Bröstförstoring, Bröstlyft sep 2014 - Plastikhuset - Linköping Per Danielsson - PerfectWorkout
Onsdagen den 24 september 2014 var det äntligen dags. Jag skulle infinna mig på Addoc Hospital på Hotel Exoken klockan 07.00. Efter en natt med förvånansvärt mycket sömn, även om jag vaknade flera gånger av rädsla för att försova mig, träffade jag min kirurg Pär Danielsson redan i hissen upp till kliniken.
Han visade mig direkt till omklädningsrummet där jag fick låsa in mina saker och byta om till skjorta, morgonrock, sockar och tofflor. Pär tog mig därefter till ett rum där han ritade vart han skulle lägga snitten och gick igenom om jag hade några frågor. Jag kände att det mesta var glasklart då jag har fått jättebra information av Pär under mina konsultationer samt att jag har läst väldigt mycket tidigare. Pär kanske inte är den mest sociala individiden jag träffat men jag uppskattar att han är proffsig och tar sig tid att förklara eventuella frågetecken.
Därefter kom narkossköterskan och gav mig lite tabletter och en vätska att dricka. Sedan kom narkosläkaren och ställde en del frågor om min hälsa. Därefter fick jag gå in till operationssalen och på vägen dit sätta på mig en läcker mössa. :)
På operationsbordet täcktes jag med varm filt och uppvärmda tjocka strumpor, superhärligt! Här hade jag drabbats av hjärnsläpp, kanske nervositeteten, hur som hade jag glömt ta ur mina piercings men det fick jag hjälp med där. Operationspersonalen var suveräna och småpratade och skojade med mig för att man inte skulle vara nervös. Efter att ha kollat blodtryck, fäst elektroder och satt nål i armen var det dags. För mig var detta en av höjdpunkterna. Lite konstigt, jag vet. Men jag har ofta så svårt att sova, vilket gjorde att jag längtade efter känslan av att nu somnar jag utan att kunna hålla igen. Och jag blev inte besviken. Så skönt att känna sig lite lummig i huvudet och sedan somna in!
Jag vaknar upp i ett uppvakningsrum med narkossköterskan där som kollar till mig. Känslan i kroppen var helt okej, inga smärta alls när jag vaknade. Dock var jag extremt torr i munnen och ville gärna ha något att dricka på en gång. Innan jag fick det ville de att jag skulle vakna till lite mer först. Sagt och gjort. Även om jag tydligen inte alls hade varit sugen på det direkt när jag vaknade; Jag har en del att fixa med så jag kan inte ligga här längre, var det första jag sa. Låg och mornade mig lite och 3 olika sköterskor kommer och frågar: Tränar du mycket?
Ja, det gör jag väl svarar jag.
Tack för att du delar med dig och vad skönt att allt har gått bra så här långt. Lycka till med läkningen!