POF:s Marina har fått en exklusiv intervju med Rojda Gümüscü, som är ordförande i Svensk Förening för Estetisk Plastikkirurgi (SFEP). Hon delade med sig av SFEP:s syn på att aktörer utan specialistkompetens inom plastikkirurgi utför estetisk kirurgi och förtydligar t ex skillnaden i utbildning hos en (allmän-)kirurg och en plastikkirurg.
Om man börjar med att jämföra utbildningen till allmänkirurg resp plastikkirurg, så är båda fem år långa vidareutbildningar, efter det att man blivit legitimerad läkare.
Stämmer det att det bara är ungefär ett och ett halvt år av dessa fem som är ”gemensamt”?
Utbildningarna har flera gemensamma kompetensområden, bland annat perioperativ medicin, akut
omhändertagande, sårbehandling, komplikationshantering och grundläggande kirurgisk teknik. Det finns däremot
ingen nationellt fastställd period på exakt ett och ett halvt år som är identisk för de båda
specialiteterna. Hur tjänstgöringen förläggs varierar mellan utbildningsorter och individuella
utbildningsprogram.
Därefter är utbildningarna tydligt inriktade mot respektive specialitets egna mål, patientgrupper och
kompetenskrav.
Vilka är de egentliga specialistområdena/arbetsuppgifterna för en allmänkirurg?
Specialiteten kirurgi omfattar framför allt diagnostik och kirurgisk behandling av sjukdomar i
bukorganen samt behandling av akuta kirurgiska tillstånd. Utbildningen fokuserar på exempelvis akut
bukkirurgi, gall- och tarmkirurgi, bråckkirurgi, kirurgisk cancerbehandling, trauma samt perioperativ vård
av kirurgiska patienter.
Plastikkirurgi är en egen kirurgisk specialitet med fokus på rekonstruktion samt återställande och
förändring av form och funktion i hud och mjukdelar. Specialiteten omfattar behandling av medfödda
missbildningar, traumaskador, brännskador, handkirurgiska tillstånd, rekonstruktion efter cancer samt
estetisk kirurgi. Plastikkirurger utbildas i avancerad kirurgisk anatomi, mikrokirurgi,
vävnadsförflyttningar, hud- och mjukdelsrekonstruktion samt bedömning och behandling av både funktionella
och estetiska problem i ansikte, bröst, bål och extremiteter.
Även om båda är kirurgiska specialiteter skiljer sig deras huvudsakliga verksamhetsområden åt. (“Allmän”)
kirurgi är främst inriktad på sjukdomar i inre organ och akuta kirurgiska tillstånd, medan plastikkirurgi är
specialiserad på rekonstruktion, vävnadsläkning, form och funktion i hud och mjukdelar.
Specialist i plastikkirurgi (i dagligt tal plastikkirurg) är ju en s k ”skyddad titel”
som det är olagligt att använda sig av om man inte genomgått utbildningen med godkänt resultat och fått
legitimationen av Socialstyrelsen.
Finns det en gemensam EU- eller internationell standard för vad man ska ha studerat och praktiserat för
att bli just plastikkirurg? D v s, om någon har titeln plastikkirurg i ett annat land, kan man
lita på att det är jämförbart med kompetensen hos en svensk plastikkirurg?
Specialist i plastikkirurgi är en av Socialstyrelsen reglerad specialistkompetens. Det
innebär att titeln är förknippad med definierade utbildningskrav och att patienter ska kunna känna trygghet
i att läkaren har genomgått en omfattande och kvalitetssäkrad specialistutbildning inom ämnet.
Inom EU och EES finns gemensamma minimikrav och regler för erkännande av medicinska yrkeskvalifikationer.
Ett utbildningsbevis som omfattas av EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv kan under vissa förutsättningar
erkännas automatiskt, men den enskilda läkaren måste fortfarande ansöka hos Socialstyrelsen om svensk
legitimation och bevis om specialistkompetens.
Utbildningarnas innehåll, operativa volym och kliniska exponering kan skilja sig mellan länder. För en
patient i Sverige är det därför säkrast att kontrollera att specialistkompetensen är registrerad eller
erkänd av Socialstyrelsen.
Utanför EU och EES varierar utbildningssystemen mer och jämförbarheten måste bedömas från fall till fall.
Ur ett patientperspektiv är värdet av den reglerade specialistkompetensen just att den fungerar som en
oberoende kvalitetsmarkör. För de flesta patienter är det svårt att själva bedöma en kirurgs utbildning och
erfarenhet. Specialistbeviset visar att läkaren har genomgått en flerårig strukturerad utbildning, uppfyllt
fastställda kompetenskrav och blivit godkänd av ansvarig myndighet. Det är en viktig del av
patientsäkerheten och en av de tydligaste objektiva kvalitetsindikatorerna som patienter har tillgång till
när de väljer kirurg.
