Fula ärr - vad kan man göra?

Vilka metoder finns?

Här följer en genomgång av de mest beprövade metoderna för att ta bort ärr och utföra en framgångsrik ärrkorrigering.

1. Kirurgisk Ärrkorrigering (Ärrplastik)

   Hur det går till och tekniken bakom: Vid kirurgisk ärrplastik skär en plastikkirurg bort den gamla, missprydande ärrvävnaden och syr ihop huden på nytt med modern, estetisk suturteknik. Om ärrvävnaden går djupt ner i underhudsfettet tas även denna del bort, och ibland för man in ett tunt lager av kroppseget fett under huden för att lyfta upp ett indraget ärr till normal nivå. Kirurgen kan även ändra riktningen på ärret, till exempel genom ett så kallat Z-snitt, eftersom vinklade ärr ofta smälter in bättre i hudens naturliga linjer än spikraka ärr. Eftersom detta är ett medicinskt, operativt ingrepp måste det utföras av en legitimerad läkare, gärna en plastikkirurg.

   Lämpligt för: Breda, indragna, strama eller ojämna ärr efter tidigare operationer, skador eller olyckor. Det är inte lämpligt som ensam behandling för keloider.

   Smärta och bedövning: Ingreppet utförs alltid under lokalbedövning, vilket innebär att du inte känner någon smärta alls när ärret korrigeras. Vid mycket stora ärr kan lättare narkos eller lugnande medel erbjudas. Efter operationen kan viss ömhet uppstå, men detta hanteras enkelt med receptfria, milda smärtstillande medel under de första dagarna.

   Förväntat resultat och tidslinje: Omedelbart efter ingreppet är det nya ärret rött och svullet, och kan inledningsvis se mer framträdande ut. Mognadsprocessen är lång; ärret bleknar och mjuknar successivt, och det slutgiltiga resultatet kan ofta inte bedömas förrän efter 1–2 år. Du kan påverka resultatet mycket med noggrann ärrvård.
   

   För- och nackdelar: Fördelar: Kan göra dramatiska skillnader på fula och funktionsnedsättande ärr, och huden kan sys med finare, estetiska marginaler. Ärren kan ofta också flyttas något litet, om det bidrar till att göra dem diskretare, t ex in mot insidan av armen eller under bikinilinjen. Nackdelar: Skapar ofrånkomligen ett nytt ärr, ofta lite längre än det första. Medför en kortare konvalescensperiod och du kan behöva vara borta från jobbet i upp till 2 veckor, beroende på arbete och ärrets omfattning/placering.

   Ungefärlig kostnad: En kirurgisk ärrkorrektion kostar från ca 5 900 kr till 7 000 kr, beroende på klinik, ärrets storlek och svårighetsgrad.

2. Laserbehandling

   Hur det går till och tekniken bakom: Laserbehandling av ärr är oerhört mångsidigt och delas primärt in i tre kategorier baserat på lasertyp:

   1. Ablativ laser (t.ex. Erbium-laser och CO2-laser/koldioxidlaser): Förångar hudens absolut översta skikt och tvingar fram ny, slät hud. Dessa är mycket kraftfulla för att släta ut strukturen på grova ärr, men kräver en längre återhämtning.

   2. Icke-ablativ laser (t.ex. Nd:YAG-laser, Diodlaser och pulserande färglaser/PDL): Går djupare ner och "limmar ihop" de blodkärl som förser ärret med näring, helt utan att skada hudytan. Nd:YAG och diodlasrar är skonsammare, bygger upp kollagen i djupet och har kortare återhämtningstid.

   3. Fraktionerad laser (t.ex. Fraxel eller SmartXide CO2): Skapar mikroskopiska, djupt gående kanaler i huden i ett rutmönster, vilket bevarar omgivande vävnad intakt för snabbare läkning, samtidigt som kollagenproduktion stimuleras.

