Bröstförstoring sep 2011 - Plastikhuset - Linköping Per Danielsson - e-pro

Igår gjorde jag äntligen min efterlängtade bröstförstoringen på Plastikhuset hos Pär Danielsson. Har velat mycket fram och tillbaka mellan storlekarna 275cc och 300cc. Men åkte in en extra gång dagen innan operationen och testade ut implantaten. Även fast jag är bredhöftad och inte i det smalaste laget (förutom över bröstkorgen), så landade jag  tillsut på 275cc då jag är LIVRÄDD för att få förstora bröst, då ett par förstora bröst bara skulle se konstigt ut på min kropp och dessutom är jag inte så "bystig" som person, om ni förstår vad jag menar Jag anlände till Addoc Hospital på hotell Ekoxen kl 13.20 tillsammans med min pappa som satt i väntrummet och väntade på mig under hela dagen (och då är det värt att nämna att min pappa är väldigt konservativ till estetiska förändringar, såväl operationer,  som piercingar och tattueringar. Kändes väldigt skönt att honom där som stöd). Behövde inte vänta många minuter i väntrummet,  innan en jätte trevlig sköterska kom och hämtade mig. Först fyllde vi i min hälsodeklaration och kollade av så att jag var frisk och kry. Efter att vi var klara med alla papper fick kag följa med in i ett omklädningsrum där jag fick en vit sjukhusskjorta, ett par vita sockar, ett par på tok förstora tofflor och en grön fin mössa att ha på huvudet. 

Sedan fick jag följa med in i en sal där Pär satt och väntade. Och det var när jag såg honom och den gröna britsen som jag bröjade bli riktigt nervös och pulsen gick i 190. Vi småpratade lite och han ritade  och mätte ut sina sträck på bröstkorgen.

När Pär var klar med sitt kom sköterskan och en narkosläkare in till salen och jag fick en morfintablett och en panodil innan jag rullades in till själva operationssalen. Påvägen dit hann många tankar rusa genom mitt huvud, var så nervös att jag nästan tänkte dra mig ur ett tag haha. Min brits ställdes strax utanför operationssalen och fick gå sista biten in. När vi var framme fick jag  världens skönaste benvärmare att ha på mig och flera handukar. Sköterskan och narkosläkaren var ett jätte bra stöd och pratade lugnande med mig hela tiden och klappade mig på kinden medan de tog blodtrycket och förberedde det sista inför operationen. När kanylen sattes i så koncentrerade jag mig på en bit av en låttext för att slippa tänka på nålen. Sedan sattes lustgas masken på och allt började snurra. Mina sista ord blev "nu somnar jag snart, godnatt haha.

Påvägen ut från operationssalen vaknade jag till lite lätt och frågade vad jag gjorde där och påstod att jag bara drömde och att jag egentligen bara låg hemma i min säng haha. Sedan började jag babbla om en av mina favorit artister som de lovade att lyssna på och somnade jag om igen. 

Kollade inte alls på klockan innan jag rullades in till operationssalen men vaknade runt upp vid halv fyra kanske och låg och pratade lite med sköterskan ett tag innan jag bad henne att hämta pappa. Först kände jag ingen smärta alls i brösten pågrund av all bedövning, sedan gjorde det ganska ont, det spände och blev stramt typ men efter tag gjorde det mindre ont igen. 

När sköterskan kom tillbaka med pappa hade hon även med sig en bricka med kaffe åt både mig och pappa, ett glas saft och en macka. Eftersom att jag varken druckit eller ätit sedan dagen innan så slukades allt på ett naffs, sköterskan blev till och med förvånad då de flesta brukar må lite illa efter narkosen och vilja vänta med att äta. Efter ett tag när jag började bli allt mer klar i skallen fick jag gå och kissa och det gick på första försöket. 

Efter att jag hade kissat fick jag sätta mig på sängen ett slag innan Pär kom och pratade med mig och gav mig lite restriktioner, heracillin, morfin (som nog inte behövs användas),en svart sport bh och några broschyrer. Själva operationen hade gått utmärkt och idag någon gång ska han ringa för att höra hur det är med mig och så ska vi boka en återbesökstid på torsdag.

När Pär och jag hade pratat färdigt så fick jag byta om till mina vanliga kläder och då var klockan halv fem kanske? . Sköterskan var jätte omtänksam och hjälpte mig även fast jag det inte hade behövts. När jag kom hem och gått upp för att sex trappor var jag så pass pigg och hade så pass lite ont att jag gav mig ut på en promenad. Hade dock väldigt svårt att sova i natt då jag är en riktigt magsovare så somnade inte förens fem (!!) i natt och vaknade runt åtta. Så är skapligt trött idag, men svullnaden har redan börjat lägga sig, har bara ett lätt tryck över brösten som känns som träningsverk och känseln i brösten är kvar. Dock är jag ganska så stel fortfarande, men det kan jag leva med 

Hoppas att operationsberättelsen har varit till hjälp för alla som funderar på att operera sig hos Pär Danielsson, bilder kommer upp senare under dagen för dem som är intresserade :)