Det är nu 3 dagar sedan jag fick näsan opererad av Andreas Lindahl på Caroviva kliniken i Uppsala, och jag är redo att dela med mig av min upplevelse av både konsultation och operation.
Jag fick först höra talas om Caroviva kliniken här på POF. När jag väl hade bestämt mig för att op...
Det är nu 3 dagar sedan jag fick näsan opererad av Andreas Lindahl på Caroviva kliniken i Uppsala, och jag är redo att dela med mig av min upplevelse av både konsultation och operation.
Jag fick först höra talas om Caroviva kliniken här på POF. När jag väl hade bestämt mig för att operera näsan var det mycket svårt att bestämma sig för en kirurg. Trots att Andreas Lindahl inte har nämnts så mycket när det kommer till just näsoperationer så bestämde jag mig ändå för att boka in en konsultation i alla fall.
Väl på konsultationen fick jag ett väldigt bra intryck av Caroviva. Receptionisten var trevlig och Dr. Lindahl likaså. Jag fick först förklara tydligt vilka delar av näsan jag var missnöjd med och hur jag ville ändra dem. Han undersökte näsan noggrant på både insidan och utsidan, sedan togs det bilder framifrån och i profil. Han var noggrann med att förklara vilka typer av förändringar han har möjlighet att göra i förhållande till vilket utgångsläge jag har (t.ex. att jag har tjock hud över näsan sätter en del begränsningar för hur smal han kan göra näsan). Vi satt vid photoshop och diskuterade fram vilka förändringar som ska göras av näsan, sedan fick man jämföra ”före” och ”efter” bilderna och avgöra om man är nöjd och vill gå vidare. Om man bestämmer att man vill gå vidare med bilderna och boka in operationsdatum ska man först ha ett uppehåll ifrån bilderna under en period (en vecka - ett par veckor). Man får då fundera lite extra på om man verkligen vill genomföra operationen, kanske komma på lite extra frågor man vill ställa, samt fundera på om slutresultatet man kom överens om i photoshop är slutresultatet man verkligen vill ha. Under den andra konsultationen får man då se bilderna igen och bestämma sig för om man är nöjd eller ej, och man får ytterligare en chans att ställa lite frågor om man undrar något. Jag passade på att fråga lite frågor om operationsteamet som skulle vara med under operationen, då jag vill vara säker på att jag blir väl omhändertagen. Allt kändes bra så jag gick vidare och bokade in ett operationsdatum. Det som vi har bestämt att jag ska göra under operationen är då en total näsplastik och en brosktransplantation till nästippen.
Operationsdagen: Jag var först ut att opereras, så jag skulle vara på kliniken klockan 7 på morgonen. När jag var framme blev jag inledd i det rummet som skulle vara mitt eget under tiden jag var där. Det var väldigt lugnande att få komma in och få slå sig ner i rummet. Det var väldigt mysigt och hemtrevligt, de hade tänt doftljus så det luktade gott och de hade lite magasin man kunde läsa medan man väntade på att det skulle bli dags. Jag fick byta om till morgonrock och tofflor, sen blev jag serverad lite piller. Sedan satt jag ett tag i rummet och läste magasin tills Andreas kom in i rummet och pratade med mig lite om operationen, frågade hur jag mådde, förklarade lite vad han skulle göra under operationen. Sedan fick narkosläkaren komma in och ställa lite frågor och sätta kanyl i armen. Han hade problem att hitta bra kärl att sticka i så han fick sticka mig på 3 ställen innan han hittade rätt. Då jag hatar nålar så var nog detta den värsta delen av operationsdagen. Men när det väl var på plats började han förbereda för övervakningen under operationen; han sätter på pulsmätare, blodtrycksmätare och elektroder. Han sa att han använder alla dessa tre för att ha så bra koll som möjligt på mig under operationen. Sedan dyker operationssjuksköterskan upp, hon pratar med mig och lugnar mig. Hon sa att narkosmedlet kan kännas som ”stickande” när det sprutas in i armen, så inför narkosmedlet ger dom mig först en bedövning som ska minska den känslan samt att hon masserar min arm medan narkosmedlet åker in.
Jag har vaga minnen av att jag sen blir väckt i operationssalen och rullas in i mitt rum. De lägger en kylande mask över mitt ansikte för att dämpa svullnaden. Jag hade väldigt ont precis efter operationen, men fick sen smärtstillande som lindrade lite. Efter lite vila blir jag serverad fika, och jag inser hur svårt det är att äta när man inte kan andas genom näsan. Tog ca 1 timme för mig att äta 2 mackor och en kaka… Därefter bestämde jag mig för att enbart skulle leva på flytande föda den första tiden efter operationen, bra tips att förbereda sådant och ha hemma efter operationen.
När jag har piggnat till kommer Andreas in i rummet och förklarar att operationen har gått bra, allt hade gått enligt plan. Jag fick en återbesökstid 10 dagar efter operationen för att ta bort gipset.
Ungefär klockan 16 var jag redo att åka hem. Innan jag gick fick jag en ”goodie bag” med sjukskrivningspapper, informationsblad om de utskrivna medicinerna och lite annat kul som en vattenflaska, läppsyl, fickspegel och anteckningsbok med Carovivas logga på.
Nu dagarna efter operationen har jag haft det jobbigt med svårt att sova och en del smärta. Känns ungefär som att vara väldigt sjuk, typ bihåleinflammation. Det värker i hela ansiktet, och så är det svullet och blått kring ögonen. Först nu dag 3 börjar det kännas lite bättre, svullnaden har gått ner lite och blått har blivit gult.
Dagen efter operationen ska man ta ut tamponaderna själv, detta var också en utmaning att ta sig igenom. Min taktik var att ta en spruta med vatten och skölja ordentligt och blöta upp tamponaderna. Sedan drog jag långsamt, lite i taget. Det gjorde ont ja, men de kom ut tillslut. Det känns lite skönare när det väl är borta.
Det lilla jag kan se än så länge är att ärret är smalt och fint, det läker bra och jag har inte stött på några problem eller komplikationer hittills. Än så länge har jag inte kunnat se resultatet av operationen pga gips i vägen, men uppdateringar och foton kommer att komma upp i galleriet på min sida.
Läs mer »