Joli wrote:

Hej
Jag kan känna igen mig i din situation då jag vet att de inte skulle ”godkänna” att jag vill göra det. Min mamma o syster har inte alls samma sits som mig så de förstår
Inte. Jag tror inte själv att jag kommer att berätta, är inte så säker att de kommer märka om jag gör det förrän de ev ser mig i badkläder för jag ska inte lägga in så mycket. Vet att det är fegt men jag vill inte påverkas utan göra det för min skull och vill känna att beslutet till 100 är mitt. Och det är väl kanske det du kan landa i när du berättar det? Att det är för dig och ingen annan? För att du ska må bra. Berätta men be inte om några kommentarer? Ett alternativ är att skicka ett sms med det du vill ha sagt och varför med infon att detta är endast info till dem och att du undanber deras tycke?

Jag förstår dig precis, både mamma och syster fick stora bröst och jag fick inga haha? tycker inte heller att du behöver berätta, det är ju faktiskt väldigt privat. Vi åker dock utomlands ofta i min familj tillsammans så jag vet att dom kommer märka skillnad direkt. Jag har även fått pengarna jag kommer ta av från mina föräldrar, så jag känner ändå visa skyldighet att dom ska veta lite vad dom går till. Hade det varit mina egna ihopjobbade pengar hade jag kanske inte heller berättat. Stort lycka till till dig!!

Ariadna wrote:

Förstår dig helt och är i liknande situation. Min familj har inte sällan starka ”moraliska” åsikter. Jag tycker en vit lögn är helt befogat. Själv kommer jag spä på med att det är mitt beslut och att jag tänkt genom detta många år. Var bestämd i din sak och försök att inte ge utrymme för diskussion :)

Vad skönt att du förstår! Helt rätt, egentligen är det ju ingen annan som har rätt att tycka till om det när det gäller ens egen kropp. Men jag är ändå så pass nära min familj så jag inte vill dölja det för dom då en op ändå innebär en del risker osv..

Catbob wrote:

Håller med om att en vit lögn dör ingen av. Personligen har jag inte berättat för min familj just av anledningen att de inte är positivt inställda och jag inte heller har nån mer anledning än att jag vill ha större och bli mer proportionerlig, få kläder att sitta bättre osv.

Min familj, speciellt min mamma, kommer garanterat att märka det så småningom och fråga och då kommer jag dra nån vit lögn säkert. Har lite inverterad bröstkorg som jag faktiskt har mått lite dåligt över psykiskt så kommer nog "skylla" på det.

Jag förstår dig att du skippade att berätta! Jag är dock 100 på att min mamma kommer märka då hon är väldigt observant på ett mammasätt och märker så fort något är fel eller att man ändrat på något, så jag känner att jag hellre berättar innan för att slippa den stressen och oron i efterhand:)
Hoppas din familj förstår dig och kan acceptera det när dom får reda på det?

lindaaoo wrote:

Jag själv hade nog inte påverkas av att dra en vit liten lögn om tex att mina bröst är tubulära och att därför vill jag operera dom. Tycker inte det är sådan stor sak att "ljuga" om en sån grej eftersom det r dina bröst liksom och ditt val att operera dem eller inte. Det kan ju vara skönt att ha något litet att skylla på till varför man opererar dem så kanske diskussionerna minskar i familjen. Jag har inte sagt nått än till min familj eftersom jag inte ens bokat konsultationen än men helt ärligt så skiter jag i vad mina föräldrar säger om detta, de får säga vad de vill. Det är min kropp!! :)

Du har helt rätt i det du säger, det är ju faktiskt ens egen kropp. Kommer du berätta innan op eller ska du bara vänta och låta dom märka det själva?

Norsktjej wrote:

Jag funderar på det samma. Rett og slett bare "gjøre mitt problem" litt større, for å få mer forståelse fra mina foreldre. En hvit løgn skader ikke. Det er jo våra kroppar:).

Ja men precis! Vad planerar du att säga till din familj?

MangoB wrote:

Jag har inte heller någon "bra" anledning egentligen mer än att jag vill ha snygga(RE) bröst. Jag har dock inåtgående bröstvårtor jag hoppas ska komma ut lite mer, men ej säkert att de gör det. Jag tänker inte ens berätta för mina föräldrar att jag ska operera mig hehe. Jag känner att detta är mitt val och vill inte ha några sura miner när jag redan är nervös. Min syster vet dock då jag var helt hundra på att hon skulle stötta mig till 10000% och hon hämtar mig, ska hjälpa mig osv. Min sambo vet också (berättade efter mitt val) och han är så stöttande! Jag tänker att jag berättar när det är gjort, jag är läkt osv. Summa av kardemumman: dra en vit lögn! ELLER säg bara att du vill göra det av olika anledningar som du känner är privata, så behöver du inte hålla igång lögnen med hur du ser ut. Det är ju ditt val och oavsett anledningen så är det antagligen tillräckligt med anledning för att just du ska vilja göra det.

Vad skönt att du ändå har berättat för några som står dig nära. Jag planerar också med att börja med att berätta för min syster. Jag har också berättat för många av mina nära vänner som alla förstår mig 100% då det är dom jag klagat till om mina bröst dom senaste 10 åren?

Nellzor wrote:

Hej. Jag hade också de dilemmat innan jag berättade. Men tillslut berättade jag för min pappa för han skulle ju sett när han väl kommer i jul liksom, trodde han skulle idiotförklara mig direkt men blev så överraskad för han sa bara "jahapp, varför de?, så förklarade jag och han förstod, fått väldigt positiv respons från de jag berättat eftersom dom lär märka de för jag har väldigt små bröst sen innan. Den enda som tyckte jag var lite dum i Huvudet var min brors fru men hennes synpunkter rör mig inte ryggen:) lycka till med Hur du gör :)

Vad skönt att du fick sån bra respons! Jag hoppas på detsamma då min familj inte alls är konservativ annars. Jag tror bara att dom kanske blir lite ledsna att deras ”lilla flicka” frivilligt vill lägga sig under kniven och betala så pass mycket pengar. Men håller tummarna??