Bröstimplantatsrelaterad ohälsa - Breast Implant Illness (“BII”)

Under de senaste åren har det blivit allt vanligare att kvinnor med bröstimplantat rapporterar om en rad olika fysiska och psykiska besvär som de kopplar till sina implantat. På nätet och i sociala medier kallas detta fenomen ofta för Breast Implant Illness (BII).
Syftet med denna artikel är att ge en neutral och forskningsbaserad översikt över vad BII är, vad vetenskapen säger idag, och vad du bör göra om du känner igen dig i symtomen.

Viktigt att veta: BII handlar om generella, systemiska symtom i kroppen och är inte samma sak som BIA-ALCL. BIA-ALCL är en extremt ovanlig form av lymfom (cancer) i ärrvävnaden runt implantatet. Denna artikel handlar enbart om den symtombild som kallas BII.

1. Vad är Breast Implant Illness (BII) – och är det en officiell diagnos?

   BII är ett samlingsnamn som skapats av patienter själva för att beskriva en lång rad besvär de upplever efter att ha fått bröstimplantat.

   I dagsläget är BII inte en officiell medicinsk diagnos enligt Världshälsoorganisationen (WHO), och det saknas ett specifikt blodprov eller test för att påvisa tillståndet. Det är vad läkare kallar en "uteslutningsdiagnos", vilket betyder att man först måste utesluta andra kända sjukdomar.
   Trots att BII inte är en formell diagnos, tas fenomenet på mycket stort allvar av läkarkåren och myndigheter. Till exempel har den amerikanska läkemedelsmyndigheten (FDA) lagt in information om systemiska symtom (BII) i de officiella riskvarningarna ("Boxed Warnings") för bröstimplantat. Myndigheter konstaterar idag att oavsett om vetenskapen till fullo förstår mekanismen ännu eller inte, så är kvinnornas lidande och symtom högst verkliga.

2. Vilka symtom kopplas till BII?

   Symtomen varierar stort från individ till individ, men de vanligaste handlar om extrem trötthet, kognitiva besvär och värk i kroppen.

   Eftersom det saknas tydliga medicinska kriterier, baseras vår kunskap om symtomen helt på vad patienter själva rapporterar. I stora genomgångar av FDA:s databaser och patientundersökningar är detta de vanligaste besvären som kvinnor upplever:

   • Fatigue / Extrem trötthet: En förlamande trötthet som inte går att sova bort.
   • Hjärndimma ("Brain fog"): Kognitiva problem som koncentrationssvårigheter, minnesförlust och svårigheter att hitta ord.
   • Muskuloskeletala besvär: Ledvärk, muskelvärk och stelhet.
   • Håravfall och hudproblem: Ofta torr hud eller oförklarliga utslag.
   • Ångest och depression: Psykiska besvär som i vissa fall även innefattar sömnstörningar.
   • Sicca-symtom: Torr mun och torra ögon.

   BII-symtom kan uppstå oavsett om man har silikon- eller koksaltimplantat, och oavsett om implantaten är släta eller texturerade (ruggade), trasiga eller hela.

3. Hur vanligt är det och vilka är riskfaktorerna?

   Det är mycket svårt att veta exakt hur många som drabbas eftersom det inte finns någon fastställd diagnoskod. Det står dock klart att den övervägande majoriteten av alla kvinnor med implantat inte utvecklar dessa besvär.

   Forskningen kämpar med att ta fram exakt statistik och på nätet blandas ofta olika siffror ihop. Å ena sidan visar patientenkäter att runt 30 % av kvinnor med implantat känner av något eller några av de symtom som kan förknippas med BII i sin vardag. Men eftersom samma symtom är så vanliga i befolkningen i stort är det svårt att veta hur stor andel som beror just på implantaten.
   Tittar man istället på strikt sjukhusstatistik är siffrorna för BII låga. En holländsk studie visade att cirka 11 % av alla implantatsuttag gjordes på grund av att man misstänkte BII. Det vill säga, 89 % av de som opererade ut sina implantat gjorde det av helt andra skäl (som trasiga implantat eller hård ärrvävnad). Att 11 % av själva uttagen beror på BII är alltså absolut inte samma sak som att 11 % av alla som satt in implantat drabbas. I själva verket visade en annan undersökning att de uttag som registrerades för BII endast motsvarade cirka 0,1 % av det totala antalet insatta kosmetiska implantat.

