Dalkulla wrote:

Hej.
Jag har två barn som är snart 11 och 9 år. Jag känner att jag behöver berätta för de kommer ju att se att det har skett en förändring, men jag vet inte hur jag ska berätta. Speciellt för dottern som har en hudsjukdom så hon mår dåligt över ibland, där jag säger att hon är fin som hon är...Känner mig hemsk för det känns som att jag ljuger henne i ansiktet, men hon är FIN oavsett utslag eller ej.
Jag brukar vara ärlig och berätta för mina barn om saker som händer och sker. Dels för att jag vet att de kommer att komma många frågor om jag inte säger något. När jag förklarade hur barn blev till, så fick jag till svar ok och sen gick de.
När jag opererades för ett X i äggledaren och inte berättade något så fick jag massor med frågor. Jag tror på ärlighet, kort och konkret. Men hur jag ska berätta nu, det är för mig fortfarande en gåta.
Vad har dina barn sagt nu efter operationen? Har de märkt något?

Hej, tack för din input!
Ja det känns tråkigt att ljuga, samtidigt som jag tänker att jag berättar ju inte alla mina privata saker för barnen... Jag har alltid gått med ”bröstproteser” på mig så de har inte sett någon skillnad nu efter op. Men jag har inte heller visat mig naken för då skulle de nog kommentera... de har ju sett mig både med stora amningsbröst och även platt mellan graviditeter men jag tror inte att de tänker så mycket på hur jag ser o sett ut. Just nu har jag bara sagt att jag inte får lyfta pga ryggproblem... Men jag antar att senare i livet när de blir större och kanske frågar så kommer jag få berätta. Tills dess lutar jag mig på vit lögn :-/