avgör också inom vilket spann du kan välja implantatens bredd, storlek och modell samt placering. Men inom det spannet är dina egna önskemål och prioriteringar vägledande.

Din kirurg bör kunna guida dig i valet på ett sätt som du förstår och som inger dig förtroende. Annars bör du gå till ytterligare någon kirurg och få en s k second opinion. Precis som inom många andra branscher är inte alla professionellt verksamma alltid eniga, och det är viktigt att du känner dig säker i valet, eftersom det trots det är lätt att oroa sig under läkningen och det tar lite tid att vänja sig vid sina nya bröst.
Så vad behöver du tänka på?

Vi tar i två artiklar upp två huvudfaktorer; placeringen och implantatsvalet.

Vi tar bara upp silikonimplantat, eftersom det nuförtiden är mycket ovanligt att man använder något annat. Silikongelén som används idag är av en typ som inte flyter, så om implantaten går sönder, stannar gelén kvar i kapseln. Det är det man menar med ”geléhallonimplantat”. Idag används inte längre något annat, men det finns mer än en modell.
 
Implantaten
Även vid implantatsvalet finns alltså flera tänkbara alternativ  och inget behöver vara ”det enda rätta”. Se därför till att ha din prioriteringsordning klar för dig och diskutera den med din kirurg, när ni ska väga för- och nackdelar, så att ditt val blir så rätt som möjligt för just dig.

Vad man måste komma ihåg är att implantat utan lyft vanligtvis ”bara” ger dig en större version av de bröst du har idag. Assymmetrier och egenheter kan t o m bli mer framträdande, även om man kan välja olika stora implantat för att kompensera t ex en naturlig storleksskillnad. Om du inte är nöjd med dina naturliga brösts form, bör du därför ta upp det med din kirurg för att höra vad som kan göras för att komma så nära den form du vill ha som möjligt.

Ett litet hängbröst kan ibland få ett tillräckligt lyft genom att man sänker bröstvecket ett par centimeter och låter bröstet börja något längre ner på bröstkorgen, men ofta kommer ett hängigt bröst att ha kvar ett visst häng, dock med mer fyllighet.

Om man har ett brett mellanrum mellan brösten, speciellt om också bröstvårtorna sitter ganska långt mot utsidan, kan det vara svårt att få dem nära varandra. Implantaten måste ju centreras i förhållande till bröstvårtan.

Bröstvårtor som pekar en aning utåt eller sitter lite olika kommer att göra det efter en förstoring också, och det kan bli mer markant. Inget av detta behöver vara oattraktivt, men det är viktigt att det inte kommer som en ovälkommen överraskning, när man nu väljer att genomgå en operation för att få bröst man trivs bättre med.

Storleken
Volymen anges ofta i cc (samma sak som ml). Många funderar sig sömnlösa i valet mellan två storlekar, men 30-40 cc kommer inte att ge en skillnad som är märkbar. Ta hellre andra hänsyn först. Man brukar räkna med att ca 10% av implantatens volym ”går bort” när man lägger in det i kroppen, speciellt vid bakomplacering, så om 350 cc känns lagom i BH-test, ger 385 cc samma storleksökning efter operationen.
Man hör ofta rekommendationen att välja större implantat än man tänkt, för att ”man brukar ångra sig” efteråt. Enligt POF:s undersökning i sept 2016, fick emellertid två av tre den storlek de förväntat sig. Bland de övriga var fördelningen jämn mellan dem som fått större resp mindre bröst än förväntat.

Men hur man kände inför storleken efteråt varierade. Av de circa 40% som ångrade den förväntade storleken var det 3,5 ggr fler som önskade sig större.

Följaktligen handlar det nog mer om självkännedom och att tänka över vilket man tycker vore värst, lite mindre eller lite större än man tänkt sig.

När man vet vilken implantatsbredd man bör sikta på för att det ska passa ens egen anatomi, fortsätter man förslagsvis med att välja implantatsmodell efter önskemål om utseende. Börja därför inte med att slå fast en exakt storlek, utan se var du landar utifrån dina övriga val.

Ett implantat kan se litet ut på en tjej men stort på en annan, beroende på att vi är olika långa, har olika kroppsbyggnad och olika mycket egen bröstvävnad från början. Försök hitta bilder av andra som har liknande kroppsbyggnad att jämföra med.

