Annons

Näsplastik maj 2013 - Akademikliniken - Stockholm Jonas Röjdmark - Lolloboll

Lolloboll's picture
Lolloboll

26 år, 163 cm
Konsultation på AK för näsplastik
Näsplastik på AK av Jonas Röjdmark

Behandling: 
Läkare Terapeut: 
OP-datum: 
Friday, 24 May, 2013

Jag skrev dagbok och har bestämmt mig för att publicera den för att hjälpa andra.
 
Dag 0 – operationsdag
Jag har haft svårt att bestämma mig för hur Jag ska räkna dagarna. Är operationsdagen dag noll, eller dag 1??  Hur som helst har jag iaf bestämt mig nu, som ni ser ovan.
Larmet stod på 7.40, riktig sovmorgon vilket kändes bra. Dagen innan fick påminna mig själ om om igen om att inte gå upp tidigt för att ”hinna äta en ordentlig frukost”, eftersom man inte får den dagen som man opereras på grund av sövningen. Hur som helt lyckades jag komma ihåg att inte äta något. Däremot blev det en kopp te med lite socker i, vilket ska vara okej fram till 2 timmar före operation. Passade självklart även på att dricka ett glas vattenför att minimera risken för uttorkning. Därefter blev det ännu en härlig Descutan dusch. Ingen smink, hudkräm eller ens deo fick man använda så det gick ju rätt fort att göra sig iordning. Jag satte på mig de kläder jag tänkte åka hem i redan från början för att slippa släpa massa packning.
Jag skulle vara på plats på kliniken kl 10.00  och hade självklart tagit i så att jag skulle vara där i god tid. Tur var väl det eftersom jag missade att hoppa av vid ett byte, satt helt i mina egna drömmar och missade ca 20 min. Eftersom jag hade god tidsmarginal gjorde dock detta inget.
 
Väl framme på kliniken gick jag till receptionen och efter legitimering skickade de mig en trappa upp där en trevlig sköterska tog emot. Jag blev visad till ”mitt” rum. Sedan kom narkosläkaren och pratade lite om hur det skulle gå till, frågade så att jag inte ätit eller druckit för tätt inpå, samt om jag hade några frågor. Därefter bytte jag om till klinikens skjorta (som en stor mjuk sjukhusskjorta) och satte på mig en morgonrock över sedan kom Jonas och visade mig till ett litet undersökningsrum där vi gick igenom de förändringar jag önskade igen. Han hade med sig en ”praktikant” någon kollega från utlandet vilket jag inte riktigt vet vad jag ska tycka om. Å ena sidan är jag rädd för att han fick göra något på min näsa, och eftersom jag inte vet vem det var, vad han har för erfarenhet osv ville jag självklart inte att hans kulle röra den. Å andra sidan kanske Jonas gjorde min näsa ännu mer noggrant eftersom det var i utbildningssyfte..Jag hoppas, och har valt att tro på det senare alternativet. Jag kände även att det gick väldigt snabbt när Jonas och jag pratade igenom förändringarna före operationen. Vilket resulterade i att jag gick tillbaka till honom och försökte att tydliggöra vissa saker. Jag hoppas att han förstod vad jag menade, och det kommer ju att visa sig inom de närmaste månaderna när näsan tar form.
 
Såhär i efterhand skulle jag därför vilja tipsa er om att skriva ner eventuella tankar och åsikter som ni vill ta upp mer kirurgen precis innan ingreppet. Det kan ju vara något ni kommer på på natten innan, eller på väg dit.
 
Efter att ha väntat på mitt rum med några tidningar som underhållning i ca en halvtimma var det så dax att gå till operationsavdelningen. Där tog narkossköteska och en till sköterska emot mig. De tyckte att det var kallt i rummet och att jag kändes väldigt kallt så de satte på en sorts fläkt som blåste var luft in under filten på mina ben, gulligt. Sen var det dags att somna, de kopplade dropp och gav mig lugnande. Jag han uppfatta att narkosläkaren kom in i rummet. Sköterskan höll hela tiden min hand och berättade vad som hände och att man kan bli lite snurrig. Sagt och gjort, snurrig blev jag och sedan somnade jag. 
 
Jag vaknade sedan upp precis när jag kommit till uppvaket och narkossköteskan rullad in min säng där. Hon sa att allt gått bra och det var underbart att vakna eftersom jag var lite orolig för det där med att bli sövd. Jag fick lite vatten och en värktablett, vilade lite men ganska snart undrade sköterskan på uppvaket om jag ville komma till mitt rum. Sköterskorna från den andra avdelningen (!?) komma och hämtade mig och rullade in sängen på mitt rum igen. Om jag ska vara ärlig kommer jag inte ihåg så mycket av det.
 
