Bröstförstoring okt 2019 - Akademikliniken - Stockholm Paolo Montemurro - Elin.F

Här är min operationsberättelse, jag har främst gjort den för mig för att minnas förloppet, men hoppa at det kan vara hjälpsam för andra också.

Den 9/10 hade jag min bröstoperation (och första operation någonsin). Hade så mycket frågor om hur allt gick till så tänkte dela med mig och mina erfarenheter så att om det skulle vara någon annan med samma funderingar så kanske ni får lite svar innan.

Jag har i många år fundera på att operera mig. Och i Juni var jag på med första konsultation. Jag valde Paolo Montemurro på Akademikliniken då jag har hört mycket gott om honom och att han är extra duktig på det naturliga resultatet vilket var det jag ville ha. Vi klickade bra på konsultationen så jag kände att jag inte behövde leta mer. Bokade operationen i Augusti och sen dess har det varit en lång vänta. Men i igår så hände det äntligen!

Jag skulle vara på kliniken 07:30. Jag hade redan innan bett om att få vara först ut då jag har svårt för fastan och sjukhusmiljöer så ville gärna bli av med det så fort som möjligt. 07:15 kom jag och min sambo till det lilla väntrummet utanför operationsavdelningen. En trevlig syrra kom och hämta upp oss och hänvisade oss till det rum jag skulle ha under dagen. Min sambo fick stanna kvar på rummet hela tiden om han ville men valde att gå när jag gick till operationen.

Väl på rummet så fick jag svara på lite frågor och byta om till ett nattlinne och morgonrock. Trosor och strumpor fick jag behålla på hela tiden. Kort därefter kom en supertrevlig narkosläkare in och snackade lite, berättade hur allt skulle gå till. Jag passade då på att berätta att jag lätt blir illamående så han satte inte lite extra läkemedel för att försöka förhindra det.

Sen kom sjuksyrran tillbaka och vi testade ut en BH från Casall som jag ska behålla under hela läkingsprocessen. Jag fick sätta den runt magen så att de kunde dra upp den efter operationen.

Bara någon minut senare kom Paolo och hans assistent och hämtade mig och så fick vi gå till ett annat rum. Paolo Mätte lite, ritade och tog bilder. Sen fick jag gå tillbaka till rummet, Narkossyrran hämtade mig, jag fick kissa en sista gång och sen traskade vi iväg på operationssalen, Nu var klockan 8:00 (dvs allt gick väldigt snabbt) jag berättade att jag kunde vara känslig och bli lite yr av att gå in i operationsalen men vi tog det sakta och det gick hur bra som helst. På med en operationsmössa och sen in i salen. Där träffade jag ytterligare en sköterska och jag fick ta av morgonrockarna syrran slängde en filt runt min innan jag la mig på britsen, trosor och strumpor hade jag fortfarande på. Sen satte det på mig ett ekg, satte en infart (sa att jag inte ville att de skulle säga till när de satte in den och bad de sätta den i armvecket och nej, jag märkte ingenting av att de satte in den) och satte på lite värmande benvärmare. De var väldiga lugna och trevliga och det var skönt att det bara var vi tre i rummet. När de kände sig klara så kom narkosläkaren in, vi snackade lite kort och sen satte de i sömnmedlet. Jag blundade och andades lugnt och vips så jag var borta. Paolo kom alltså in efter att jag hade somnat, men det var bara skönt att vi var så få som möjligt innan, det gjorde mig tryggare.

Vaknade till på uppvaket vid 10 tiden, frågade om allt hade gått bra. Jag kände mig trött men helt klar i hjärnan, så upplevde aldrig den här "höga" känslan. Hade lite ont i armhålorna så fick aningen mer smärtstillande. Syrran sa att jag såg väldigt pigg ut. Efter ett kanske en kvart till blev jag inrullad till mitt rum igen, syrran hämtade lite papper och frukost. Försökte dricka ordentligt med vatten och smsade min sambo att allt hade gått bra. Sen fick jag vila fram till 14 när Paolo hade tid att kolla till mig. Han sa att allt hade gått jättebra och att nu fick jag åka hem om jag ville. Så vi packade ihop oss och åkte hem. Min sambo hämtade ut medicinera på apoteket innan vi kom hem.

Tog lite alvedon vid 14:30 och en morfintablett inför natten. Sov gott igenom hela natten och har inte haft någon större smärta än eller något illamående. Dock kan jag känna att det är mer svullet och spänner nu.

Så sammanfattningsvis så har allt gått väldigt bra hittills, nu ligger jag och vänta på den där smärtan som alla pratar om. Har jag tur så slipper jag den allt som allt, men vågar inte vara så optimistisk än!