Lämplig circa-bredd på implantaten fastställer man genom att utgå ifrån den egna bröstbredden och dra ifrån för den egna vävnaden. Om ditt bröst är 13 cm brett och du får ca 2 cm vävnad i nypan, är en lämplig circabredd 11 cm. Individuella förutsättningar kan spela in och din kirurg hjälper dig med exaktare mått vid konsultation, men det ger dig en utgångspunkt när du förbereder dig.

Tänk också på att man som regel får det finaste resultatet när den egna vävnaden ger en jämn täckning av implantaten. Ju mer man tunnar ut den, desto större blir risken för synliga kanter och veck.

Gör gärna ett s k ristest för att känna på hur du upplever storleken. Se separat artikel.
 
Vad skiljer implantatsmodellerna åt, och vad kan jag vilja väga in?

Form och profil
Det finns två huvudtyper av bröstproteser; runda och anatomiska, d v s implantat som ser lite droppformade ut om man ser dem i profil, alltså från sidan.  ”Runda” implantat har en cirkelformad bas, och är alltså inte runda som en boll. Däremot är de symmetriska på så sätt att den högsta punkten sitter precis i mitten.
Anatomiska implantat har tagits fram för att efterlikna det naturliga bröstets form med en lägre tyngdpunkt, och mer volym i underpolen är i överpolen. (Underpolen är bröstets undre ”halva”).

På dessa bröstimplantat kan man välja inte bara hur mycket projektion (”put”) man önskar utan även både bredd resp höjd. Det är alltså lättare att skräddarsy måtten för att passa den egna bröstkorgen. Exempelvis någon som har kort bröstkorg men bred bröstbas, kan tycka att bredden som behövs gör att ett runt implantat hamnar för högt mot nyckelbenet. Det blir också lättare att placera volymen där i bröstet man vill ha den. Däremot är de inte bästa valet för att få mycket rundning upptill i klyftan.

Både anatomiska och runda bröstimplantat kan ha olika projektion. Här talar man om låg, mellan-, hög eller t o m ultrahög profil. Tillverkare använder lite olika namn på sina profiltyper, men principen är densamma.
Förväxla inte detta med ”höjden” på ett anatomiskt implantat, som avser hur högt det är från lägsta punkt nertill till högsta punkt upp mot nyckelbenet. Ett högt implantat behöver alltså inte ha hög projektion.

Runda implantat påverkas av tyngdlagen när man står upp och blir då också något droppformade, eftersom det finns visst utrymme för gelén att flytta sig innanför höljet, men det är inte riktigt samma sak. Anatomiska implantat har kvar volymkoncentrationen i underpolen även vid ryggläge. (Däremot kan den kroppsegna vävnaden förstås förflytta sig lite ändå).

Runda implantat är de vanligaste, delvis för att de kostar ca hälften så mycket. Å andra sidan är implantatskostnaden bara en mindre del av operationskostnaden. Beroende på klinikens inköpspriser och rabatter, är en ungefärlig uppskattning av rimlig merkostnad för anatomiska ca 10 000 kr. Operationen blir dock även mer komplicerad.

En låg profil ger ett diskretare resultat än hög profil. Man lägger enkelt uttryckt mer märke till om någons bröst putar ut mycket än om de är breda. Men ju högre projektion, desto mindre blir risken för rippling, d v s märkbar veckbildning i implantatens yta, som kan se ut som vågor på brösten.

Om man har mycket hud som man vill fylla ut och hoppas slippa ett lyft, brukar man behöva en hög projektion. Utpräglat anatomiska implantat har därvid lite extra förmåga att puffa upp bröstvårtan något underifrån. Om man ligger i gränslandet för om man klarar sig utan lyft eller inte, är detta något man bör diskutera med kirurgen. Ta då även upp möjligheten att komplettera med ett lyft senare, om det skulle behövas, och vad det isåfall kostar. Många gånger får man bra rabatt på ordinarie pris, men avtala det i förväg. Olika kliniker ställer sig olika till detta.

Det är viktigt att man kommer ihåg att implantat p g a höljet inte kan flyta ut åt flera håll samtidigt i ryggläge, som naturliga bröst kan, utan hela implantaten kommer att flytta sig mot den lägsta punkten, dvs mot armhålorna. Passa därför på att lägga dig ner när du provar implantat och se om den tänkta projektionen känns bra även då.
 