Väl på rummet fick jag vatten och blåbärssoppa, sedan vilade och därefter fick jag lite macka och yoghurt med bär. Det smakade fantastiskt!! ..och jag blev inte heller illamående vilket kan ske  när man äter efter narkos.
Min operation tog ca 1 timma. Jag vilade ca 3,5 timma efter operationen innan jag åkte hem. Under den tiden kom även Jonas in till mig och pratade med mig om hur operationen gått och det hade tydligen gått bra. De gulliga sköterskorna kom in då och då och frågade hur jag mådde, bytte kompressen under näsan som jag fyllde med blod hela tiden samt hjälpte mig på toa. Det var tur att jag var förberedd på hur hysteriskt illa det kunde se ut, för det som mötte mig i spegeln på toa var inte snyggt.
Jag tog taxi hem vid 15.30-tiden. I taxin hem hade kylde jag mig med min kylmask som jag laggt i frysen dagen innan och haft med mig. Detta för att minska svullnaden. Väl hemma åt jag faktiskt riktig mat även om den inte smakade så mycket. Resten av kvällen ägnade jag åt att kyla mig med is, med tyg emellan såklart för att inte skada huden. Samtidigt lyssnade jag på ljudbok vilket kändes skönt då jag inte behövde anstränga ögonen utan bar kunde ligga och vila och koncentrera mig på att kyla ögonen. Jag hade inte ont, men kände mig rejält omtöcknad.
 
Natten var ganska seg, hade svårt att somna och vaknade ca varannan timme. Detta var dock ganska bra då jag vid dessa tillfällen gick upp och bytte den smälta isen mot ny. Samt att jag bytte kompressen under näsan några gånger. Jag sov med en påse is mot ögonen för att minimera svullnad.
 
Dag 1
Bortsett från att jag vaknat varannan timma sov jag förvånansvärt bra, och länge. OBS, i nästan sittande ställning såklart. Idag är jag ordentligt svullen och blå. Jag äter min ananas ordentligt, har gjort en gigantisk fruktsallad för att få i mig massa antioxidanter. Jag tänker dock att det nog är viktigt att kroppen får i sik lite energi vid en sån här operation så det ska allt bli några makor till frukost också. Vatten är ju alltid bra för att rena kroppen så mycket av den varan försöker jag att få i mig.
 
Jag har väldigt svårt att få in någon luft via näsan, ibland går det, ibland går det inte, man måste ju testaJ Däremot har jag inte ont, men känner mig svag.
Nu ska jag fortsätta att kyla mitt ansikte och lyssna på ljudbok.
 
Dag 2
Även denna natt som jag i princip sittande med is i ansiktet. Jag vaknade ca var fjärde timma och bytte då den smälta isen mot ny. Självklart hade jag tyg emellan för att skydda huden om för kraftig kyla och att slippa ha plast direkt mot ansiktet.
Jag är fruktansvärt blå i trynet. Frysen klarar inte riktigt av att frysa ny is i den takt jag förbrukar, då har jag två is-kartor (eller vad det nu kan kallas), min kylmask samt 3 iskubspåsar som jag fyllde före operationen. De där iskubspåsarna har varit min rädding när frysen inte pallat trycket.
 
Eftersom jag läst från andra som opererat näsan att man ska ha flytande föda hemma har jag laddat upp med en del. Detta har dock inte varit något problem för mig. Det enda svåra för mig har varit att få in maten i munnen eftersom jag har en kompress fasttejpad under näsan för att fånga upp blod och snor.. not nice. Jag kan dock säga att maten inte smakar särskilt mycket och vissa saker smakar konstigt. Drack precis lite oboj och det smakade inte alls gott, det smakade mat på nått konstigt äckligt sätt, typ vitlök. Jag ska inte dricka det igen förens jag fått tillbaka min rätt smak då jag inte vill förstöra min älskade chokladmjölk. Jag har läst att det kan ta upp till en vecka innan man känner smaken som den brukar vara.
Idag har jag inte använt kompress under näsan så mycket. Jag har dock försiktigt, försiktigt petat met topps precis i öppningen till näsan. Aja baja, det får man inte göra. Men jag blir så täppt och det rinner snor och var..men inte så mycket att det är värt att ha kompress under. Näsvingarna är så svällda att det liksom inte finns något hål in. Jag har inte ont i näsan, men det liksom spänner och trycker under gipset, misstänker att det är svullnaden.
 
