Bröstförstoring jan 2017 - My Doctor inaktiv - Umeå Hans Calner - Linda78
Min hemska bröstförstoring...
111206 anländer jag till My doctor i Umeå för min bröstförstoring. Personalen på den lilla kliniken var super trevliga och tillmötesgående. Det är inte många som jobbar på kliniken max 5 pers.
I väntan på att en tidigare operation skulle bli färdig fick jag göra mig hemmastadd på rummet och byta kläder. Det slår mig nu att ingen ens frågat om jag duschat. Narkosläkaren kommer och sätter kanyl på min hand. Första kärlet sprack, likaså kärl nr två så det slutar med att jag har tre obehagliga portar i mina händer.
När Hand är färdig med operationen börjar han direkt med mig och han verkar lite stressad. Jag sövs och det går mycket bra.
När jag vaknar upp har jag inte särskilt ont, fast jag är mycket påverkad av smärtlindring. Jag är fort uppe på benen och går på toa med lite assistans. Jag är extremt smärttålig i vanliga fall...tills smärtlindringen börjar ge vika. Den smärta jag hade är obeskrivlig ! Som många andra beskrivit kännd det som att blivit överkörd av en långtradare. Det är till och med svårt att andas. Sköteskorna är så söta och gör allt för att hjälpa mig men smärtan är nästa olidlig. Hans kommer in senare på kvällen och förklarar att operationen inte gått som planerat. Tydligen hade jag missbildade bröstmuskler som gjorde att han fått töja ut med ordentligt. Mina var tydligen ca 1 dm för korta och för smala. Ist för att ta ett mindre inplantat trycker han ändå in 400 ml i brösten. Han förklarar att det är därför jag har så ont.
Jag kräks så fruktansvärt mycket och även det känns såååå i tuttarna. Min mamma och jag skulle sova på hotell på natten så klockan 22 var det bara att försöka ta sig ur sängen och ta sig dit. Även den andra tjejen som opererat sig före var tvungen att ge sig av. De skulle tydligen renovera på natten. Det var ett jäkla liv på kvällen då Hans ( kirurgen ) stod i sina kirurg kläder med sticksåg och sågade upp dörröppningar. Kändes så jäkla oseriöst och man kan ju fråga sig hur sterilt det är?
Det visar sig sedan att en av sköterskorna har jobbat sedan klockan 08.00 på morgonen. När vi åkte hem vid klockan 22 var hon fortfarande kvar.
Första natten var ett helvete. Jag gjorde inget annat än att kräkas och gråta. Efter en vecka är smärtan fortfarande lika stor. Enda skillnaden är att jag slutat kräkas. Efter 1 1/2 vecka kan jag dra ner på morfinet. Frågan är om mina bröstmuskler kommer att läka ihop detta.. Jag ångrar verkligen hela operationen och skulle jag få en miljon för att göra om den skulle jag ändå avböja. De är som två stenhårda kojuver :(...Hoppas det blir bra i slutändan.
Hej!
Jag lider verkligen med dig! Hoppas att allt blir bra i slutändan och att smärtan ger med sig. Smärtan kommer ju att ge vika med tiden, det viktigaste är som du säger, att det läker som det ska och att slutresultatet blir bra så du inte behöver ångra dig! Du får se tiden an och blir det inte bättre måste du ta upp det med kliniken. Tycker även du ska berätta för dem om hur du upplevde hela situationen med renovering, stressad doktor och allt det andra. Helhetsintrycket är oerhäört viktigt. Håller tummen för att du blir bättre! Styrkekram till dig och skriv gärna och berätta om hur det går för dig, om du orkar.
tråkigt att din läkare inte la in mindre implanant när han opererade.
Lite dåligt gjort.
Det låter som dom gav väldigt dåligt intryck:/
Det där hördes ju inte roligt alls :( usch och fy. Hoppas verkligen det börjar kännas bättre för dig, har förstått att särskilt om man lägger bakom har man väldigt extraont i början, tycker också det verkar konstigt att läkaren ändå la in så pass stora implantat när han såg att dina bröstmuskler inte var som de skulle. Styrkekramar.
Men usch lät inge vidare bra det där=( Hoppas att det blir bättre.. KRAM
Tack ska ni ha sötisar !
Ja jag tog upp det med kirurgen. Han sa att han var i funderade på att lägga in mindre inplantat men struntade i det. Jag sa att jag hellre tagit mindre inplantat för jag ville ändå inte ha några jätte bröst. Vi får se hur det går nu framöver och hoppas att slutresultatet ändå blir bra :)
Kram på er !
Men gud, lider verkligen med dig och håller tummarna att allt löser sig!!!
Hej! Läste din berättelse, å känner igen varenda liten grej, jag var tjejen som låg mittemot dig.
Jag var så avundsjuk att du fick dig upp å gick före mig..
Men å andra sidan om den smärta du fick sen var samma som jag hade så är ja nog inte så avundsjuk längre.
Smärtan var obeskrivlig, de var sjukt, skulle hellre föda barn flera gånger om.
Och då kan ja förstå hur de kändes för dig när dessutom muskeln var liten, fy.
Jag hoppas iaf du känner dig bättre och att du slutligen får känna att du blir nöjd!
Kramar.
Men gud! Hoppas det blir bättre snart och att allt blir bra så att du inte behöver ha genomlidigt något så fruktänsvärt helt utan "belöning" men än om det blir bra i slutändan så låter det inte klokt att han tryckte ändå in så mkt åh tycker så synd om dig! Har dom inte en sida där man kan ge betyg till olika kliniker för isf skriv vad som hände dig så att inte fler går dit och är med om samma sak! Många kramar!
Linda 78, hur har det gått för dig? Har det ordnat sig med smärta, infektioner och allt? Hoppas verkligen att dom blev fina tillslut och att du mår bra!
kram