Bröstförstoring okt 2012 - Karolinska sjukhuset - Stockholm Markus Ehrström - Harley
Behandling:
Kliniken:
Läkare Terapeut:
OP-datum:
Monday, 15 October, 2012
Här kommer min operationsberättelse, väldigt sent dock men bättre sent än aldrig.
Jag fick min op bekostad av Landstinget då jag hade kraftig asymmetri. Gick till min husläkare, fick en remiss till Karolinska Sjukhuset där de mätte mig och konstaterade att det skiljde ca 220cc, gränsen var 200 så jag blev godkänd, vilken lycka!
På söndagen, kvällen innan op, tvättade jag alla lakan och handdukar och bäddade rent i sängen. Plockade ut mina piercings i bröstvårtorna och tungan, har haft de i tio år så var inte orolig att de skulle växa igen, sedan jag duschade i descutan. Tyckte inte att det var så farligt att ha det i håret, men det kanske beror på att jag har bra kvalité och aldrig har färgat det. Flätade håret för att det inte skulle bli så trassligt.
Måndag morgon vaknade jag halv sju när min sambo gick upp, skulle inte gå upp själv förens klockan åtta men låg med tusen fjärilar i magen så kunde inte somna om. Duschade med descutan ännu en gång och som kvällen innan flätade jag håret, det hade fungerat bra.
Klädde på mig enkla plagg, ett linne jag klev i och drog upp, sköna mjukisbyxor och en tröja med dragkedja fram. Packade ned en bok och lite tidningar att läsa i väntan på op och en morgonrock (sjukhuset rekomenderade att man hade med sig det.)
Var klar alldeles för tidigt men gick till bussen iaf, klarade inte av att vänta längre. Fem minuters bussresa så var jag framme.
Registrerade mig i kassan och gick sedan upp till avdelningen. Där fanns en "lucka" med stora glasfönster in till ett rum där det stod kanske 3 sköterskor och pratade, tjejen på som satt på stolen vid luckan satt med ryggen vänd mot mig och ingen lade märke till mig. Efter en stund harklade jag mig och sa "ursäkta", varpå de tittade på mig och såg irriterade ut. Berättade vad jag hette och frågade om jag skulle visa legitimation. Fick då svaret, med snäsig ton "Det behöver du inte, det är ingen som kommer hit frivilligt". Fick genast ont i magen, jag var ju där frivilligt, som jag hade längtat efter detta. En annan sköterska visade mig till dagrummet i väntan på att få ett eget rum.
Efter en kvart kom ytterligare en annan sköterska, hon var jättegullig, och visade mig till mitt rum. Ett tvåbäddsrum längst bort i korridoren som jag delade med en annan, lite äldre kvinna.
Jag fick en sån där käck sjukhusskjorta och strumpor att sätta på mig direkt och sedan satte hon en infart och dropp då jag hade fastat sen tolv kvällen innan. Fick veta att jag skulle opereras sist och ungefär runt klockan två, då var klockan halv elva.
Låg i sängen med ett leénde och messade med några vänner och min kille, fylld av förväntan. Då kommer en man in i rummet för att besöka kvinnan bredvid. Han stinker parfym och de båda är väldigt högljudda, kvinnan är upprörd över något och situationen var väldigt obehaglig. Jag blir väldigt stressad av detta och mår illa av hans parfym, det stank i hela rummet, så jag tar min droppställning och går bort till sköterskornas lilla lucka och ber om hjälp. En av dom följer med mig bort för att tala om för mannen att det inte är besökstid nu, det ska vara lugn och ro för patienterna som ska opereras. Kvinnan blir arg och börjar skrika, hon undrar om de stör och sköterskan säger att ja, du stör. Då drar den arga kvinnan bort draperiet mellan oss och börjar skrika hotfulla saker åt mig. Vid det här laget har fler sköterskor kommit och jag storgråter. Var livrädd och skakade och bad om ett nytt rum, sköterskorna var snabba att packa ihop mina saker och rulla iväg min säng till ett rum i andra änden av korridoren, närmast dom, och de låste till och med dörren när de såg hur rädd jag var. Den snälla sköterskan stannade med mig en stund för att få mig lugn, hon berättade att kvinnan hade vart där några dagar och att hon inte var helt frisk. Sånt här händer alltid mig.
Tiden måste gått jättefort för helt plötsligt kom min kirurg in. Han tittade på mina bröst igen och ritade på mig. Vi pratade om storlek och jag visade honom en bh i 70E som jag hade med mig för att han skulle få en bild av hur jag önskade att det skulle bli. Fick veta att ytterligare en läkare, Peter Emanuelsson, skulle vara med och operera mig. Han var bröstspecialist från Akademikliniken om jag inte minns fel.