Dag 3
I natt sov jag utan kompress under näsan. Jag är om möjligt ännu mer blå idag än igår. På ena ögat har det nu gått hela vägen runt. Jag tror faktiskt att det är värre än vad det ser ut på bilderna. Tror dock att jag inte är mer svullen än igår, men det är svårt att avgöra, det jag kan säga är att jag iaf inte har svullnat i samma takt som de tidigare dagarna. Detta innebär väll att jag kommer att se ut som en hamster vid dagens slut eller imorgon bitti. Alltså att jag kommer att svullna upp runt munnen, som jag sett att många gör.
Eftersom jag inte är mer svullen runt ögonen idag än igår har jag slutat att kyla. Detta då kylningen är till för att hålla nere svullnaden och därmed även motverka att blodkärl spricker som leder till  blåmärken. Om svullnaden däremot har lagt sig och man fortsätter att kyla ett blåmärke finns risk man förlänger själva läkningsprocessen för blåmärket.
Dag 4
Yess, inte alls så svullen runt ögonen längre, kanske lite…jag tror inte heller att jag har blivit mer blå,  det verkar i alla fall ha avstannat. Jag är livrädd för dessa blåmärken. Vissa blir knappt blå alls och vissa får lite som är borta på ett par veckor medans andra kan ha kvar sina i upp till 4 veckor!!
 
Jag ställde in mig på det värsta och de blåmärken som jag har lär ju inte försvinna på bara 2 veckor, pust. Mina kommer nog att ta ca 4 veckor på sig. Jag är helt blå runt ett av ögonen förutom en liten liten bit på ögonlocket, som om jag glömt att måla eyeliner på en ca 1,5 cm lång sträcka där jag alltså inte är blå. Det andra ögat är inte lika blått, där är jag ”bara” blå fram till drygt hälften av ögat. Jag är dock inte riktigt blå, snarare röd-blå, vilket tyder på att blåmärkena inte är så gamla än. Först blir man röd, sedan lila-svart, därefter blå och sedan gul-grön.
 
Idag har delar av mina blåtiror trillat ned på kinderna där jag är blå, som två små glada blå munnar. Nu är det dags att ta nästa steg i kampen mot blåtirorna nämligen VÄRME.
 
Dag 0 – operationsdag
Jag har haft svårt att bestämma mig för hur Jag ska räkna dagarna. Är operationsdagen dag noll, eller dag 1??  Hur som helst har jag iaf bestämt mig nu, som ni ser ovan.
Larmet stod på 7.40, riktig sovmorgon vilket kändes bra. Dagen innan fick påminna mig själ om om igen om att inte gå upp tidigt för att ”hinna äta en ordentlig frukost”, eftersom man inte får den dagen som man opereras på grund av sövningen. Hur som helt lyckades jag komma ihåg att inte äta något. Däremot blev det en kopp te med lite socker i, vilket ska vara okej fram till 2 timmar före operation. Passade självklart även på att dricka ett glas vattenför att minimera risken för uttorkning. Därefter blev det ännu en härlig Descutan dusch. Ingen smink, hudkräm eller ens deo fick man använda så det gick ju rätt fort att göra sig iordning. Jag satte på mig de kläder jag tänkte åka hem i redan från början för att slippa släpa massa packning.
Jag skulle vara på plats på kliniken kl 10.00  och hade självklart tagit i så att jag skulle vara där i god tid. Tur var väl det eftersom jag missade att hoppa av vid ett byte, satt helt i mina egna drömmar och missade ca 20 min. Eftersom jag hade god tidsmarginal gjorde dock detta inget.
 
Väl framme på kliniken gick jag till receptionen och efter legitimering skickade de mig en trappa upp där en trevlig sköterska tog emot. Jag blev visad till ”mitt” rum. Sedan kom narkosläkaren och pratade lite om hur det skulle gå till, frågade så att jag inte ätit eller druckit för tätt inpå, samt om jag hade några frågor. Därefter bytte jag om till klinikens skjorta (som en stor mjuk sjukhusskjorta) och satte på mig en morgonrock över sedan kom Jonas och visade mig till ett litet undersökningsrum där vi gick igenom de förändringar jag önskade igen. Han hade med sig en ”praktikant” någon kollega från utlandet vilket jag inte riktigt vet vad jag ska tycka om. Å ena sidan är jag rädd för att han fick göra något på min näsa, och eftersom jag inte vet vem det var, vad han har för erfarenhet osv ville jag självklart inte att hans kulle röra den. Å andra sidan kanske Jonas gjorde min näsa ännu mer noggrant eftersom det var i utbildningssyfte..Jag hoppas, och har valt att tro på det senare alternativet. Jag kände även att det gick väldigt snabbt när Jonas och jag pratade igenom förändringarna före operationen. Vilket resulterade i att jag gick tillbaka till honom och försökte att tydliggöra vissa saker. Jag hoppas att han förstod vad jag menade, och det kommer ju att visa sig inom de närmaste månaderna när näsan tar form.
 
Såhär i efterhand skulle jag därför vilja tipsa er om att skriva ner eventuella tankar och åsikter som ni vill ta upp mer kirurgen precis innan ingreppet. Det kan ju vara något ni kommer på på natten innan, eller på väg dit.
 
