Hej tjejer!

 

Jag tog med några nyckelord till min rubrik i tråden så det ska vara lättare att hitta den ifall någon har samma funderingar som jag...

 

Enda sedan jag skaffade implantat 2009 blir jag ofta svullen under armarna. I början bara då och då men nuförtiden varje gång jag har mens och ägglossning och ibland även däremellan. Det kan vara mer eller mindre svullet och ömt men det är alltid mer på höger sida. Jag har varit hos doktorn som förklarade det som pms men hon skickade mig även till sjukhuset där en bröstspecialist klämde på dem i ca 2 min och sa att det inte var nån fara. Eftersom svullnaden verkar bero på hormoner är det helt normalt och i o m att jag har implantat blir det ett extra tryck på min egen vävnad. Att det bara känns i armhålan beror på att bröstvävnaden är ser ut som en droppe och det "svansen" som ligger vid armhålan och den blir ofta svullen. So far so good. Jag var lättad över resultatet och acccepterade läget.

 

Ett halvår senare fick jag dock helt andra problem. Det började som stelhet i nacken på höger sida men gick snabbt över till extrem smärta och svullnad - efter ett hårt träningspass. Jag hade svårt att röra mig, kunde knappt sova på natten och inte ens tramadol gjorde nån skillnad. Värme var det enda som hjälpte för stunden. Min naprapat kunde inte göra nån diagnos förutom att utesluta diskbråck. Efter några veckor blev jag äntligen lite bättre i nacken men samtidigt började jag få ont i armen dock på ett helt annat sätt. Det ilade o brann på olika ställen och armen slutade fungera vid tung träning - nervskada. Jag tog kontakt med en sjukgymnast och fick akupunktur i nacke o arm med och utan el men tyvärr utan resultat. Samtidigt ändrade jag min arbetsmiljö och började med rehabövningar för bröstryggen eftersom både sjukgymnasten och naprapaten nu misstänkte att jag hade en inklämd nerv i nacken. Men det var ingen diagnos utan bara en gissning och jag började tänka på implantaten igen. Jag behövde inte söka länge för att hitta information att oförklarlig muskelsmärta, nervsmärta o domningar i nacke och/eller arm och svullnad i bröst/armhålan kan vara tecken på ruptur. Och jag hade ju alla dessa symtom på höger sida. Vidare kom jag över iaf för mig helt ny information:

 

Både Mentor och Allergan rekommenderar att man ska undersöka sina implantat med magnetröntgen 3 år efter op och därefter varannat år. Detta för att de flesta rupturer är obemärkta och för att magnetröntgen är säkraste alternativet för att upptäcka dem. En undersökning hos kirurgen innebär 30% chans att upptäcka en ruptur - en magnetröntgen 89%! Vidare skriver både Mentor och Allergan att man genast ska byta ut ett implantat med ruptur för att förhindra att silikonet sprids innanför och i värsta fall utanför kapseln. Det står även att kirurgen ska informera sina patienter om detta innan op samt rekommendera en mottagning med specialist där man ska göra sina framtida undersökningar. Dessa undersökningar kommer under en livstid antagligen kosta mer än själva operationen. Allt detta var som sagt helt nytt för mig. Jag har aldrig hört det från en kirurg eller läst om det på ett forum eller en kliniksida. (Har ni det?)

 

Ok, så vad gör man? Jag började leta efter en mottagning med magnetröntgen och hittade till min stora glädje ett blogginlägg om att mitt närmaste sjukhus har en ny maskin med fokus på bl a bröstimplantat (det stod dock ingenting om detta på sjukhusets egen webb). För att kunna göra en magnetröntgen behöver man en remiss. Så jag kontaktade min kirurg som tyckte att en ruptur var högst osannolik men efter att ha argumenterad tillbaka med materialet jag hade hittat gick han med på att skriva till mitt sjukhus. Så nu var det bara att vänta...