   Riskfaktorer: En del forskning pekar på att kvinnor som sedan tidigare har en historik av allergier, autoimmuna sjukdomar eller spruckna implantat ("ruptur") löper en något högre risk att utveckla symtom som förknippas med BII.

4. Varför uppstår BII? (Vad som är teori och vad som är bevisat)

   Läkarvetenskapen har ännu inte klarlagt varför BII uppstår. Det finns flera starka teorier, och det är troligt att tillståndet är "multifaktoriellt" – det vill säga att det beror på en kombination av flera olika saker.

   Här är de fyra ledande vetenskapliga spåren kring orsakerna:

   1. Immunologisk reaktion (ASIA-syndromet): En dominerande teori är att silikonet (både i höljet och gelen) fungerar som ett "adjuvans". Ett adjuvans är ett ämne som irriterar och triggar i gång kroppens immunförsvar. Hos vissa kvinnor med en genetisk sårbarhet tror man att detta kan trigga en kronisk inflammation eller autoimmuna reaktioner i kroppen.
   2. Mikrobiell biofilm: Kroppen är sällan helt steril. Vissa studier tyder på att bakterier i lågt antal (ofta vanliga hudbakterier) kan bilda ett skyddande skikt – en så kallad biofilm – på implantatets yta. Teorin är att denna biofilm ligger och skapar en kronisk, tyst inflammation i kroppen som tär på energin och ger symtom.
   3. "Gel bleed" (Silikonutsvettning): Det är bevisat att mikroskopiska silikonpartiklar med tiden kan "svettas ut" genom höljet på intakta silikonimplantat och hamna i den omgivande kapseln eller i lymfkörtlar. Teorin menar att immunförsvaret reagerar negativt på dessa läckande partiklar.
   4. Psykologiska faktorer, nocebo och sociala medier: Den oro många kvinnor känner när de inte mår bra är ytterst verklig. Många kvinnor vittnar om "medicinsk gaslighting", där de känner att läkare har avfärdat deras symtom som enbart hjärnspöken. Samtidigt belyser forskare nocebo-effekten (motsatsen till placebo): När kvinnor läser intensivt om BII i Facebook-grupper och i media, kan stark oro över att ha inopererat material trigga eller förvärra äkta, fysiska stressreaktioner (som hjärtklappning, trötthet, ångest och smärta). Att nocebo existerar förminskar inte patientens lidande, men det pekar på hur stark kopplingen mellan kropp, sinne och stress är.

5. Finns det andra förklaringar till symtomen? (Differentialdiagnoser)

   Eftersom BII delar symtom med många andra mycket vanliga sjukdomar är det avgörande att man gör en grundlig medicinsk utredning innan man automatiskt beskyller implantaten.

   Symtom som extrem trötthet, håravfall, ledvärk och hjärndimma är oerhört vanliga i befolkningen i stort. Det kan i själva verket röra sig om:

   • Sköldkörtelrubbningar: Under- eller överproduktion (Hypotyreos/Hypertyreos).
   • Vitamin- eller mineralbrister: Till exempel brist på Järn, D-vitamin eller B12.
   • Hormonella förändringar: Till exempel tidigt klimakterium eller rubbningar i könshormonerna.
   • Candida-överväxt: En systemisk överväxt av den vanliga jästsvampen Candida i kroppen kan ge exakt samma symtombild med mag-tarmproblem, hjärndimma, extrem trötthet och muskelvärk. (I den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA:s egna söktermssammanställningar över biverkningar patienter rapporterar i samband med bröstimplantat finns symtom på "Candida" och "Yeast" specifikt med).
   • Andra sjukdomar/syndrom: Fibromyalgi eller kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS).
   