Efter att ha väntat på mitt rum med några tidningar som underhållning i ca en halvtimma var det så dax att gå till operationsavdelningen. Där tog narkossköteska och en till sköterska emot mig. De tyckte att det var kallt i rummet och att jag kändes väldigt kallt så de satte på en sorts fläkt som blåste var luft in under filten på mina ben, gulligt. Sen var det dags att somna, de kopplade dropp och gav mig lugnande. Jag han uppfatta att narkosläkaren kom in i rummet. Sköterskan höll hela tiden min hand och berättade vad som hände och att man kan bli lite snurrig. Sagt och gjort, snurrig blev jag och sedan somnade jag. 
 
Jag vaknade sedan upp precis när jag kommit till uppvaket och narkossköteskan rullad in min säng där. Hon sa att allt gått bra och det var underbart att vakna eftersom jag var lite orolig för det där med att bli sövd. Jag fick lite vatten och en värktablett, vilade lite men ganska snart undrade sköterskan på uppvaket om jag ville komma till mitt rum. Sköterskorna från den andra avdelningen (!?) komma och hämtade mig och rullade in sängen på mitt rum igen. Om jag ska vara ärlig kommer jag inte ihåg så mycket av det.
Väl på rummet fick jag vatten och blåbärssoppa, sedan vilade och därefter fick jag lite macka och yoghurt med bär. Det smakade fantastiskt!! ..och jag blev inte heller illamående vilket kan ske  när man äter efter narkos.
 
Min operation tog ca 1 timma. Jag vilade ca 3,5 timma efter operationen innan jag åkte hem. Under den tiden kom även Jonas in till mig och pratade med mig om hur operationen gått och det hade tydligen gått bra. De gulliga sköterskorna kom in då och då och frågade hur jag mådde, bytte kompressen under näsan som jag fyllde med blod hela tiden samt hjälpte mig på toa. Det var tur att jag var förberedd på hur hysteriskt illa det kunde se ut, för det som mötte mig i spegeln på toa var inte snyggt.
 
Jag tog taxi hem vid 15.30-tiden. I taxin hem hade kylde jag mig med min kylmask som jag laggt i frysen dagen innan och haft med mig. Detta för att minska svullnaden. Väl hemma åt jag faktiskt riktig mat även om den inte smakade så mycket. Resten av kvällen ägnade jag åt att kyla mig med is, med tyg emellan såklart för att inte skada huden. Samtidigt lyssnade jag på ljudbok vilket kändes skönt då jag inte behövde anstränga ögonen utan bar kunde ligga och vila och koncentrera mig på att kyla ögonen. Jag hade inte ont, men kände mig rejält omtöcknad.
 
Natten var ganska seg, hade svårt att somna och vaknade ca varannan timme. Detta var dock ganska bra då jag vid dessa tillfällen gick upp och bytte den smälta isen mot ny. Samt att jag bytte kompressen under näsan några gånger. Jag sov med en påse is mot ögonen för att minimera svullnad.
 
Dag 1
Bortsett från att jag vaknat varannan timma sov jag förvånansvärt bra, och länge. OBS, i nästan sittande ställning såklart. Idag är jag ordentligt svullen och blå. Jag äter min ananas ordentligt, har gjort en gigantisk fruktsallad för att få i mig massa antioxidanter. Jag tänker dock att det nog är viktigt att kroppen får i sik lite energi vid en sån här operation så det ska allt bli några makor till frukost också. Vatten är ju alltid bra för att rena kroppen så mycket av den varan försöker jag att få i mig.
Jag har väldigt svårt att få in någon luft via näsan, ibland går det, ibland går det inte, man måste ju testaJ Däremot har jag inte ont, men känner mig svag.
Nu ska jag fortsätta att kyla mitt ansikte och lyssna på ljudbok.
 
Dag 2
Även denna natt som jag i princip sittande med is i ansiktet. Jag vaknade ca var fjärde timma och bytte då den smälta isen mot ny. Självklart hade jag tyg emellan för att skydda huden om för kraftig kyla och att slippa ha plast direkt mot ansiktet.
Jag är fruktansvärt blå i trynet. Frysen klarar inte riktigt av att frysa ny is i den takt jag förbrukar, då har jag två is-kartor (eller vad det nu kan kallas), min kylmask samt 3 iskubspåsar som jag fyllde före operationen. De där iskubspåsarna har varit min rädding när frysen inte pallat trycket.
 
Eftersom jag läst från andra som opererat näsan att man ska ha flytande föda hemma har jag laddat upp med en del. Detta har dock inte varit något problem för mig. Det enda svåra för mig har varit att få in maten i munnen eftersom jag har en kompress fasttejpad under näsan för att fånga upp blod och snor.. not nice. Jag kan dock säga att maten inte smakar särskilt mycket och vissa saker smakar konstigt. Drack precis lite oboj och det smakade inte alls gott, det smakade mat på nått konstigt äckligt sätt, typ vitlök. Jag ska inte dricka det igen förens jag fått tillbaka min rätt smak då jag inte vill förstöra min älskade chokladmjölk. Jag har läst att det kan ta upp till en vecka innan man känner smaken som den brukar vara.
Idag har jag inte använt kompress under näsan så mycket. Jag har dock försiktigt, försiktigt petat met topps precis i öppningen till näsan. Aja baja, det får man inte göra. Men jag blir så täppt och det rinner snor och var..men inte så mycket att det är värt att ha kompress under. Näsvingarna är så svällda att det liksom inte finns något hål in. Jag har inte ont i näsan, men det liksom spänner och trycker under gipset, misstänker att det är svullnaden.
 