Fasthetsgrad
Det finns också olika fasthetsgrader, s k cohesivitet (förkortas ofta cos). Olika implantatstillverkare kallar sina olika fasthetsgrader för olika namn, men för enkelhetens skull kallar vi dem i artikeln för cos 1-3, där 1 är mjukast och 3 fastast. I den här artikeln vill vi inte gå in på skillnader mellan tillverkare, utan förklara hur det hänger hop.

Vid konsultation får man ofta känna på bröstproteserna, och det kan faktiskt vara svårt att känna skillnad på t ex cos 1 och 2. Den är alltså inte enorm. Men testa även att pressa på dem mot bordet, inte bara klämma ihop dem med handen.

Cos 1 efterliknar den mogna kvinnas mjukare vävnad medan cos 2 mer liknar den unga tjejens. Sen är vi ju alla olika och detta är ingen absolut sanning. Dock kan man föredra ett visst implantat av olika skäl, och ett kan vara att det liknar ens eget bröst mest, när man känner på det.

Ju fastare implantaten är, desto formstabilare blir de. Anatomiska bröstproteser har som regel cos 3, i vart fall modellerna med högst projektion, detta för att klara av att bibehålla den speciella formen. De mjukaste implantaten kan av vissa upplevas som lite ”viljelösa” medan andra är jättenöjda med mjukheten.

Och även cohesiviteten spelar in när det gäller att motverka rippling. Ju högre cohesivitet, desto mindre risk för veckbildning.
 
Ytstruktur
Implantat kan även vara texturerade eller släta, d v s ytan kan vara lite sträv, ungefär som ett tyg, eller helt glatt. Olika tillverkare har lite olika texturering, från mild till förhållandevis kraftig, och man hör röster som förespråkar texturering som förebyggande mot kapselproblematik likväl som andra röster som menar att det irriterar vävnaden. Vi ser fram emot att få bättre klarhet i detta med tiden, men för närvarande råder alltså delade meningar på marknaden. Uppdatering dec 2018: Man har klarlagt ett samband mellan den kraftigare textureringen hos t ex Allergan och Mentor och BIA-ALCL, breastimplant-related anaplastic largecell lymphoma, ett slags lymfcancer. Det är inte en jätteaggressiv cancerform och drabbar en mycket liten andel kvinnor, men det finns alltså ett klart samband. Motivas silksurface räknas som slät yta och anses i dagsläget inte orsaka detta. Allergans texturerade implantats CE-märkning har också dragits in. (Det påverkar dock inte deras släta implantat). 

Anatomiska bröstimplantat kan dock inte fås med slät yta, eftersom det finns en viss risk för att de kan rotera, d v s hamna snett. (Runda roterar också, men det märks ju inte, och gör inget). Textureringen fäster mot kapseln och hjälper till att hålla implantaten rätt.
 
 
Polyuretanbelagda bröstproteser
En ganska ny företeelse, som vi inte hört så mycket patientröster om ännu, är implantat vars yta är belagd med polyuretan. Tanken med dessa är att förhindra kapselkontraktur och de kan vara ett alternativ för den som drabbats av detta. Vissa personer har nämligen den tendensen, och om du en gång har haft det, löper du lite större risk att drabbas igen än andra, just för att du kanske läker på det sättet.

Detta ytskikt liknar en tvättsvamp i mikroskopet, och avsikten är att kroppens kollagenfibrer ska läka in genom ytan och införliva den i kapseln. Dessa implantat växer alltså fast riktigt rejält i kapseln, så vid explantation (uttag av implantaten) måste man ta ut hela kapseln. Syftet med dem är att hindra kollagentrådarna från att greppa tag i varandra så kraftfullt att de tillsammans förmår kontrahera (strama till) kapseln.
 
Det finns alltså en mängd alternativ att fundera över. Att ha läst på så att man vet vilka frågor man vill ha besvarade vid sin konsultation är ett bra sätt att försäkra sig om att man hittar en kirurg man känner förtroende för. Glöm bara inte att vara öppen för kirurgens synpunkter även om du tror att du har bestämt dig redan. Hen har förmodligen mycket erfarenhet som du bör vilja ta del av.

Om man känner sig trygg i sina val kring bröstförstoringen, blir det lättare att ha ro i sinnet både före och under operationen och i väntan på slutresultatet.

Läs också:
Hjälp mig att välja: placering
 
 
 

Annons
Annons
Annons