   Vem får utföra behandlingen? Den här typen av laserbehandlingar räknas so m medicinska ingrepp och bör utföras av läkare eller specialiserad sjuksköterska. Mildare former avlaser eller ytlig IPL för att dämpa rodnad kan däremot utföras av auktoriserade hudterapeuter.

   Lämpligt för: Ablativa och fraktionerade lasrar är mycket effektiva på atrofiska akneärr, kirurgiska ärr och upphöjda ojämnheter. Icke-ablativa kärllasrar (PDL) är standardbehandlingen för röda, aktiva hypertrofiska ärr och keloider för att strypa blodförsörjningen. Ablativ laser ska absolut inte användas på hypertrofiska ärr eller keloider i ansiktet och på kroppen, då irritationen av fibroblasterna (celler som producerar bl a kollagen) kan leda till upp emot 100 % återfall.

   Smärta och bedövning: För att minimera obehag vid ablativa och fraktionerade lasrar appliceras ofta en stark bedövningssalva (t.ex. EMLA) innan behandlingen, och moderna lasermaskiner använder inbyggda kylsystem som dämpar smärtan. Efteråt upplevs ofta en känsla som påminner om en kraftig solbränna, med rodnad, svullnad och viss skorpbildning i några dagar. Icke-ablativa lasrar gör generellt mindre ont.

   Förväntat resultat och tidslinje: Det krävs vanligtvis en kur på 3–6 behandlingar med 4–8 veckors mellanrum. Huden förnyar sig gradvis, och den slutgiltiga kollagenstimuleringen fortgår i flera månader efter avslutad kur.

   Ungefärlig kostnad: Mindre laserbehandlingar för ärr kostar från ca 1 195 kr per tillfälle, men priset stiger utifrån hur stort område som behandlas.

3. Microneedling (Dermapen / Dermaroller)

   Hur det går till och tekniken bakom: Ett motordrivet verktyg med små, sterila mikronålar (t.ex. Dermapen) punkterar huden snabbt och vertikalt, vilket skapar tusentals mikroskopiska kanaler i vävnaden. Detta triggar en omedelbar inflammatorisk process som lurar kroppen att börja reparera skadan. Inuti hypertrofiska ärr ligger de gamla kollagenfibrerna i ett kaotiskt, knutliknande mönster. Nålarna slår bokstavligen sönder dessa grova fibrer, varpå kroppen bygger upp nya fibrer som lägger sig strukturerat och parallellt med hudytan.

   Vem får utföra behandlingen? Ytlig microneedling för allmän uppfräschning utförs ofta av hudterapeuter, medan djupare medicinsk microneedling, som krävs för att bryta ner tjock ärrvävnad, bör utföras av specialutbildade sjuksköterskor eller läkare för optimal säkerhet.

   Lämpligt för: Atrofiska akneärr, brännskador, operationsärr och hypertrofiska ärr. Det rekommenderas däremot inte för keloider, då nålarna riskerar att provocera fram mer vävnadstillväxt.

   Smärta och bedövning: Till skillnad från traditionella, manuella microneedling-rollers orsakar moderna, vertikalt stämplande verktyg som Dermapen betydligt mindre trauma i överhuden, vilket drastiskt minskar smärta och obehag. Vid djupare ärrbehandling appliceras en bedövningssalva innan ingreppet, vilket gör proceduren i det närmaste smärtfri. Efteråt syns en lätt till kraftig rodnad, likt en solbränna, och huden kan flagna lite under ett par dagar.

   Förväntat resultat och tidslinje: För ärr rekommenderas normalt en kur på 6–8 behandlingar med 6–8 veckors mellanrum. Kollagenet byggs om under lång tid; ärret krymper, plattas till och hudens elasticitet förbättras markant under flera månaders tid.

   För- och nackdelar: Fördelar: Skonsammare än ablativ laser med minimal risk för bestående pigmentförändringar. Kanalerna ökar hudens upptag av näringsämnen och medicinska serum (t.ex. vitamin C och Retinol) med upp till 80–200 %. Nackdelar: Kräver tålamod, och extrem noggrannhet med hygien krävs efteråt för att undvika infektion.