Dag 3
I natt sov jag utan kompress under näsan. Jag är om möjligt ännu mer blå idag än igår. På ena ögat har det nu gått hela vägen runt. Jag tror faktiskt att det är värre än vad det ser ut på bilderna. Tror dock att jag inte är mer svullen än igår, men det är svårt att avgöra, det jag kan säga är att jag iaf inte har svullnat i samma takt som de tidigare dagarna. Detta innebär väll att jag kommer att se ut som en hamster vid dagens slut eller imorgon bitti. Alltså att jag kommer att svullna upp runt munnen, som jag sett att många gör.
Eftersom jag inte är mer svullen runt ögonen idag än igår har jag slutat att kyla. Detta då kylningen är till för att hålla nere svullnaden och därmed även motverka att blodkärl spricker som leder till  blåmärken. Om svullnaden däremot har lagt sig och man fortsätter att kyla ett blåmärke finns risk man förlänger själva läkningsprocessen för blåmärket.
 
Dag 4
Yess, inte alls så svullen runt ögonen längre, kanske lite…jag tror inte heller att jag har blivit mer blå,  det verkar i alla fall ha avstannat. Jag är livrädd för dessa blåmärken. Vissa blir knappt blå alls och vissa får lite som är borta på ett par veckor medans andra kan ha kvar sina i upp till 4 veckor!!
Jag ställde in mig på det värsta och de blåmärken som jag har lär ju inte försvinna på bara 2 veckor, pust. Mina kommer nog att ta ca 4 veckor på sig. Jag är helt blå runt ett av ögonen förutom en liten liten bit på ögonlocket, som om jag glömt att måla eyeliner på en ca 1,5 cm lång sträcka där jag alltså inte är blå. Det andra ögat är inte lika blått, där är jag ”bara” blå fram till drygt hälften av ögat. Jag är dock inte riktigt blå, snarare röd-blå, vilket tyder på att blåmärkena inte är så gamla än. Först blir man röd, sedan lila-svart, därefter blå och sedan gul-grön.
Idag har delar av mina blåtiror trillat ned på kinderna där jag är blå, som två små glada blå munnar. Nu är det dags att ta nästa steg i kampen mot blåtirorna nämligen VÄRME.
 
Dag 5
Sent igår kväll tyckte jag mig faktiskt kunna se en viss minskning av mina blåtiror efter ihärdigt värmande under flera timmar igår. Jag börjar bli rejält trött på detta nu. Har inte varit ute senan operationen, och då menar jag utanför dörren. Gipset är stort och i vägen och tapen som sitter under är riktigt äcklig. Den är alldeles brun på grund av blod och smuts. Jag har försökt att rengöra så gott det går med våtservetter men det äckliga i tapen går inte bort.
Min nästäppa är i princip oförändrad. Ibland kan jag andas lite (eller snarare få in lite, lite luft) genom någon av näsborrarna och ibland är det helt stopp. Det är som att det kommer mer sårvätska som der ut som var ur den ena näsborren och mer snorliknande ur den andra vilket jag misstänker är vad som gör att det i princip är stopp i näsan. Nar jag blir för trött på detta tar jag flrsiktigt försiktigt lite tops för att försöka få ur lite av geggan.
Idag har jag fortsatt att värma mina blåtiror och det hjälper!!! ..Känns dock som att värmen gör att jag blir än mer täppt i näsan vilket ju inte är så konstigt men kan jag slippa vara blå i trynet i flera veckor är det värt det. Sakta men säkert ser jag hur jag blir mindre och mindre blå. Det verkar som det är lättast att få bort det som sitter runt ögonen som är mer åt det röda hållet (alltså inte riktigt blivit blåtiror än) än det verkar vara att få bort de blå glada munnarna som halkat ned på mina kinder, som blåtiror gärna gör.
 
Dag 6
Natten till idag hade jag riktigt svårt att sova., var uppe flera timmar och surfade runt på nätet efter ingen ting. Utan att jag tänkte på det pillade jag lite i näsan (vilket man ju inte får) och helt blötsligt satte kom det ut en stor klump med torkat blod. Shit, tänkte jag. Nu slet jag loss stygnen, å nej. Men ack vad skönt det var, det blev mycket lättare att andas. Jag disikerade den blodklumpen under rinnande vatten i handfatet och hittade som tur var inga stygn, men jag rekommenderar er: pilla inte!!
 
