Bröstförstoring jan 2017 - Citadellkliniken - Landskrona Peter Cosmo - 031112

Jag hade ju varit så himla nervös hela veckan innan op. Hade nog varit för nervös, för när det kom till dagen innan var jag inget annat än lugn. Jag kunde till och med sova (!?) natten innan och blev till och med väckt av väckarklockan!

 

07:10 ringde klockan och jag steg, trött och urvaken, upp och började packa min väska. 

Vi körde runt 08:30 och var framme på kliniken 09:37 (för att vara exakt haha)...

Fick en liten chock när jag steg ur bilen vid kliniken. Det var så himla vackert! Snön, träden, det röda huset och sedan havet bakom (se bilder i min blogg), nästan lite magiskt var det.

 

Lagom i tid gick vi in och jag fick skriva på hälsodeklerationen och boka tid för återbesök då stygnen skulle bort. Sedan blev jag visad till mitt lilla rum, där jag hade havsutsikt, fint badrum och tv!

Systern förklarade att jag skulle duscha och tvätta mig med antibiotika tvål och sedan sätta på mig morgonrock och "sjukhus strumpor". Därefter fick jag dropp, tabletter och en lugnande shot. Och FY vad den var äcklig. Mamma skrattade så himla mycket åt mig men den var rätt vidrig!

 

Tiden verkligen flög förbi och vips var klockan 12:00 och sjuksystern sa att Peter var redo för mig. Vi knallade ner till hans kontor, där han tog bilder och ritade på mig. Det tog inte mer än någon minut och sedan gick vi till operations salen, ett runt rum med fönster på alla väggar och även där med havsutsikt. Där jag träffade en ursnäll narkos läkare och en jätte söt sjuksyster som förklade hur jag skulle ligga osv. Sedan minns jag att jag stirrade i taket och allt började snurra lite sådär roligt och så sa jag lite halvt väck "jag känner mig as packad" och vips så vaknar jag upp, inbakad i massa täcken. 

 

Var ganska rädd att jag skulle må dåligt efter narkosen eftersom jag gjort det tidigare men jag  mådde hur bra som helst. Jag tittade under täcket för att försäkra mig om att operationen blev av och sedan är allt lite dimigt och andra gången jag vaknade upp var jag i mitt rum.

 

Sov ganska mycket så kände ingen smärta direkt. Smärtan kom dock när jag var vaken då jag kände det otroliga trycket på bröstkorget. Det kändes verkligen som om en elefant satt där. Men jag strunta i det och började knäppa lite bilder med telefonen och skickade sedan till killen och mina tjejkompisar (skryta lite måste man ju) med lite halv flummiga ord. Hade så ont, men var så lycklig.

 

Under kvällen/natten hade jag ganska ont, men fick smärtstillande var fjärde timme och sjuksystrarna var helt fantasiskt snälla. mumsade lite på mackor och yoghourt och drack enormt mycket vatten.

 

Blev faktis glatt överraskad när Peter kom in vid 19 tiden och tittade så allting var bra. Kändes väldigt trygt! Blev inte så mycket sömn under natten och runt 07 tiden på morgonen kom Peter förbi igen för att visa hur Tortyren och bröst bandet skulle sitta. Dock blev jag så himla illamående när jag ställde mig upp så jag fick lägga mig ner igen.. Systern och Peter gjorde verkligen sitt bästa med att försöka förklara hur det ska sitta och sedan tackade Peter för sig och gick.

 

Jag blev hämtad strax efter 08 och färden hem var inte heller så jobbig. När jag väl kom hem var jag dock sängliggande hela första veckan och mamma har verkligen varit min klippa. Nu börjar jag sakta men säkert återhämta mig och är väldigt väldigt nöjd med både citadell kliniken och Peter Cosmo och kan varmt rekomendera dem :)