Håller med er alla ovanstående, att det är svårt att berätta. Själv har jag inga planer på att berätta för mina föräldrar, anser inte att beslutet ligger hos dem. Kanske är lättare för mig eftersom jag inte bor hemma längre. Men de jag ville inflika med var :
Ska man inte bekosta en sån här operations själv? Tror det är så förmånligt längre fram i livet att ha bröstoperations-lån som ligger hos banken. Bättre är nog att jobba ihop pengarna, tar inte så lång tid om man sparar ordentligt.
Hoppas du kom fram till hur du ville berätta för dina föräldrar, och att dem tog det bra. Stå på dig, det är ditt liv och ditt val.
Kram
—
170, 58 kg & 33år
Tidigare: 70A, vissa dagar inte ens det...
Nu: 350 hp släta mentor framförplacering av Per Windh
65 E-F verkar det bli
Jag känner igen mig lite i det du skriver TS..Har också svårt för att erkänna mina brister till mina föräldrar, har alltid känt att jag kan ta hand om mig själv osv.
Men jag kände ganska tidigt efter att jag hade bokat tid för operation att jag ville berätta, för jag har svårt att hålla hemligt om ngt sånt. Jag ska ju göra en ganska stor operation, och när jag ringde mamma och berättade om magen så förstog hon till 100%. Jag är trots allt bara 25 år men ser ut som hej kom o hjälp mig efter 2 graviditeter. När jag berättade att jag också skulle göra brösten så sa hon att hon inte var särskillt förvånad, eftersom jag pratat om det flera år tidigare redan, men där kände hon sig lite mer nevös. Rädd för komplikationer osv. Men hon gav mig sitt fulla stöd. Likaså gjorde min bror och min pappa. Jag var SJUKT nervös när jag skulle ringa pappa, och det första han sa var "så du ska bli en sån där barbie".. Ja, kanske inte dte bästa man kan säga till sin dotter... Men iaf, vi pratade om saken och till sist sa han att det viktigaste för honom är mitt välmående, och blir jag lycklig av denna operation så är han lycklig också.. Det kändes otroligt skönt att höra, och jag är jätteglad över att jag berättade..
Håller med er alla ovanstående, att det är svårt att berätta. Själv har jag inga planer på att berätta för mina föräldrar, anser inte att beslutet ligger hos dem. Kanske är lättare för mig eftersom jag inte bor hemma längre. Men de jag ville inflika med var :
Ska man inte bekosta en sån här operations själv? Tror det är så förmånligt längre fram i livet att ha bröstoperations-lån som ligger hos banken. Bättre är nog att jobba ihop pengarna, tar inte så lång tid om man sparar ordentligt.
Hoppas du kom fram till hur du ville berätta för dina föräldrar, och att dem tog det bra. Stå på dig, det är ditt liv och ditt val.
Kram
Nu: 350 hp släta mentor framförplacering av Per Windh
65 E-F verkar det bli
Jag känner igen mig lite i det du skriver TS..Har också svårt för att erkänna mina brister till mina föräldrar, har alltid känt att jag kan ta hand om mig själv osv.
Men jag kände ganska tidigt efter att jag hade bokat tid för operation att jag ville berätta, för jag har svårt att hålla hemligt om ngt sånt. Jag ska ju göra en ganska stor operation, och när jag ringde mamma och berättade om magen så förstog hon till 100%. Jag är trots allt bara 25 år men ser ut som hej kom o hjälp mig efter 2 graviditeter. När jag berättade att jag också skulle göra brösten så sa hon att hon inte var särskillt förvånad, eftersom jag pratat om det flera år tidigare redan, men där kände hon sig lite mer nevös. Rädd för komplikationer osv. Men hon gav mig sitt fulla stöd. Likaså gjorde min bror och min pappa. Jag var SJUKT nervös när jag skulle ringa pappa, och det första han sa var "så du ska bli en sån där barbie".. Ja, kanske inte dte bästa man kan säga till sin dotter... Men iaf, vi pratade om saken och till sist sa han att det viktigaste för honom är mitt välmående, och blir jag lycklig av denna operation så är han lycklig också.. Det kändes otroligt skönt att höra, och jag är jätteglad över att jag berättade..