När jag väl blivit lugn upptäckte jag i min spegelbild att svullnaden på tippen hade lagt sig. Under tapen på gipset var det liksom ett tommrum. Yess, yess tänkte jag tills jag insåg att det nog mest berodde på att gipset hade halkat upp just över tippen, men satt fortfarande hårt runt näsan. Jag försökte att trycka ner det igen då det känns som att har man denna skit på sig kan man lika gärna ha det ordentligt och det blev genast lite mer täppt i näsan eftersom gipset liksom trycker ihop mina näsborrar. Det kändes ändå som ett litet genombrott och jag lyckades somna för natten.
 
Dagen ägnar jag främst åt att värma mina blåmärken. Det ger resultat!! Nu vill jag bara bli kvitt gipset och helst kunna gå ut i det fina vädret.. men jag håller ut!
 
Dag 7 - Gipsborttagning
Innan jag gick och la mig igår satte jag en tapebit vertikalt på den tape som sitter över tippen och liksom drog ner det och fäste den ovanför min amorbåge på överläppen. Detta för att gipset envisats med att halka upp just över tippen. Eftersom jag läst att tippen är den tar längst tid på sig att läka tänkte jag att det är lika bra att försöka hålla ned svullnanden med gipset så länga jag har kvar det. Och idag händer det!! Gipset ska bort, vilket ska bli fantastiskt skönt.
 
Uuuh, orolig över gipsborttagningen. Inte över att den ska göra ont utan snarare över vilket resultatet där under är. Men jag har läst på mycket och förväntar mig inte att det ska se perfekt ut eftersom näsan ändrar sig under de kommande månaderna. Nu ska jag klä ut mig till beduin för att åka till kliniken. Har ingen lust att visa mig offentligt i detta gips!
Min inställning om hur jag skulle hantera resutlatet vid gipsborttagningen var nog klok. Jag såg nämligen ut som en rumpnisse framifrån. Näsan kändes väldigt smal och lång och så kom det en stor tipp. Ne, fy … tänkte jag. Jaja, jag försökte att hålla humöret uppe: inte bli ledsen, detta är inte slutresultatet. Inte bli ledsen, detta är inte slutresultatet. Inte bli ledsen, detta är inte slutresultatet!
 
Jag fick tvätta näsan lite själv innan sköterskan tog bilder och sedan tejpade min näsa. När detta var klart fick jag ett litet post-OP kitt vilket gjorde mig glad. När detta var klart gick jag inte direkt ut från kliniken utan var tvungen att gå på toaletten för att kolla lite till. Framifrån ser det mycket bättre ut med tape på än vad det gjorde inne på sköterskans rum precis efter gipsborttagning. Jag vet inte varför det är så. Kan kanske vara att den inte ser så smal ut och mer jämn med tejp på. Jag hade en ganska bred näsa förut och ville ha en smalare näsa, men inte supersmal.
 
I profil kunde jag inte se någon skillnad..eller kanske lite. Åååå, typiskt, men som sagt: Inte bli ledsen, detta är inte slutresultatet!
 
Väl hemma jämförde jag profilbilderna och såg faktiskt skillnad, till det bättre! Det positiva med profilen är att på mina konsultationsbilder såg det ut som om kirurgen minskat vinkeln mellan panna och tipp. Att jag alltså skulle få en näsa som stod mer rakt ut även om benet mellan ögonen skulle sänkas. Hoppas ni förstår vad ja menar, det lättaste är nog som sagt att tänka sig att man mäter vinkeln mellan panna och tipp. Hur som helst vill jag ha kvar ungefär samma lutning, men sänka hela profilen.  Just nu känns det nog som att man får det intrycket i alla fall.  Jag har genom denna process försökt att ha inställningen: så länge det blir bättre än innan!
 
Dag 8, dag 1 efter gipsborttagning
Å, va fantastiskt skönt att bli av med gipset och den äckliga tejpen!! Jag sov med huvudet lite högt i natt med för att inte riskera någon svullnad. Jag är nästan inte täppt längre men det går fortfarande upp och ner under perioder kan jag inte andas alls genom näsan.
 
Det kliar och svider lite i näsan idag och har nog gjort det ett par dagar nu. Jag hoppas att det är stygnen som läker. Jag har inga stygn utanför näsan eftersom jag gjorde en stängd näsplastik och inte flyttade in näsvingarna.
 
Angående att flytta in näsvingarna kan jag säga att jag efter operationen faktiskt var lite arg att det inte var gjort. På konsultationsbilderna var de definitivt inflyttade. Jag mailade Pär om detta dagen efter min operation och frågade hur han hade tänkt. Han svarade faktiskt bra och sa att han alltid gör en helhetsbedömning vid operationerna och sa att han inte tyckte att det behövdes. Det är bara att hoppas att han har rätt. På ett sätt är det ju väldigt skönt att slippa stygn utanför näsan, med ytterligare risk för komplikationer eller synliga ärr. Jag har dock ingen aning om hur den ser ut under tejpen, det är svårare att föreställa sig än vad man tror. Eller egentligen tycker jag ju at den ser bra ut framifrån med tape, men med tanke på att det inte var den uppfattningen jag hade igår när jag tog bort gipset och fick se den så vill jag inte hoppas för mycket.
 