   

   Vikten av ett öppet sinne och bekräftelsebias (confirmation bias)
   När man under lång tid dras med oklara, utmattande symtom är det en enorm lättnad att äntligen finna en möjlig förklaring. Många kvinnor som läser om BII på nätet känner igen sig direkt. Här varnar dock läkare för att det är lätt att drabbas av så kallad bekräftelsebias (bekräftelsejäv). Det innebär att vi människor omedvetet tenderar att söka efter och ta till oss information som bekräftar det vi redan misstänker, samtidigt som vi råkar blunda för information som pekar på andra orsaker.

   Att man fokuserar för mycket på implantaten som den enda tänkbara orsaken kan faktiskt vara en stor risk. I en nyligen publicerad medicinsk studie med över 9 500 kvinnor fann man att hela 21 % av kvinnorna utan silikonimplantat upplevde fyra eller fler allvarliga symtom av exakt den typ som förknippas med BII.
   Sjukdomar som ger dessa symtom är helt enkelt vanliga; exempelvis drabbar fibromyalgi 2–3 % av den allmänna befolkningen. Detta innebär rent statistiskt att många kvinnor med bröstimplantat hade drabbats av dessa besvär oavsett om de hade genomgått en bröstoperation eller inte.
   Intervjustudier med kvinnor som tagit ut sina implantat visar att de som satt allt sitt hopp till operationen, men där symtomen inte försvinner efteråt, drabbas av en dubbel sorg och djup besvikelse – de har då förlorat sina bröst eller implantat, lagt ner mycket pengar och energi på kirurgi, och är fortfarande lika sjuka.

   Att lyfta fram detta förminskar inte på något sätt att de symtom man upplever är 100 % verkliga och enormt besvärliga. Det är snarare en kärvänlig uppmaning om att inte låsa sig vid en enda teori för tidigt. Om du har symtom är det viktigt att genomgå en fullständig och förutsättningslös medicinsk utredning, så att du inte missar en annan underliggande (och kanske lättbehandlad) sjukdom i tron att det enbart är implantaten som spökar.

6. Kirurgisk behandling – Vad innebär explantation och "en bloc"?

   För många kvinnor med misstänkt BII blir beslutet att ta ut implantaten helt (explantation). Studier pekar på att en stor andel av de som opererar ut sina implantat faktiskt blir av med, eller upplever stor lindring av, sina symtom.

   Statistiskt sett upplever omkring 60–80 % av patienterna en tydlig förbättring av sina symtom efter uttag. Det florerar dock många kirurgiska begrepp på nätet som kan skapa förvirring:

   • Explantation: Att man kirurgiskt avlägsnar själva bröstimplantatet.
   • Partiell kapsulektomi: Runt ett implantat bildar kroppen en ärrvävnad (en kapsel). Vid ett partiellt uttag tar man bort implantatet och delar av kapseln.
   • Total kapsulektomi: Här tar kirurgen ut implantatet och avlägsnar därefter hela ärrkapseln.
   • En bloc: Detta innebär att kirurgen tar ut implantatet och hela kapseln i ett enda sammanhängande stycke, som en sluten boll, utan att öppna kapseln inne i kroppen.

   I många stödgrupper för BII på internet sprids uppfattningen att "en bloc" är det allra enda sättet att bli frisk. Vetenskapligt finns det dock ingen stark evidens som stödjer att "en bloc" skulle ge en bättre symtomlindring av BII än vad en vanlig total kapsulektomi gör. Det man måste veta är att en "en bloc"-operation ofta innebär ett större trauma för kroppen. Eftersom kapseln ibland sitter mycket tätt mot bröstkorgsväggen kan en block-borttagning medföra ökade risker för blödningar eller skador på intilliggande vävnad (ex. lungan). En duktig plastikkirurg bedömer vad som är säkrast för din kropp i just din specifika situation.