4. Injektionsbehandlingar med Kortison

   Hur det går till och tekniken bakom: Flytande kortikosteroider (till exempel det potenta läkemedlet Kenacort) injiceras direkt in i den hårda ärrvävnaden. Kortisonet hämmar mitosen (celldelningen) hos fibroblasterna – de celler som tillverkar kollagen – och ökar koncentrationen av det enzym som bryter ner gammalt kollagen. Dessutom har det en oerhört stark antiinflammatorisk effekt som häver den överdrivna läkningsprocessen.

   Vem får utföra behandlingen? Eftersom Kenacort och liknande preparat är starkt receptbelagda läkemedel som kräver exakt dosering, måste denna ärrkorrigering alltid administreras av en legitimerad läkare. En hudterapeut får inte utföra detta.

   Lämpligt för: Mycket aktiva, tjocka, kliande eller smärtsamma hypertrofiska ärr samt för att behandla och förebygga keloider.

   Smärta och bedövning: Att injicera vätska i en redan hård, stram och ibland smärtande ärrvävnad kan upplevas som obehagligt och smärtsamt under själva sticket. Lokalbedövning kan ibland blandas med preparatet för att lindra.

   Förväntat resultat och tidslinje: Ofta krävs en serie injektioner. Ärret minskar successivt i volym, plattas ut, blir blekare, och den intensiva klådan brukar snabbt försvinna.

   För- och nackdelar: Fördelar: Ett av de allra mest effektiva sätten att stoppa en keloid från att växa och för att ta bort obehag i smärtande ärr. Nackdelar: Om kortisonet sprider sig utanför ärret till omgivande frisk vävnad kan det orsaka hudförtunning (atrofi), nedsänkningar eller färgförändringar.

   När kan man påbörja behandling med kortisoninjektioner?

   När såret väl är helt slutet kan kortisoninjektioner sättas in mycket tidigt i läkningsprocessen. Faktum är att flytande kortikosteroider kan administreras lokalt i ärret i ett rent förebyggande syfte, långt innan ärret har hunnit växa sig stort. För patienter som har ett känt genetiskt anlag för kraftig ärrbildning används dessa injektioner i förebyggande syfte, för att hämma fibroblasternas aktivitet och på så sätt förhindra att en keloid överhuvudtaget hinner bildas. Om man vet om att en behandling ska påbörjas, sker det därmed som regel inom en månad efter att själva såret har läkt.

5. Kryobehandling (Frysbehandling)

   Hur det går till och tekniken bakom: Ärret fryses ner till mycket låga temperaturer med hjälp av flytande kväve (-196 gr). Den plötsliga kylan bildar iskristaller inuti fibroblasterna och i de små blodkärlen som ger näring till ärret, vilket effektivt stryper syretillförseln och förstör överflödig vävnad. Denna metod bör utföras av läkare.

   Lämpligt för: Keloider och tidiga hypertrofiska ärr, särskilt de som ännu befinner sig i tillväxt. Används ofta framgångsrikt på bröst och rygg.

   Smärta och bedövning: Behandlingen upplevs intensivt kylande och kan svida. Efteråt är det vanligt att det uppstår tillfälliga vätskefyllda blåsor och viss ömhet på området, vilket är en del av den önskade nedbrytningsprocessen, och därefter en skorpa.

   Förväntat resultat och tidslinje: Ärret krymper, slutar växa och omvandlas gradvis till ett mjukare, normotrofiskt (normalt, slätt) eller atrofiskt ärr. En siffra vi hittat anger att med frysbehandling som enda metod uppnås en fullständig eliminering av keloider i upp till 51–74 % av fallen, men i kombination med laser eller kortison är framgångssiffran hela 76–90 %.