Idag har jag ännu inte jobbat något med mina blåtiror eftersom de nästan är borta. Men nu blir det skärpning på den fronten, vem vet hur länge de sitter kvar utan min supermetod: HEAT
 
Dag 9 – dag 2 efter gipsborttagning
Igår var jag riktigt dålig på att värma mina blåmärken. Det är, som sagt, inte mycket kvar av dem nu..men de e ändå synliga! Till råga på att jag var dålig på att värma mina märken gick min kyl-/värmemask sönder.  När jag satt med den tryckt mot ansiktet kände jag plötsligt hur det var något som rann längst ansiktet. Det var den blåa vätskan som sipprade ut ur en av skarvarna. Typiskt!
 
Idag känns det som om näsan är mer svullen i tippen än den var igår. Eller så hade jag en svullnad som låg över näsryggen som minskat lite vilket ger illusionen att tippen är svullen. Svårt att säga.. Jag testade precis att sminka över mina blåtiror, men det fungerade sådär. Det blev absolut bättre men inte perfekt.
 
Sedan dag 2, med gips har jag nyst minst 1 gång om dagen. Första gången var jag inte beredd. Det gjorde fruktansvärt ont och det kom ut en stor klump med boldsnorblanding. Därefter har jag liksom lyckats häva dem eller nysa med munnen, så att et inte känns i näsan. Nysningar kan få stygnen att gå upp så kan man häva dem ska man absolut göra det. Idag näs jag nös kom det ut en massa segt snor ur ena näsborren så de var faktiskt rätt skönt.
Kliandet och svidandet i näsan har avtagit något idag vilket är skönt. 
 
Dag 10 – dag 3 efter gipsborttagning
Idag har näsan känts riktigt bra. Vaknade såklart och var helt täppt, men sedan under dagen har jag knappt varit täppt någonting. Det har inte heller kliat lika mycket idag och svidandet i är helt borta.  Däremot känner jag en stark vilja att ta bort stygnen, som om de vore snorkråkor alltså.
 
Imorgon ska jag få ta bort tejpen från näsan vilket ska bli himla skönt. Det ska bli spännande att se hur det känns..och hur svullen den är.
 
Dag 11 – dag 4 efter gipsborttagning
 Yess, idag har jag tagit bort tapen. Spännande att se den nya näsan. Den är väldigt bred, men jag misstänker att det är svullnad. Dock är mina små bulor borta, de som jag hade högt uppe på näsryggen. Tidigare var jag som smalast allra allra längst uppe på näsryggen dock syndes inte riktigt detta eftersom huden från pannan och ned till mina bullar liksom jämnade ut det, men nu kan jag känna att jag är som bredast där.
 
Min tipp at blivit väldigt rund jämfört med tidigare. Del av detta beror såklart på svullnad, men jag är ganska säker på att den kommer att se rundare ut än tidigare även näs svullnaden gått ned. Detta ser jag dock inte som något negativt då den var rätt kantig tidigare.
 
Angående tejp ska jag nu inte tejpa något mer!! Jag vet att flera på andra bloggar tejpar sina näsor i flera veckor, ibland månader, på nattetid. Min klinik rekommenderar dock inte detta då det är en stor påfrestning på näsan att hålla på att dra bort tejpen. Jag var först frågande till detta efter allt jag läst om det eviga tejpandet. Men det låter ju rätt logiskt att det är påfrestande för en nyopererad näsas skinn att ständigt hålla emot då tape dras loss från den. Vid operationen har man ju trots allt lossat skinnet på näsan från benet för att kunna slipa ned, smala av eller både och.
 
Om jag skulle uppleva att näsan svullnar upp kraftigt efter att jag tagit bort tejpen sa min sköterska att jag kunde sätta på tejp igen, men i så fall ska den sitta på så länge som möjligt, minst 24 h för att det ska göra någon nytta. Jag frågade även hur jag skulle hantera det om jag tyckte att näsan svullnar upp mycket under natten då jag inte har tejp och det samma gällde där; om jag vill kan jag då sätta på tejp, men låta den sitta minst 24 h för att inte förvärra läkningen då tejpen tas bort. Eftersom högläge minskar svullnaden sa de att jag även kunde testa att sova med huvudet lite högre om jag upplever att näsan svullnar mycket under nätterna.
 