 

Under tiden började det äntligen hända saker med min arm. Jag hittade en ny sjukgymnast som efter några besök hittade en behandling av nacken som förbättrade smärtan i både nacke och arm. Samtidigt gjorde jag en atlaskorrigering och inom 2-3 veckor var smärtan och domningarna helt borta. I dagsläget är jag bara svag i armen och jobbar nu på att få upp styrkan igen. Så antagligen hade inget av detta med implantaten att göra. *Puhhh*

 

Men remissen var ju skickad och för några veckor sen kom svaret. Jag fick ett brev av avdelningschefen att man alltid måste göra mammografi och ultraljud innan man ev kan få magnetröntgen. Till saken hör att jag i dagsläget är emot mammografi pga strålningen och risken att skada implantaten. Så för 2 dagar sen var jag på mammografin och förklarade för personalen att jag gärna gör ultraljud men absolut inte mammografi. Damerna som skulle undersöka mig tyckte nog att jag var dum i huvudet och försökte övertala mig flera ggr men jag stod på mig. Jag fick iaf göra ultraljud och allting såg normalt ut. De upplyste mig om att resultatet är otillräckligt och att det skulle skickas till läkaren som skulle ta beslut om jag får göra magnetröntgen. Min gissning är att jag inte kommer få göra det men vi får väl se. Just nu känner jag mig lugn igen eftersom nacken och armen är bra igen. Även svullnaden är mindre sedan atlaskorrigeringen vilket kan bero på att den även ska förbättra lymfsystemet.

 

Men frågan är fortfarande hur alla vi med bröstimplantat ska kunna göra magnetröntgen varannat år om det redan är så svårt när man t o m misstänker ruptur? Någon som vet vad det skulle kosta att gå till en privat mottagning? Finns d ens såna som är specialiserade på bröstimplantat? En kompis var på privat mottagning för några månader sen då hennes kille hade fått en remiss dit pga sportskada. Hon råkade höra en annan kund som antagligen inte hade remiss och fick betala 6000 kr! Är det dessa kostnader man ska räkna med varannat år från och med nu? Det skulle också vara intressant att veta vad era kirurger tycker. Har nån fått information om regelbunden magnetröntgen och kanske t o m en mottagning man kan vända sig till?

 

Jag har laddad ner båda broschyrerna från mentor o allergan och kan maila dem eller kanske be marina lägga ut dem här på forumet om det finns intresse.

 

Här är en annan allerganbroschyr som innehåller bl a samma information

 

http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0CC8QFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.allergan.com%2Fassets%2Fpdf%2FL034-03_Silicone_DFU.pdf&ei=S3_6UIPUEISn4ATr4ICIAQ&usg=AFQjCNEOc0goYsFP92P6xmmfhJ3_gLjXlQ&sig2=aghQz9pmW-QQ_vJbNjQi5A&bvm=bv.41248874,d.bGE&cad=rja

 

Sida 8

• Rupture – Rupture of a silicone gel-filled breast implant is most often silent (i.e., there are no symptoms experienced by the patient and no physical sign of changes with the implant) rather than symptomatic. The sensitivity of plastic surgeons familiar with implants to diagnose rupture is 30% compared to 89% for MRI. Therefore, you should advise your patient that she will need to have regular MRIs over her lifetime to screen for silent rupture even if she is having no problems. The first MRI should be performed at 3 years postoperatively, then every 2 years, thereafter. The importance of these MRI evaluations should be emphasized. You should provide her with a list of MRI facilities in her area that have at least a 1.5 Tesla magnet, a dedicated breast coil, and a radiologist experienced with breast implant MRI films for signs of rupture. Diagnostic procedures will add to the cost of having breast implants, and patients should be told that these costs may exceed the cost of their initial surgery over their lifetime and that these costs may not be covered by their insurance carrier.
• Clinical Management of Suspected Rupture – If rupture is identified via MRI, then you should advise your patient to have her implant removed.