Vilka är de egentliga specialistområdena/arbetsuppgifterna för en allmänkirurg?
Specialiteten kirurgi omfattar framför allt diagnostik och kirurgisk behandling av sjukdomar i
bukorganen samt behandling av akuta kirurgiska tillstånd. Utbildningen fokuserar på exempelvis akut
bukkirurgi, gall- och tarmkirurgi, bråckkirurgi, kirurgisk cancerbehandling, trauma samt perioperativ vård
av kirurgiska patienter.
Plastikkirurgi är en egen kirurgisk specialitet med fokus på rekonstruktion
samt återställande och förändring av form och funktion i hud och mjukdelar. Specialiteten omfattar
behandling av medfödda missbildningar, traumaskador, brännskador, handkirurgiska tillstånd, rekonstruktion
efter cancer samt estetisk kirurgi. Plastikkirurger utbildas i avancerad kirurgisk anatomi, mikrokirurgi,
vävnadsförflyttningar, hud- och mjukdelsrekonstruktion samt bedömning och behandling av både funktionella
och estetiska problem i ansikte, bröst, bål och extremiteter.
Även om båda är kirurgiska
specialiteter skiljer sig deras huvudsakliga verksamhetsområden åt. (“Allmän”) kirurgi är främst inriktad på
sjukdomar i inre organ och akuta kirurgiska tillstånd, medan plastikkirurgi är specialiserad på
rekonstruktion, vävnadsläkning, form och funktion i hud och mjukdelar.
Vilka är de egentliga specialistområdena/arbetsuppgifterna för en allmänkirurg?
Specialiteten kirurgi omfattar framför allt diagnostik och kirurgisk behandling av sjukdomar i
bukorganen samt behandling av akuta kirurgiska tillstånd. Utbildningen fokuserar på exempelvis akut
bukkirurgi, gall- och tarmkirurgi, bråckkirurgi, kirurgisk cancerbehandling, trauma samt perioperativ vård
av kirurgiska patienter.
Plastikkirurgi är en egen kirurgisk specialitet med fokus på rekonstruktion
samt återställande och förändring av form och funktion i hud och mjukdelar. Specialiteten omfattar
behandling av medfödda missbildningar, traumaskador, brännskador, handkirurgiska tillstånd, rekonstruktion
efter cancer samt estetisk kirurgi. Plastikkirurger utbildas i avancerad kirurgisk anatomi, mikrokirurgi,
vävnadsförflyttningar, hud- och mjukdelsrekonstruktion samt bedömning och behandling av både funktionella
och estetiska problem i ansikte, bröst, bål och extremiteter.
Även om båda är kirurgiska
specialiteter skiljer sig deras huvudsakliga verksamhetsområden åt. (“Allmän”) kirurgi är främst inriktad på
sjukdomar i inre organ och akuta kirurgiska tillstånd, medan plastikkirurgi är specialiserad på
rekonstruktion, vävnadsläkning, form och funktion i hud och mjukdelar.
”Estetisk kirurg” eller ”Kosmetisk kirurg” låter ju bra, men är alltså inte skyddade titlar
och garanterar egentligen ingenting alls. Det är en självvald beskrivning av vad man gör i sin verksamhet.
Finns det någon minsta garanti; måste man inte åtminstone vara utbildad kirurg av något
slag för att få kalla sig estetisk kirurg?
Begreppen ”estetisk kirurg” och ”kosmetisk kirurg” är inte reglerade specialisttitlar och ger
därför ingen information om vilken utbildningsnivå eller specialistkompetens läkaren har. Hen kan ha en
annan medicinsk specialitet och helt sakna specialistkompetens inom plastikkirurgi.
För patienten innebär det att titeln i sig inte ger någon vägledning om vilken formell kirurgisk utbildning
som ligger bakom verksamheten. Därför är det viktigt att efterfråga läkarens faktiska specialistkompetens.
Specialist i plastikkirurgi är en reglerad specialistkompetens som tydligt visar vilken utbildning, träning
och kompetensutveckling läkaren har genomgått och fått godkänd av ansvarig myndighet.
“När man väljer kirurg bör frågan inte vara vad personen kallar sig, utan
vilken specialistutbildning personen har. Specialistkompetens är ingen garanti för ett perfekt resultat, men
det är den starkaste objektiva kvalitetsmarkör en patient har vid val av kirurg.
För patienter som söker estetisk plastikkirurgi är ett medlemskap i SFEP en extra kvalitetsindikator,
eftersom det förutsätter specialistkompetens i plastikkirurgi samt ett aktivt engagemang i fortbildning,
kvalitet och patientsäkerhet.“
För att bli plastikkirurg ställs krav på kunskap inom komplicerade områden som t ex medfödda
missbildningar, skador efter trauma och rekonstruktioner efter t ex cancer, områden som inte brukar stå
med på listan över vanliga behandlingar på privata plastikkirurgiska kliniker.