Den som lever får se hur det går för inatt tänker jag inte sova med någon tejp i alla fall, skönt!
Angående näsan känns såhär efter tejpborttagning så är det lite som att ha på sig en lösnäsa, det känns liksom att det är något konstigt med den. Det är som att det pirrar lite i den, men det hör absolut inte ont.
 
Dag 12 – dag 5 efter gipsborttagning
Idag har jag alltså inte sovit med tejp på näsan vilket var fantastiskt skönt. Jag blir fortfarande täppt i näsan till och från, framför allt när jag sover. Detta är dock något som jag blev även tidigare, men jag tror att jag blir något mer täppt i näsan under nätterna än före operationen. Det har ju dock endast gått 12 dagar sedan operationen vilket göt att det kanske inte är så konstigt. Däremot upplevde jag inte att näsan var väldigt svullen, eller mer svullen än igår när jag vaknade. Känns skönt att slippa hålla på att tejpa varenda natt särskilt då min klinik anser att detta gör mer skada än nytta.
 
Igår skrev jag en del om svullnaden i tippen och näsans utseende framifrån. Jag anser att detta mer eller mindre är oförändrat. Men jag tänkte att jag nu skulle berätta lite om profilen. Det ser ut som jag nu fått lite av en uppnäsa, detta är dock inget konstigt alls eftersom tippen troligtvis är det område som är mest svullet. Detta eftersom gipset inte satt åt runt tippen, som det gjorde runt resten av näsan, vilket i sin tur ju gör att tippen kan svullna upp ordentligt, då det inte funnits något som hållit tillbaka svullnaden där.   
 
Just nu ser min näsa ut att vara lika stor som innan men med en finare form. Vilket ju delvis var vad jag önskade, men det känns som att det vore trevligt om den kunde bli lite mindre. Som sagt har det ju endast gått 12 dagar så det enda man kan säga är väl: TÅLAMOD! ..och mitt lilla motto genom denna process: Så länge det blir bättre än innan!
 
Dag 13 – dag 6 efter gipsborttagning
Även denna natt sov jag utan tape och möjligtvis är jag mer svullen på morgonen än vad jag är på kvällen. Men det är absolut inte så att jag vaknar med en svullen potatisnäsa. Jag kan tänka mig watt den nog är ungefär så svullen som den skulle vara om jag drog bort tejp från den, eller till och med mindre.
 
Idag är blåmärkena helt, helt borta. Det finns inte en tillstymmelse till att se dem även då jag inte har något smink överhuvudtaget på mig. Redan dag 11 var de ju i princip borta. Jag hade ett litet märke under höger öga, samt att jag var lite grön på båda sidor om munnen. Det gröna gick att sminka bort däremot var märket under ögat svårare. Jag tycket att jag sminkade över det ordentligt, men trotts detta gick det att skönja, särskilt för mig som viste att det fanns där. Detta gick dock inte att få med på bild.
 
Dag 14 – dag 7 efter gipsborttagning
Idag är det exakt två veckor sedan operationen. Det känns märkligt att det har gått så fort. Det känns som att svullnaden har lagt sig en hel del nu. Det är dags att sluta analysera så mycket. Detta t för min egen skull då jag ändå inte kommer att kunna se någon skillnad dag om jag jämför med kortare mellanrum.
 
Det jag kan säga är att näsan känns fin, den har en bra och jämn form av vad jag kan se nu. Jag tror att den är lite mer svullen på den ena sidan än den andra samt att jag önskar att tippen blir lite mindre. Detta kommer den ju troligtvis att bli då svullnanden i tippen tar längst tid på sig att gå ned, det är inte konstigt om det tar mellan 3-9 månader, eller ännu längre tid. Exempel på detta finner du här:
 
2014, May 29 - 21:17
boobis.sthlm
boobis.sthlm's picture
Offline
Last seen: 2 weeks 2 days ago
Silver
Joined: 2014-05-29 13:07

Hej! Tack för din urförliga opertaionsberättelse och med efterföljande tankar två veckor efteråt. Jag skulle väldigt gärna vilja veta hur det känns nu såhär nästan exakt 1 år senare. Är du nöjd? Var det värt det? Känns näsan annorlunda idag, har du stött på några komplikationer? Är också nyfiken på varför det blev just Jonas, var du på konsultation hos Paolo också?

 

Många frågor. ;) Tack på förhand och trevlig helg!

2017, June 20 - 15:01
mickan77
mickan77's picture
Offline
Last seen: 3 years 6 months ago
Brons
Joined: 2017-06-12 20:05

Tack för att du delat med dig av din operation och din resa. Vad kul att det gått bra! Är du nöjd nu? Jag ska själv operera mig hos Jonas nämligen.
Mvh, Mickan

2018, August 7 - 01:11
Model
Model's picture
Offline
Last seen: 1 year 3 months ago
Brons
Joined: 2018-08-03 14:46

Hej! Hur gick era operationer hos Jonas? Har också tänkt att operera mig hos honom.

Annons
Annons
Annons
Annons