Bröstförstoring nov 2013 - Citadellkliniken - Landskrona Tuve Mårtensson - Sidney88
Behandling:
Kliniken:
Läkare Terapeut:
OP-datum:
Tuesday, 12 November, 2013
Den 12 november var det äntligen dags att med skräckblandad förtjusning bege mig till Landskrona och Citadellkliniken. Med bara en antibiotikatablett i magen var jag på plats klockan nio och blev snart mottagen av en gullig sköterska som visade mig till mitt fräsha, fina lilla rum med havsutsikt och TV. Ganska snart fick jag gå in i duschen och skrubba mig från halsen och neråt med bakteriedödande medel och sedan ta på mig en morgonrock, tjocka sockar och ett par innetofflor. Sköterskan kom in med den ökända tortyr-BHn så att jag fick prova ut rätt storlek, och därefter fick jag slå mig ner i sängen och slappa lite i väntan på min tur.
Trots att jag stirrade på TVn och zappade som en galning mellan kanalerna minns jag inte ens vad som visades den förmiddagen, det enda jag tänkte på var när det skulle knacka på dörren och sköterskan skulle säga att det var min tur. Jag tror att jag höll andan varje gång jag hörde fotsteg i korridoren ;-) Efter någon timme som kändes som en evighet kom hon in med en liten lugnande shot och andra tabletter och det dröjde inte länge förrän allting kändes lite lättare och tiden plötsligt gick fortare ;-) Det sa bara vips och sen stod bästa Tuve i dörren och sa att det var dags!
Jag blev visad ner till hans kontor och han ritade på mig, tog bilder och beskrev vad som skulle hända. Sedan fick jag gå in till operationssalen där jag blev varmt mottagen av narkossköterskor och läkare och fick lägga mig på britsen. Allting gick väldigt fort, jag fick ett preparat intravenöst varpå läkaren sa "nu börjar du snart hosta" vilket jag mycket riktigt gjorde. Sedan skulle jag räkna till tre men jag hann inte ens säga "ett"..jag var visst enkel att däcka ;-)
Det första jag minns efter operationen är väldigt luddigt, men någon sa mitt namn och erbjöd mig vatten. Jag minns att jag var fruktansvärt torr i munnen och väldigt borta. Någon smärta kände jag inte så jag somnade om och sov gott från och till ett par timmar tills en sköterska kom in vid 3-tiden och väckte mig och sa att det var dags att försöka äta och dricka lite vilket jag inte tackade nej till! När jag vaknade till riktigt kände jag mig hemskt darrig och hjärtat slog fort och hårt. Jag fick i mig lite nyponsoppa, vatten och en stund senare även en macka och te och kände mig lite bättre, men hjärtklappningen var jobbig. Försökte kika på brösten så mycket jag kunde men de var ju täckta av både BH och bröstband så jag fick snällt fortsätta vara nyfiken ;-)
Jag var ganska förvånad över hur smärtfri jag var, jag hade föreställt mig att må riktigt dåligt men jag kände mig väldigt pigg och fräsch och fick en liten åthutning av sköterskan när jag var uppe och vandrade runt i rummet och gick på toa utan att säga till. Hoppsan ;-) Framåt kvällen började jag dock känna en svag smärta över bröstet och då var det dags för en morfintablett. Det visade sig dessvärre efter en stund att det inte var särskilt uppskattat av min kropp, jag började må fruktansvärt illa, blev jättesnurrig till den grad att rummet verkade gunga, och fick svårt att andas. Mådde riktigt dåligt under någon timme, men tack och lov klingade det av och sedan bestämde jag mig för att hålla mig till svagare värktabletter.
På natten sov jag sådär, jag vaknade från och till och vid 4-tiden satte jag mig upp i sängen och slog på TVn. Fick alvedon intravenöst av en sköterska och kände knappt någon smärta. Tiden gick långsamt fram till halv sju då det var dags för en väldigt efterlängtad frukost! Därefter var det bara att vänta igen tills Tuve kom och tittade på mig och jag fick se brösten för första gången. Jag kan inte påstå att det var en jättepositiv upplevelse eftersom de var blågula, röda och såg ut som två svullna strutar ;-) Tuve hade dock varnat mig för att det skulle vara just så, så jag förstod att det från och med då var dags att slå på tålamodet! Jag fick veta att operationen hade gått bra och att allting såg bra ut, och med det var jag fri att åka hem.
Sammanfattningsvis var dygnet på Citadellkliniken verkligen en speciell, udda upplevelse. Jag blev väldigt väl omhändertagen från det att jag kom till det att jag åkte, och jag kände mig fullt trygg hela tiden! Sköterskorna kom så fort jag behövde dom och servade mig med allt jag önskade mig. Det kändes lite som att bo på ett lyxhotell samtidigt som man var jättenervös i och med operationen och lite stel och begränsad därefter, därav min känsla av en udda upplevelse ;-) Jag känner att jag inte kunde ha valt en bättre klinik och kirurg. Allting är så otroligt proffsigt, genomtänkt i minsta detalj och så fort man kommer innanför dörrarna känner man att stället är fyllt av kompetens!
Nu väntar en spännande tid då mina nya vänner ska bakas färdigt. Jag är så glad att jag genomförde detta!
Annons
Annons
Hej sidney88 va roligt att du fått dina nya bröst får inte minna förrens nästa år å jag längtar sjukt mykke
Ååh!! Känner igen det så, OP i måndags och hade inte heller speciellt ont förrän dag två. Längtar efter att få ta av bh-N och att de ska bli lite mindre spända. Är så nöjd att jag valde citadell!
Kanske det, skönt i alla fall! Min profil är inte så kul, lägger inte upp bilder alls faktiskt. :/ kanske kommer men inte än. Har dina blivit mindre/större sen svullnaden lagt sig? Så glad att det är gjort, kam fortfarande inte fatta att jag har fått bröst!
Grattis! :) Vad skönt att allt gick bra för dig! Hur har det gått nu i efterhand? Hur var smärtan osv? Jag är mest nervös över den... Ska opereras i april på Citadell av Tuve. Längtar med skräckblandad förtjusning..!
Har också funderat lite på Tuve och blev jätteglad när jag såg att han lagt framför på dig! =D Var han svår att få med på det? Har ställt in mig på att det kommer nog bli en kamp om jag väl bestämmer mig för att göra det sen ;)
De ser jättefina ut, hurdana implantat är det du har?