Hur mycket av dessa kunskaper används inom rent estetisk plastikkirurgi, på friska personer med
normala utseendevariationer som vill ändra på sitt utseende enbart av estetiska skäl?
Estetisk och rekonstruktiv plastikkirurgi bygger på samma grundläggande kunskaper om anatomi,
vävnaders blodförsörjning, sårläkning, ärrbildning, kirurgisk teknik och komplikationshantering. Även när
man opererar en frisk person med normala utseendevariationer använder man samma principer som vid
rekonstruktion efter cancer, trauma eller medfödda missbildningar.
Rekonstruktiv kirurgi handlar ofta om att återställa form och funktion efter sjukdom eller skada, medan
estetisk kirurgi syftar till att förändra ett i grunden normalt utseende. Den kirurgiska grunden och kraven
på patientsäkerhet är däremot i stor utsträckning desamma.
Hur ställer ni er till förklaringen att estetiska kirurger har ”gått bredvid” och lärt sig vissa estetiska ingrepp (ofta bröstförstoring) av erfarna plastikkirurger?
Praktisk handledning är en viktig del av all kirurgisk utbildning och många kirurgiska
färdigheter lärs naturligtvis genom att arbeta tillsammans med erfarna kollegor.
Samtidigt är det skillnad mellan att lära sig utföra ett enskilt ingrepp och att genomgå en fullständig
specialistutbildning i plastikkirurgi. Specialistutbildningen omfattar många års strukturerad träning inom
ett brett spektrum av rekonstruktiv och estetisk kirurgi, inklusive bedömning av patienter,
komplikationshantering, vävnadslära, anatomi och kirurgiskt beslutsfattande.
För patienten är det därför relevant att känna till skillnaden mellan erfarenhet av ett specifikt ingrepp
och en formell specialistkompetens inom plastikkirurg.
Enkelt uttryckt är väl den bästa garantin för att man får en kompetent kirurg för sitt ingrepp att
välja en specialist i plastikkirurgi (alltså i dagligt tal en plastikkirurg), men det finns ju också andra
specialister som har kompetens för att utföra en särskild del av de operationer som en
plastikkirurg kan utföra.
T ex kan ju en specialist i gynekologi utföra intimoperationer? En öron-näsa-hals-specialist kan
utföra näsoperationer och korrigera utåtstående öron? En oftalmolog kan operera ögonlock? En
specialisttandläkare i käkkirurgi kan utföra operationer på käke och haka?
Ja, flera andra specialistutbildningar kan ge hög kompetens inom specifika anatomiska områden
och vissa estetiska ingrepp. Exempelvis kan en specialist i obstetrik och gynekologi ha särskild kompetens
inom intimkirurgi, en ÖNH-specialist inom vissa näs- och öronoperationer, en specialist i ögonsjukdomar inom
ögonlockskirurgi och en käkkirurg inom kirurgi i käkar och ansiktsskelett.
Vilken specialistkompetens som är relevant måste alltid bedömas i förhållande till det konkreta ingreppet, i
enlighet med lagen om estetiska kirurgiska ingrepp.
Plastikkirurgi är den specialitet som har den bredaste sammanhållna utbildningen inom rekonstruktion samt
kirurgisk behandling av form och funktion i hud och mjukdelar. Utbildningen ger därför en särskilt relevant
grund för estetisk plastikkirurgi i ansikte, bröst och kropp.
Vilka konkreta risker tar man som patient om man väljer att genomgå t ex en bröstförstoring hos någon som inte är plastikkirurg?
En bröstförstoring kan, oavsett vem som opererar, medföra komplikationer som blödning,
infektion, kapselkontraktur, felposition eller rotation av implantatet, asymmetri, känselpåverkan,
sårläkningsproblem och behov av reoperation. Vid mer uttalade komplikationer kan även hudens eller
bröstvårtans blodförsörjning påverkas.
Det innebär inte att en kirurg från en annan specialitet per definition saknar kompetens för ett visst
ingrepp. Det avgörande är om läkaren har relevant utbildning och dokumenterad erfarenhet av just
bröstkirurgi samt kompetens och organisatoriska förutsättningar att förebygga, upptäcka och behandla
komplikationer. Specialistkompetens i plastikkirurgi ger den bredaste formella utbildningsgrunden för denna
typ av ingrepp.
Vi tackar för intervjun och ser fram emot att dela med oss av den till våra medlemmar!
Plastikkirurg Rojda Gümüscü
Estetiska Institutet
Ordförande i SFEP Svensk Förening för Estetisk Plastikkirurgi
