Jag tror att mammor känner om man mår dåligt över sin kropp! När jag väl berättade för min mamma att jag skulle operera mig blev bara reaktionen "Ja, det har nog du alltid velat göra. Du har ju aldrig tyckt om dina små bröst! Se då till att inte göra för små, för tänk på att man går upp lite i vikt med åren och då vill du ju inte stå där igen och känna att brösten är för små.". Jag blev så paff!
Sister; Jag har två döttrar och känner att ska jag göra det så ska jag passa på nu då de är små så de inte kommer ihåg så mycket sen. Jag tror att det skadar mer att ha en plattbröstad missnöjd mamma som står framför spegeln och försöker se ok ut med inlägg och push ups, än en opererad mamma som är glad och inte tar speciellt stor notis om brösten alls!
Jag håller med! Mina barn är små har inte märkt något alls och jag tänkte inte säga något alls. jag har också kommit till den insikten att barnen mår bra om mamma mår bra!! SEn får min mamma å syrra försöka sig på men alla möjliga skuld-trick...
Jag har fullt stöd av familjen. Dem gillar det inte, men dem säger bara "Det blir bra det där. Vi förstår dig och vi stöttar dig fast vi helst sett att du inte gjorde det".
Jag har tre barn varav två flickor. Jag känner också en stor oro över vad dem ska tycka o tro o hur dem kommer att känna över sin egen kropp i framtiden. Men om 10 år så är det nog inte en så dramatisk grej. Jag kommer att vara ärlig mot dem o berätta ikväll att jag ska iväg i morgon. Men inte göra en stor grej av det. Det kommer nog inte att vara så stort för dem när det väl är gjort och man är på bättringsvägen.
Jag kommer alltid att ha argumentet att jag ammat tre barn och varit tillräckligt vuxen för att ha tänkt över saken i flera år. Hoppas att även din familj kommer att förstå den dagen dem ev. får veta. Det är skönt att slippa ha hemligheter.
Jag önskar att jag hade haft en mamma som jag kunde diskuttera med, men det har jag aldrig haft. Hon hör inte vad jag säger, det är bara hennes åsikt som gäller! Så inte en chans att jag skulle säga något till henne. Det är svårt att dölja brösten, man får verkligen tänka på vad man har på sig! Men, som tur träffas vi inte ofta. Men, jag har berättat för min mans mamma, och med henne har jag pratat om det
Verkar vara en generationsfråga till viss del. Jag är född på 60talet, mamma på 40talet. För henne är det konstigt att kvinnorna satsar på sig själva. Att må bra själv, träna, ha en bra utbildning etc är inget som man prioriterar. Det är väl lite fult att satsa på sig själv. Så tyvärr hon får inget veta nu. Det skulle bara göra mig ledsen att höra hennes kommentarer. Nu finns ju större möjligheter att fixa brösten. Jag tror att på hennes tid var det otänkbart att inte vara tacksam för det man har fått naturligt. Härligt för er som har föräldrar som accepterar era önskningar. Mina har väl alltid tyckt att mina livsval skiljt sig för mycket från deras. Nu har jag accepterat att jag inte kan förändra dem, de har ju rätt till sin åsikt. Jag kommer bara att säga att det finns så fantastiska bhar nu förtiden, de gör underverk ;)
Jag håller med! Mina barn är små har inte märkt något alls och jag tänkte inte säga något alls. jag har också kommit till den insikten att barnen mår bra om mamma mår bra!! SEn får min mamma å syrra försöka sig på men alla möjliga skuld-trick...
Kunde inte sagt det bättre själv!
Jag önskar att jag hade haft en mamma som jag kunde diskuttera med, men det har jag aldrig haft. Hon hör inte vad jag säger, det är bara hennes åsikt som gäller! Så inte en chans att jag skulle säga något till henne. Det är svårt att dölja brösten, man får verkligen tänka på vad man har på sig! Men, som tur träffas vi inte ofta. Men, jag har berättat för min mans mamma, och med henne har jag pratat om det
Verkar vara en generationsfråga till viss del. Jag är född på 60talet, mamma på 40talet. För henne är det konstigt att kvinnorna satsar på sig själva. Att må bra själv, träna, ha en bra utbildning etc är inget som man prioriterar. Det är väl lite fult att satsa på sig själv. Så tyvärr hon får inget veta nu. Det skulle bara göra mig ledsen att höra hennes kommentarer. Nu finns ju större möjligheter att fixa brösten. Jag tror att på hennes tid var det otänkbart att inte vara tacksam för det man har fått naturligt. Härligt för er som har föräldrar som accepterar era önskningar. Mina har väl alltid tyckt att mina livsval skiljt sig för mycket från deras. Nu har jag accepterat att jag inte kan förändra dem, de har ju rätt till sin åsikt. Jag kommer bara att säga att det finns så fantastiska bhar nu förtiden, de gör underverk ;)