Jag kommer Endast att berätta för mamma och en kompis, hon ska följa med på konsultationen. Och sen får dom andra se själv så slipper jag tjat om "nej vad dumt" "gör det inte" "onödiga pengar" m.m.
Chocka dom istället :)

Håller med minija!! :) jag gör samma sak , tycker folk att det är fel sen så låt dem tycka det! Du gör det för att må bra med dig själv! Orka lyssna på folk som är emot bröstförstoring :)

(Jag har inte gjort min operation ännu men den är planerad till den 4 april.)

Jag tycker att det finns ett skevt samhälleligt sätt att se på bröstoperationer men har märkt en viss förändring och jag hoppas att den fortsätter i rätt riktning. Tidigare upplever jag att det var rätt "bimbostämplat" och folk hade märkliga ideer och förknippade det med fel saker men nu känns det mer respekterat och okej på nått vis. Möjligheten att förändra sin kropp finns ju dessutom med mindre risker än förr så varför ska man behöva förklara sig eller vara orolig för omvärlden? Gör det du känner känns bäst för dig och din kropp och försök släppa snurrande ideer om vad andra tycker.

Emh jag tänkte som du ett tag men sen insåg jag "vad fan, det ang, inte dom för 5öre utan det är min kropp mina pengar MITT VAL" Så om du VERKLIGEN vill det så spelar det väl ingen roll?! Vad är bättre att alltid ha tanken "men tänk om jag hade gjort det" eller "fan vad glad jag är att jag gjorde det". Men sen är det ju självklart att du måste överväga för och nackdelar för det kan ju som sagt gå fel men inte för att jag tror att det kommer och hända dig.

Ursäkta för att jag kanske hoppade lite ifrån tråden =) Men vad jag menar är om du vill gör de!

Jag har inte berättat för så många eftersom jag anser att det är min ensak, men över lag kan jag säga att:

- Killarna som sett dem har blivit galna i dem och pepprat mig med komplimanger

- Tjejkompisarna har blivit nyfikna och inspirerade

- Mitt ex (som hatar plastikoperationer) gick härom dan när jag berättade det från att vara en nära kompis till att blocka mig på Facebook och säga upp kontakten, med motiveringen "Jag är inte intresserad av att ha folk i min bekantskapskrets som är så osäkra på sig själva att de måste operera sig" 

Jag har sagt som de är till min chef, varför ta ut semester dagar när du kan va sjukskriven? Plus att beroende på vilket jobb du har så är de bra om din chef vet, då du inte kommer kunna lyfta eller bära på samma sätt de första veckorna... Hon/han har ingen rätt till att berätta vidare vad du ska göra så säg bara att de ska stanna mellan er. skulle någon fråga i efterhand så antingen säger du som det är eller så struntar du i de. Folk ska alltid lägga sig i saker de inte har med att göra, så är det bara :) jag har valt denna gången, att även som första att bara berätta för mina närmaste (mamma,pojkvän, bästa vän) eftersom det är dom jag träffar varje dag, resten bryr jag mig inte om vad de tänker eller tycker, min kropp mitt liv :) men ang jobbet så tycker jag iaf du ska prata med din närmsta chef och säga som det är :)

Wendy wrote:

Ja jag är helt säker på att jag vill! Undrar bara om folk kommer att fråga i efterhand och hur man då svarar... Tycker inte att folk har med det att göra förvisso men de lär ju undra om man är borta en vecka och sedan dyker upp med värsta hyllan:) Hur gör ni? Tar semester eller säger att ni ska opereras ?

Alltså ska du förstora dom mkt så att det inte går att dölja så ja dom kommer dom och fråga, eller snacka bokom ryggen men so what det är ju isf bara för att dom är avundsjuka på att du har snygga fina bröst! Så säg som det är Eller så kan du ljuga ihop något och säga att det var t.ex. stor stl skillnad på brösten och du skämdes och när du liks skulle opa dig varför inte slå på stort

Jag är nog lite udda;) jobbar i ett mansdominerat yrke, med understrykning på MAN..
Har varit enda tjejen i flera år på mitt lag, så visst har man skaffat sig skinn på näsan;)

När mina kollegor frågade härromdagen varför jag skulle ha min semester nu i mars och inte till sommaren,
å vart jag skulle åka.. Svarade jag med sanningen:
Jag skall fixa mina tuttar, för att jag vill det och ni kommer inte få se resultatet, men min kille kommer med all säkerhet bli nöjd!!;)
Det blev väldigt tysst runt bordet, men sedan övergick det till, -vad roligt-,jag känner en brud som oxå.. Osv osv.
Sedan dess inte ett ord, ingen annorlunda behandling, bara normalt:)
Och idag sista passet innan op, fick jag massa kramar och lyckönskningar.. Å några viskade..
"kan du övertala min fru"..;)

Jag döljer inget, står för vad jag gör utåt och ljuger inte om det.. Gillar man mig innan, så gillar man mig efter, det är inte min personlighet jag opererar;)

Med andra ord, jag bryr mig inte vad andra säger, det är mitt liv, å det skall jag leva!!

Men alla är vi olika, som tur är!!