Jag har haft precis samma funderingar! Jag har några små "osynliga" strimmor, men också en, ganska högt upp, som är som en lite djupare fåra, lite blå i färgen också, trots att det gått många år sedan amningen nu. Å andra sidan tänker jag att jag inte kommer visa upp mig på det viset, mina nuvarande döljs ju av BH'n. Men det måste ju finnas andra som haft bristningar som opat brösten o kan svara på det här, får vi hoppas.

Ja precis, är ju samma här, vissa är lite djupare men en del väldigt tunna, och rent allmänt kan det väl "bara bli bättre" så att säga.   Hoppas man slipper fler efter op bara.. Tycker man borde va så uttöjd i vävnaderna att det måste va nästintill omöjligt..

Men skulle vara intressant att höra vad man kan vänta sig.. Jag hoppas de inte kommer synas sååå mycket mer, och som du säger så ja, man kommer väl inte springa kvarteret runmt topless heller...  Hoppas nån som vet.

Vi verkar ha typ samma förutsättningar, storleksmässigt och önskemålsmässigt, ska bli intressant att kolla hur det går för dig!

Du har ju kommit lite längre i planeringen än jag, jag är ju helt galen av beslutsångest och frågetecken för tillfället... Hade en konsultationstid på GPC men blev sjuk, så jag får få tummen ur och boka en ny. Hur gjorde du för att bestämma dig??

Ja du.. Jag velar fortfarande, men mest över pengarna och tiden borta från jobbet.. hehe.. Knäppt egentligen.. :) Men man köper ju och gör allt för barnen och hemmet osv, sällan till sig själv..

Jag har velat det här lääääänge, i ca 4 år har jag tänkt tanken. Jag har alltid varit liten och platt, ca 70 A, och när jag ammade första gången hade jag 75 C och kände mig för första gången kvinnlig och proportionelig, -trots då degmagen osv. ;) Men sen gick jag även ner drastiskt i vikt, vägde 41 kg som värst innan jag fattade själv hur illa det var, och när jag gick upp tigen till den vikt jag har nu så hände inget med brösten, de är fortfarande totalt tomma... Det som slutligen har fått mig att bestämma mig är väl just en kombination av "nu jäklar är det min tur att va självisk"-känsla och att jag är så otroligt less på att inte kunna ha kläder som jag vill eller att handla "Hello Kitty"-bhåar i stl. 65AA... En vanlig skjorta t.ex, måste jag ha linne under, iom att jag inte fyller ut ens en 70 A så ser man mina bröstvårtor i glipan som blir av BH´n om jag sträcker fram handen och hälsar. Värst på sommaren med bikini, jag måste ha en halterneck, annars blir det den där envisa glipan igen och med barn sträcker man fram armarna väldigt ofta... ;) Är så trött på att behöva oroa mig för att "ofrivilligt flasha" folk...

Nej men skämt åsido, jag är mest less på att må dåligt över detta och ingen träning, piler eller annat i världen kan ju göra något åt problemet mer än den här utvägen. Blev lite långt och svammligt men ja, känslor är väl ofta lite luddiga. :)

Jo, jag vet precis! Jag hade ENORMA bröst när jag ammade, kunde ha amningsbh-kupan som mössa, hehe... Men sen är det ju bara något litet krafs som ligger o skramlar i botten på bh'n... Jag brukar skämtsamt kalla det för chips, för att de är lövtunna och räfflade... Jag har länge tyckt att det inte är så noga, eftersom brösten fungerat för det ändamål de faktiskt finns för (att amma med, alltså...), men nu har mina barn blivit så stora att det är för långt bort i tiden för att jag ska kunna "luta mig" på det argumentet längre. Jag vill liksom vara JAG igen, inte bara mamma utan faktiskt lite tjej/kvinna också...

Jag överdriver, eller underdriver, kanske, en del gällande mina bröst (enligt min sambo iallafall), men på ett seriöst plan så tycker jag ju inte alls att det är så roligt. Jag har förvisso lite större hylla än du, jag har nog 70B/75A, men det är fortfarande för litet för att jag ska vara nöjd. Jag har inte lätt alls att gå upp i vikt, så jag kommer aldrig få en "naturlig bröstförstoring" genom att lägga på mig lite heller (inte för att det brukar sätta sig där man vill ha det, om jag har förstått det där med viktuppgång rätt... )

Jag hade bristningar innan min op på brösten. Och ärligt talat tycker jag dom syns mindre nu än när fet inte fanns något alls i brösten. Har inte fått fler bristningar än iallafall. Men är verkligen sjukt nöjd trots bristningar. Fast som jag sa upplever att dom syns mindre efter op. Hoppas allt går bra för er i era val. :-)

Precis! Haha, räfflade chips! Ja visst är det knepigt hur man gör egentligen? Jag skämtar också om mina små "myggbett", att jag bara behöver lite clearasil täckstift på bröstvårtorna så är jag good to go... :P Men man skämtar ju för att det gör ont längt inne, iaf jag.

Mina barn är inte så stora, snart 7 år resp. snart 3 år, men jag känner ändå igen känslan att nu är det banne mig min tur. :) Fast jag har brottats med tanken ändå, just det där med att brösten har gjort det de är till för känner jag med, att det är ju egentligen det ENDA fantastiska syfte de har, -att ge mat till ett barn, hur otroligt och bortglömt är inte det? Och visst, jag är stolt över att jag har kunnat förse båda mina barn med "mat" i flera månader och att de växt sig starka pga av min mjölk, men i slutänden, -trots alla argument och alla fördomar man faktiskt själv besitter så är jag ändå inte nöjd med MIG.. Man blir påverkad av media och allt annat vare sig man vill erkänna det eller ej.. ;) Jag har försökt acceptera min kropp som den är under flera år men det går bara inte, så nej, nu är det dags! :)

Oj vad vi kom ifrån ämnet  i tråden.. Ooops! ;) Men så skönt med detta forum att man kan hitta fler som känner liknande känslor, att man inte är ensam. För ordet "bröstförstoring" är ju så laddat, och ofta förknippat med sk. "Slitz-brudar" osv. Men tror nog att vi är väldigt väldigt många som inte alls är ute efter det, utan bara vill "ta tillbaka" våra kroppar, få vara kvinna och må bra och se propotionerliga ut. :)

Lycka till med allt nu, kul att få följa varandra på det här sättet! :) 

Maliin wrote:

Jag hade bristningar innan min op på brösten. Och ärligt talat tycker jag dom syns mindre nu än när fet inte fanns något alls i brösten. Har inte fått fler bristningar än iallafall. Men är verkligen sjukt nöjd trots bristningar. Fast som jag sa upplever att dom syns mindre efter op. Hoppas allt går bra för er i era val. :-)

Tack för ditt svar! Skönt att höra! :) Ja med eller utan bristningar gör mig inte så mycket, men trevligt att höra att de inte blir mycket värre iaf. :)

Hade massa bristningar efter mina amningar, och direkt efter op o några veckor efter blev bristningarna väldigt svullna o så konstiga ut, men nu ser det ut som innan op, dock lite mindre eftersom jag gjort ankarlyft med o då försvann lite av dem när vårtgårdarna förminskades. Har inte fått några nya..

Okej, vad bra att veta att de kan bli "värre" i början iom svullnad osv. Hade jag inte ens tänkt på, men det låter ju väldigt vettigt. :) Tack så mycket för ditt svar!