Strax efter att han hade gått blev jag hämtad och körd till operationsavdelningen. Jag fick träffa narkosläkaren som undrade om jag hade några frågor och så fick jag en plastmössa på huvudet. Sedan kom båda mina kirurger, Marcus och Peter. Peter ritade om lite på mig och drog en massa i huden på mitt lilla bröst, det gjorde tusan ont!
En sköterska kom och sa att nu är det dax, jag fick resa på mig ur sängen och hon svepte om mig i ett uppvärmt täcke som jag tog med in i operationssalen, där var det väldigt kallt så jag var tacksam för täcket. Fick hoppa upp på sängen/bordet och låg och pratade lite med narkosläkaren, hon var supergullig. Minns inte ens när när de sövde mig, poff så sov jag helt plätsligt.
Vaknade upp med ett ryck som jag alltid gör, slet upp täcket för att beskåda mina nya tuttar och skrattade högt av glädje. Var helt väck efter narkosen och låg och fnissade/skrattade för mig själv fick jag berättat. Fick för mig att jag var klar och skulle gå hem nu, försökte ta mig ur sängen men den hade höga plastskydd på sidorna så jag kom inte ut. Ropade på en sköterska och sa att jag är minsann klar nu och vill gå hem, hon kunde knappt hålla sig för skratt. De frågade fler gånger om jag mådde illa eller dåligt men jag mådde hur bra som helst, svävade på moln!
Efter vad som kändes som en evighet men som nog var max en timme körde de ner mig till avdelningen. När vi kom ut från hissen satt min kille där och han flög fram för att se att jag var ok. Sen kom min mamma också och det roliga är att det var första gången hon och min pojkvän träffade varandra, då han och jag hade träffats tre veckor tidigare. Udda situation, han satt på sängkanten och mamma bredvid medans jag låg hög på morfin och fnissade över mina nya boobs, haha.
Jag tjade om att få åka hem men sköterskan sa att eftersom jag hade opererats så sent så ville de ha mig kvar över natten för observation. Då fick jag panik, vägrade sova på samma ställe som den galna kvinnan, ville bara hem till min egen säng. Fick ett kanske då om jag kunde äta och dricka ordentligt. Envis som jag är så klämde jag i mig två mackor och en tallrik äcklig sjukhusmat (köttbullar och mos) och drack två kannor saft. Gick på toaletten flera gånger, mycket nöjd med mig själv. Sköterskan sa fortfarande nej och då fick min mamma nog och pratade med henne så hon ändrade sig (min mamma är lika envis som mig). Vi bor fem minuter från sjukhuset så min kille fick lova att vi skulle åka tillbaka om jag måde dåligt.
Dittils hade jag inte haft ont alls men nu började smärtan komma, kunde inte böja mig ned så min kille fick sätta på mig skorna. Fick åka rullstol ned till entren och sen hjälpte killen mig in i bilen, vilken pärs att sitta så lågt!
När vi kom hem klädde jag av mig och skulle försöka kliva i säng, men det gick inte alls, våran säng är väldigt hög och jag kunde inte ta i alls. Fick ställa kökspallen bredvid, gå upp på den och välta mig ned i sängen. Var så jävla glad på ren svenska. Det pirrade i kroppen av lycka. Tog några tabletter och somnade direkt, var helt slut.
Ja det var min berättelse, nu snart nio månader senare är jag fortfarande glad och lycklig. Brösten är inte helt symmetriska men de är lika stora och jag fyller ut båda kuporna i en bh.
Trots dåligt bemötande när jag kom och den galna kvinnan är jag så tacksam att jag fick hjälp att göra denna opertationen, hade mått dåligt över mina bröst sen de började växa när jag var 13. Nu är jag äntligen hel! :)
Annons
Annons
Satt och skrattade för mig själv när jag läste detta, speciellt delen då du var groggy efter narkosen! Härlig berättelse, förutom den första delen med bemötandet och din första rumskompis. :)
Grattis till ett jättelyckat resultat!!!
Jag gick till min husläkare och bad om en remiss vidare, kom till Karolinska och blev mätt och godkänd :)
Låter helt fantatiskt! Jag har ojämna bröst och vill också operera mig, borde kanske också få gratis. Men är lite överviktig nu så tänkte försöka träna och då kommer börsten bli lite mindre. Låter ju helt underbart att man kan få hjälp! Kul att du blev så nöjd!
/Husky