6. Subcision

   Hur det går till och tekniken bakom: Subcision är en specifik kirurgisk teknik där läkaren för in en nål eller en liten kanyl med ett skalpellblad under huden. Kirurgen för instrumentet fram och tillbaka för att mekaniskt skära av de hårda strängar av bindväv som drar och förankrar ärret ner i underhuden. När dessa fibrösa band klipps av, släpper spänningen och hudens botten fjädrar upp mot hudytan. Ofta sprutas en filler, kroppseget fett eller blodplasma (PRP) in i tomrummet för att förhindra att ärret läker fast i botten igen. Eftersom detta är ett subkutant kirurgiskt ingrepp måste det utföras av en läkare.

   Lämpligt för: Även om tekniken är mest känd för atrofiska akneärr (särskilt rolling scars), är subcision ett alternativ även för helt normala ärr (t.ex. efter operation eller trauma) som har fäst för hårt mot undre vävnadslager. Denna strama förankring kan skapa en oestetisk valk, indragning eller skugga i huden, som subcision rent mekaniskt kan frigöra.

   Smärta och bedövning: Subcision utförs alltid under ordentlig lokalbedövning. Du känner därmed ingen smärta när bindvävssträngarna skärs av, men du kan känna att läkaren arbetar under huden. Efter behandlingen kan området vara ömt och du bör räkna med blåmärken och svullnad i upp till någon vecka eller mer, beroende på ärrets storlek.

   För- och nackdelar: Fördelar: Riktar in sig på det mekaniska, strukturella problemet under gropar och valkar i huden, vilket ingen laser eller utvärtes kräm kan åtgärda på egen hand.

7. Silikon- och Kompressionsbehandling

   Hur det går till och tekniken bakom: Silikonplattor, silikontejp eller silikongel appliceras över ärret. Exakt hur silikonet fungerar är fortfarande föremål för forskning, men man vet att det sluter tätt, bevarar en fuktig miljö och kan påverka hudens temperatur och statiska elektricitet.
   För att optimera en redan normal ärrläkning räcker en något tunnare silikontejp, t ex Mepiform. Gel är mindre praktiskt på kroppen men ett diskretare alternativ t ex för  ansiktet och på halsen, där den inte hela tiden ”skavs av”.

   De kraftigare silikonprodukterna, som riktar in sig på att minimera hypertrofiska och keloida ärr, komprimerar även kapillärerna, blockerar inflammationsprocesser och minskar drastiskt kollagenproduktionen. Kompressionsplagg kan läggas till behandlingen för att utövar ett tydligare mekaniskt tryck (20–40 mmHg) som kväver ärrets överdrivna blodförsörjning. Denna behandling görs på egen hand hemma och är helt smärtfri.

   Lämpligt för: Dagligen som eftervård för alla typer av operationsärr och brännskador, samt för att aktivt platta till upphöjda, röda hypertrofiska ärr och bromsa utvecklingen av keloider.

   Förväntat resultat och tidslinje: Behandlingen kräver extrem uthållighet. För bäst effekt bör materialet bäras dygnet runt (upp till 23 timmar per dygn) i allt från 3 till 12 månader. Ärrvävnaden mjukas upp, rodnaden lägger sig och ärret slätas ut.

   För- och nackdelar: Fördelar: Helt riskfritt, relativt billigt och skyddar ärret mot yttre påfrestningar. Nackdelar: Gel måste smörjas flera gånger dagligen då den nöts bort. Silikonplattor och kompression kan bli varmt och svettigt. Om svetten stängs inne för mycket under till exempel fysisk träning, riskerar huden att bli "macererad", alltså uppluckrad och vitaktig, vilket kan skapa klåda och nya sår.

   Ungefärlig kostnad: Silikongel och plattor finns att köpa från ett par hundralappar upp till 600 kr tuben beroende på märke (t.ex. Cicamed Scar, Dermatix, eller Mepiform).

Vem är en bra kandidat för ingreppet?