   Läs more about uttag av bröstimplantat/ Explantation.
   Se bilder på explantation i medlemsgalleriet.

7. Vad bör du göra om du tror att du lider av BII?

   Det kan kännas överväldigande att misstänka att ens implantat gör en sjuk. Här är en konkret steg-för-steg-lista över hur du kan navigera i vården, vilka alternativ du har, och vad du kan göra själv för att lindra symtomen.

   Om du lider av oklara symtom rekommenderas följande plan:

   Steg 1: Vårdcentralen och uteslutning av andra sjukdomar Börja alltid med att gå till din husläkare. Be om en bred utredning för att utesluta vanliga orsaker som sköldkörtelrubbningar, vitaminbrister, hormonella förändringar eller autoimmuna sjukdomar.
   Notera om finansiering: Eftersom BII ännu inte är en officiell diagnoskod täcks uttag av implantat sällan av regionerna. I den svenska allmänna vården är regionerna generellt mycket restriktiva med att bekosta ett uttag om implantaten sattes in av kosmetiska skäl. Undantag kan ibland göras vid allvarliga, bevisade komplikationer som svår kapselkontraktur. Är du sjukskriven för dina besvär bör du föra en dialog med din läkare och din region för att ta reda på exakt vad som gäller för dig, men var beredd på att du kan behöva bekosta ingreppet privat.

   Steg 2: Undersök implantaten Kontakta din plastikkirurgiska klinik eller husläkare för att få en remiss till ultraljud eller magnetröntgen (MR). Detta görs för att se om ett implantat har gått sönder ("ruptur"), då detta i sig kan bidra till symtom och är en indikation på att implantatet oavsett behöver bytas eller tas ut.

   Steg 3: Konsultera en plastikkirurg – och överväg fettransplantation Boka in en konsultation för att diskutera ett eventuellt uttag (explantation). Ett uttag leder ofta till att brösten förlorar volym, form och hudelasticitet. Om du är orolig för det estetiska resultatet efteråt bör du diskutera möjligheten till fettransplantation (lipofilling) i samband med uttaget. Fettransplantation är en välbeprövad metod för att återskapa bröstvolym på ett naturligt sätt genom att flytta eget kroppsfett, utan att sätta in nya främmande material.

   Steg 4: Egenvård och livsstil i väntan på åtgärd Även om en medicinsk utredning är viktigast, upplever många kvinnor att de kan lindra symtomen genom riktad egenvård i väntan på svar:

   • Maghälsa och Candida: BII-symtom (som extrem trötthet, hjärndimma och ledvärk) överlappar kraftigt med besvär orsakade av obalans i mag-tarmkanalen och överväxt av jästsvampen Candida. Att lägga om kosten och minska intaget av socker och snabba kolhydrater kan hjälpa till att "svälta ut" svampen. Många väljer också att stötta maghälsan med probiotika (goda mjölksyrabakterier) för att balansera tarmfloran.
   • Stresshantering: Forskning visar att oro och ångest rent fysiskt kan förstärka kroppsliga symtom (en så kallad nocebo-effekt). Att ständigt oroa sig för implantaten tär enormt på kroppens resurser och skapar kronisk stress. Avslappningsövningar, samtalsterapi eller lättare fysioterapi för smärtande leder kan ge betydande lindring medan du utreds.
   • Rökstopp: Om du röker är ett rökstopp en av de absolut viktigaste åtgärderna du kan göra. Rökning driver inflammationer i kroppen och ger dessutom mycket sämre förutsättningar för en lyckad läkning (och överlevnad av fettceller vid en eventuell fettransplantation) om du beslutar dig för att opereras.